För skolan Det svenska välfärdssamhället 1: Rätten till skola, arbete och bostad

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. I filmerna som gjordes under folkhemsåren skildrades ofta arbetarrörelsen, social ingenjörskonst och funktionalismen som den moderna livsstilens fundament. Idag skulle vi kanske snarare beskriva denna tid som en kamp för grundläggande mänskliga rättigheter: rätten till skola, arbete och bostad.

För läraren

Det var socialdemokratin och statsministern Per Albin Hansson som lade grunden för det som kom att kallas för folkhemmet. I folkhemmet skulle välstånd och jämlikhet uppnås, både politiskt och socialt. Fattigdom skulle utrotas, välfärd och ett bättre liv skulle tillfalla alla och samhället skulle värna om de svaga och sjuka. Redan 1928 uttryckte sig Per Albin Hansson så här i ett berömt radiotal:

“Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”

Per Albin Hansson talade till en början inte om ett folkhem utan om ”det goda hemmet”. Den väg som han pekade ut för Sverige vann gehör.1932 valdes han till statsminister och då inleddes det socialdemokratiska styre som kom att prägla Sverige under större delen av 1900-talet. Per Albin Hansson ledde landet fram till 1946.

Rätten till skola, arbete och bostad hörde till folkhemmets mest attraktiva paroller och utgjorde också stommen i det socialdemokratiska samhällsbygget.

När Olof Palme, Sveriges socialdemokratiske statsminister, ett halvsekel senare, höll ett av sina många tal, återkom han till Per Albin Hanssons ord, som till exempel i filmen Vilja gå vidare – Palme och hans idévärld, som gjordes tio år efter Palmes bortgång: ”Och när vi driver en politik för hela folket, då betyder det inte att det ska bli exakt lika för alla – det går ju aldrig. Men att alla människor i Sverige ska ha ett jobb, ha chansen till en bra utbildning, få en hygglig bostad och få en trygghet när dom blir sjuka och gamla. Det ska gälla hela folket. Det finns inga styvbarn i folkhemmet. Sa Per Albin Hansson. Och på detta har vi byggt upp vår politik.”

I filmen När vi sitta i vår bänk… får vi följa med till en mönsterskola från 1940-talet: Eriksdalsskolan i Stockholm. Denna skola byggdes med alla de bästa resurserna och ambitionerna under folkhemmets första decennium och kunde erbjuda en skolmiljö med fullt utrustade lokaler för både lärande och lek, i vackra luftiga lokaler, med toppmoderna verkstäder och till och med en egen simbassäng. Jämför gärna denna film med Curt Strömblads film Skolan är vår från 1980 då skolan har börjat framställas som en plats där eleverna vantrivs och bråk, skolk och skadegörelse hör till vardagen. Hur blev det så? I 80-talsfilmen nämns två åtgärder som visat sig förbättra arbetsmiljön i skolan. Den ena kallas för ”den lilla skolan i den stora skolan” och den andra kallas för Emil – kort för ”elevens medverkan i den egna miljön”. Be dina elever att fundera över hur dessa åtgärder skildras i filmen. Skulle de kunna fungera idag, på er skola?

I rätten till arbete ingick inte bara rätten till en dräglig försörjning och eventuellt också en mer jämställd löneutveckling där män och kvinnor fick lika lön för lika arbete. Men de flesta filmerna handlar om yrkesstolthet och att ge inblickar i hur människor hade det på de olika arbetsplatser som fanns i Sverige under folkhemmet och rekordåren – de år då det gick bra för Sverige och välfärdssamhället slog rot i vårt land. Rätten till arbete handlar således om bättre utrustade arbetsplatser där fabrikerna sågs som föredömen i effektivitet, produktivitet och kvalitet.

Vi har valt ett litet antal filmer – urvalet är som sagt enormt så låt gärna dina elever botanisera själva på sajten. Inte sällan antog filmer om människor i arbete förskönande, propagandatendenser, men de speglade också en verklig arbetsglädje och framtidstro. Se bara på de unga som ska välja framtid och yrkesliv i Arbetets melodi. Och se på den vackra kortfilmen Vi vill ha arbete som idag skulle kunna handla om de som till exempel varit svårt sjuka i covid 19 och behöver samhällets stöd för att kunna återvända till arbetslivet.

Nya och bättre bostäder skulle också byggas till folkhemmets invånare. Dessa bostäder skulle vara moderna vilket betydde att de skulle vara både funktionella och trevliga att bo i. Funktionalismen med sina rena linjer och ljusa, öppna strukturer blev både den rådande arkitektoniska stilen och inredningsstilen på modet.

Ett exempel på boende som fick stor genomslagskraft, inte minst inom filmen, var egnahemrörelsen. Denna bostadsreform förknippas starkt med Per Albin Hansson, men de borgerliga partierna såg också ett en fördel i att skapa en medelklass av arbetare. Egnahemrörelsen gick ut på att staten förmedlade förmånliga lån till den enskilde så att han skulle kunna bygga sitt eget hem, efter en godkänd och standardiserad mall. Dessa hus byggdes i särskilda bostadsområden i städernas utkant, ofta med en liten tillhörande täppa.

Filmerna vi har valt om rätten till bostad handlar dels om egnahemsrörelsen men också om att vara ung och ha möjlighet att skaffa sig sitt första egna boende. I Sverige under välfärdsåren var hyreslägenheten den sortens bostad som även de unga kunde ha råd med.

Egnahemsrörelsen tog slut när urbaniseringen ledde till nya, större bostadsproblem, främst i storstäderna. Då, på 1960-talet, handlade det om att bygga snabbt i städernas förorter och det medförde att många av det tidiga folkhemmets idéer om ljus, yta, utrymme och