Torget Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Torget (1960)

En serie sketcher och visor, som i modernistisk crazybetonad stil skildrar ungdomen. Denna film restaurerades digitalt av Svenska Filminstitutet 2014.

”Vi har ett gemensamt, vi är unga och har många ansikten”. Så säger berättarrösten i Torget. Filmen är något så ovanligt som en färgsprakande novellfilmsmusikal om ungdom och spelades in1959 och den fick sin premiär året efter. Den tidens främsta nöjesprofiler återfanns både framför och bakom kameran, till exempel en trulig tuggummituggande Lill-Babs, en kärlekstörstande Monica Nielsen, Yngve Gamlin som håller föredrag om tuffhetens historia, Benny Bailey som lär ut hur man spelar trumpet, Barbro Hörberg som sjunger om tradiga serietidningsfigurer, samtliga uppklädda av Gunilla Pontén.

Torget var en beställningsfilm från KF (Kooperativa Förbundet). Gunilla Pontén valde kläder från KF:s sortiment. För regin stod flitige Per Gunvall – med hela 68 regiposter i Svensk Filmdatabas. De flesta av dem är beställningsfilmer, men Gunvall regisserade även en handfull långa spelfilmer, till exempel den allra första filmen om Pippi Långstrump (1949) och en i den mycket populära Lilla Fridolf-serien, Lilla Fridolf blir morfar (1957).

Ett knippe sånger av Olle Adolphson, Owe Thörnqvist, Beppe Wolgers och Lars Forsell framförs i filmen. Den mest kända, Mitt eget land, sjungs av Monica Nielsen. Tre år innan den första gången hördes på skiva, då av kompositören själv, Olle Adolphson. Det tog femtio år från det att Monica Nielsen framförde sången i filmen tills hon gjorde en insjungning av den på ett album.

Många jazzmusiker från USA fann i Sverige en bättre möjlighet att utföra sitt yrke än i hemlandet. Det hände att svensk film fångade upp dessa musiker. Till exempel gjorde Quincy Jones filmmusiken till Arne Sucksdorffs Pojken i trädet (1961), Dexter Gordon hade en roll i Stig Björkmans debutlångfilm Jag älskar, du älskar (1968). I Torget får vi möta trumpetaren Benny Bailey, född i Cleveland, Ohio, i sin enda filmroll. Hans trumpettoner avslutar visan Mitt eget land.

Yngve Gamlin var en Sveriges absoluta främsta nöjesprofiler i Sverige under några decennier av 1900-talets andra hälft. Han var regissör, skådespelare, manusförfattare, scenograf med mera och mycket flitig i svensk film. Bland annat gjorde han kortfilmen Dansen kring Guldbaggen (1964) om den allra första Guldbaggegalan. I Torget är han ansvarig för scenografin men syns också framför kameran som docent i tuffhet.
Förutom ovan redan nämnda så förekommer sångaren och skådespelaren Svenerik Perzon, sångerskan Monika Lind (för övrigt Peter Jöbacks mor), Torsten Wahlund (som bland annat spelade Malins fästman i Såltkråkan-filmerna).

Filmen restaurerades och digitaliserades 2014 och fick sin nypremiär samma år i Bio Victor i Filmhuset med medverkan av Gunilla Pontén, Monica Nielsen och Owe Thörnqvist.

  • Kategori Kultur och nöje
  • Tema Lill-Babs, Svenska kortfilmsklassiker i digitaliseringens tidevarv
  • Längd 37 minuter
  • Medverkande Monica Nielsen, Svenerik Perzon, Barbro "Lill-Babs" Svensson, Yngve Gamlin, Barbro Hörberg, Torsten Wahlund, Marie Ahlstedt, Lilian Bergquist, Monica Lind, Maud Elfsiö, Katarina Ericson, Tommy Jacobsson, Benny Bailey, Katarina Ericson, Gunilla Roemke, Owe Thörnqvist
  • Regi Per Gunvall
  • Foto Kalle Bergholm
  • Musik Charles Redland,Georges Brassens,Olle Adolphson
  • Produktionsbolag Svenska AB Nordisk Tonefilm
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 35 mm, normalbild (1,37:1), optisk mono, färg
  • Arkiv Svenska Filminstitutet
  • Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas

Tema Lill-Babs

Lill-Babs och filmen

”Gevalia!”, utropar Lill-Babs i en reklamfilm från 1963. Filmen, som pågår i en minut och innehåller 37 klipp, varvar interiörer med exteriörer. Det är uppenbart att den är påkostad med specialskriven musik, sex klädbyten och med en sångerska i huvudrollen som på bara några år blivit en av Sveriges mest folkkära artister. Lill-Babs blev – om uttrycket tillåts – vår kaffeböna nummer ett vid denna tid.

Under 1950- och 60-talen blev många av våra populäraste artister synonyma med kända varumärken. Alice Babs sjöng om Toy, Owe Thörnqvist skaldade om ”Killar med sprätt i gillar Mazetti”, medan Yvonne Lombard hummade fram ”mmm… Marabou”. I Lill-Babs fall handlade det om Gevalia-kaffe som tre år efter tillkomsten av reklamfilmer med henne var den kaffesort som det dracks mest av i Sverige. Lill-Babs förtjänst? Kanske. Men det var inte bara i reklamfilmer hon framhöll kaffets förtjänst. År 1961 spelade hon in en reklamskiva med Putte Wickmans storband som fick namnet ”Kaffe Calypso”.

Samma år som Barbro Svensson, eller Lill-Babs som hon alltid kallades, debuterade på skiva med ”Min mammas boogie” spelade hon in en reklamfilm för Pepsodent. Året var 1954 och att Lill-Babs var en säker artist redan då kan vi konstatera. Tillsammans med en pyjamasklädd balett, som för tankarna till den amerikanska 50-talsfilmen Pyjamasleken (The Pajama Game, George Abbott, Stanley Donen, 1957), sjunger hon att ”hinnan den gula försvann som ett skott”. Det var tjugo år innan Björn Borg – med tennisracket i hand – i en reklamfilm uppmanade oss att borsta bort den gula hinnan med Pepsodent.

Ett mellanting mellan reklamfilm och musikal är filmen Torget (Per Gunvall, 1960) som var en beställningsfilm för KF (Kooperativa förbundet). I filmen medverkade Lill-Babs som trulig ung tjej som så småningom blommar upp då hon får sjunga om Charleston tillsammans med Owe Thörnqvist. Ett helt batteri av dåtidens unga skådespelare och musiker syns i filmen, till exempel Monica Nielsen, Barbro Hörberg och Benny Bailey. Gunilla Pontén hade valt ut kläderna till denna färgglada film, digitalt restaurerad 2013.

Flitiga Lill-Babs medverkade under en tioårsperiod i fyra tyska och sex svenska långfilmer, varav tre tillsammans med komikerparet Carl-Gustaf Lindstedt och Arne Källerud. Trion hade gjort succé i revyer på Stockholms teatrar och föreställningarna flyttades framgångsrikt över till film. Svenska Floyd (Börje Nyberg, 1961) var en av de mest populära och i samband med att filmen spelades in, bland annat i Cannes, passade även Lill-Babs på att svassa på Croisetten i en reklamfilm för Lux-tvål. Så småningom lämnade Lill-Babs kaffet, tandkrämen och tvålen och var såväl värdinna som sjöng om frukt i Husmors filmer våren 1975 (Rune Hagberg m.fl., 1975).

När Filmarkivet.se fyllde ett år, 2012, var Lill-Babs tillsammans med Yvonne Lombard och Roy Andersson gäster i Filmhuset, där de hyllades för sina insatser att göra den svenska reklamfilmen roligare, snyggare och mer lustfylld.

Jan Göransson, redaktionen, Filmarkivet.se, 2022.

Lästips:

  • Blomkvist, Mårten, ”Roy Andersson” https://www.filmarkivet.se/theme/roy-andersson/
  • Bromé, Lotta, Barbro (Halmstad: EA, 2013)
  • Svensson, Barbro och Anna Wahlgren, Lill-Babs – hon är jag: Minnen av ögonblick (Höganäs: Bra Böcker, 1996)

 

Tema Svenska kortfilmsklassiker i digitaliseringens tidevarv

Merparten av det svenska filmarvet består av kortfilmer, och i takt med att de restaureras digitalt av Filminstitutet kan många av dem publiceras på Filmarkivet.se. Verk som tidigare har varit undanskymda och bortglömda kan nu återupptäckas på nytt. Nu har Filmarkivet.se samlat flera kända verk, av regissörer som Arne Sucksdorff, Mimi Pollak, Birgitta Jansson och Jonas Odell bland andra, i ett tema som ger en bred bild av den svenska kortfilmshistorien.

(I temat finns fler filmer publicerade än vad som nämns i texten, totalt 52 digitaliserade filmer)

När filmbranschen övergick från analog till digital visningsteknik i början av 2010-talet gick det snabbt. På bara några få år var den omvälvande förändringen ett faktum. Ny film började produceras och distribueras digitalt och visningstekniken följde snabbt efter. Redan kring 2013 var de flesta biografer i Sverige digitaliserade och majoriteten av dem gjorde sig av med sina 35 mm-projektorer. Möjligheterna med spridning av digital film var nu enorma. Samtidigt fanns hela filmhistorien, över hundra år av film från hela världen, producerad och bevarad på analog filmbas. Filmarvsinstitutioner världen över insåg att deras samlingar måste digitaliseras för att publiken skulle kunna ta del av filmhistorien.

I utvecklingen av digital film uppstod också ett skriande behov av att kunna bevara det analoga filmmaterialet. För att fortsätta kunna ta hand om de första hundra åren av film måste analog utrustning och kompetens säkerställas, även om den kommersiella analoga branschen stängde ner. För det digitala kan inte ersätta det analoga fullt ut. De analoga filmkopiorna är original, likt museala föremål, som måste finnas som referens för framtida kopior och format. Utan analoga kopior och projektorer kan varken forskare eller publik uppleva filmens första hundra år i original. Båda formaten måste därför på sätt och vis fortleva parallellt även i framtiden.

Regeringen anslog 40 miljoner kronor till Filminstitutet 2013 för att under en femårsperiod påbörja digitaliseringen av det svenska filmarvet, som består av över 10 000 filmer. Med en stab för scanning, ljussättning, ljudläggning, restaurering och mastring byggdes det upp en högkvalitativ digital restaureringsverksamhet. Digitala redigeringsverktyg är kraftfulla och möjligheten att manipulera ljud och bild är närmast oändliga, och för att hitta ett slags standard togs etiska riktlinjer fram. Riktlinjerna beskriver vilka förändringar av ljud och bild som kan utföras och vilka som bör undvikas i den digitala bearbetningen av filmerna. Målet är att den digitala versionen av en film ska återge ursprungsversionen så långt som detta är möjligt och som resurserna tillåter. Dessa riktlinjer överensstämmer med den internationella filmarkivfederationen FIAF:s ”Code of Ethics”.

Varje år väljer ett redaktionsråd ut ett antal filmer, med så stor bredd som möjligt – från stumfilmstiden fram till 2010-talet, film för barn och vuxna, långfilm och kortfilm, spelfilm, dokumentärer, animation och experimentfilm. Urvalsarbetet ger tillfälle att se över filmhistorien med nya ögon. Verk som tidigare har varit undanskymda och bortglömda kan återupptäckas, filmer som i stort sett varit omöjliga att se kan spridas på nytt. Syftet med arbetet är just att filmerna ska bli tillgängliga för allmänheten, i hög kvalitet. Genom samarbeten med rättighetsinnehavare och distributörer görs filmerna tillgängliga på bio, för streaming och i tv. År 2019 beslutade regeringen att finansieringen av digitaliseringen av filmarvet skulle bli permanent.

Kortfilmsklassiker på Filmarkivet.se

Merparten av det svenska filmarvet består av kortfilmer och vartefter de restaureras digitalt kan många av dem publiceras på Filmarkivet.se. Tillsammans ger de en bred bild av den svenska kortfilmshistorien. Här finns filmer som Mamma gör revolution (1950) av Mimi Pollak (1903–1999), i vilken hon med åskådlig tydlighet ifrågasätter hemmafruns situation. Pollak var en uppburen skådespelare i en rad filmer under hela 1900-talet, men hon regisserade endast en långfilm och två kortfilmer. I Att döda ett barn (1953), efter en novell av Stig Dagerman, skildrar Gösta Werner (1908-2009) med iskall skärpa hur människors liv förändras för alltid i samband med en tragisk bilolycka. I bjärt kontrast till Werners film finns också den charmiga, färgsprakande musikalen Torget (1960), regisserad av Per Gunvall (1913–1995) och med stjärnor som Lill-Babs och Monica Nielsen samt med kostymer av Gunilla Pontén.

Genom andra kortfilmer går det att fördjupa sig i olika filmskapare och genrer. Arne Sucksdorff (1917-2001), en av Sveriges främsta dokumentärfilmare genom tiderna, rörde sig mellan det dokumentära och det fiktiva, ofta med naturen i fokus och med barn i ledande roller. Här finns flera av hans karaktäristiska naturfilmer, men även Uppbrott (1949) med Katarina Taikon i huvudrollen och Människor i stad (1947), som utspelar sig i Stockholm och blev den första svenska filmen att vinna en Oscar.

Den första svenska animerade filmen kom redan 1915 och därefter har produktionen varit rik, tekniken har utvecklats och resultaten har ofta varit framgångsrika. Bland de senare filmerna finns bland andra Jonas Odells (f. 1962) filmer att se, däribland Aldrig som första gången (2006) i vilken han mästerligt blandar dokumentära berättelser med animationer. Även föregångaren Birgitta Janssons (1944–1985) banbrytande Semesterhemmet (1981), där hon på ett liknande sätt växlar mellan leranimation och dokumentära historier, finns att ta del av.

För den som vill botanisera bland personporträtt finns också mycket att se, till exempel filmer om och med Monica Zetterlund och Mai Zetterling. Sist men inte minst bör reklamfilmen uppmärksammas bland kortfilmsklassikerna. Reklamfilmen går ofta hand i hand med fiktionen. Filmskaparna Ingmar Bergman och Roy Andersson är bevis på detta. Med reklamfilm har de inte bara kunnat försörja sig och finansiera sina spelfilmer utan också experimenterat och utvecklat sitt filmspråk, och med tiden har reklamfilmerna blivit små verk i sig.

Vi befinner oss fortfarande i en övergångsperiod i filmhistorien. Tekniken har förvisso blivit digital, men den stora mängden film är fortfarande analog. De filmer som finns tillgängliga att se digitalt är alltför få för att göra filmhistorien rättvisa. Samtidigt möjliggör digitaliseringen spridning av film i en helt annan omfattning än tidigare, och den har gett oss chansen att omvärdera och återupptäcka vår historia. Precis så som framtiden förhoppningsvis kommer att utforska den tid som vi lever i just nu.

Författare: Lova Hagerfors, tidigare chef för Tillgängligt filmarv och Cinemateket, (2022).

Lästips:

  • Binder, Michael, A Light Affliction: A History of Film Preservation and Restoration (USA: Lulu, 2014)
  • Fossati, Giovanna, From Grain to Pixel: The Archival Life of Film in Transition (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2009)
  • Meden, Jurij, Scrathes and Glitches: Observations on Preserving and Exhibiting Cinema in the Early 21st Century (Wien: Austrian Film Museum, 2021)

 

 

 

 

    Vet du något mer om denna film?

    Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!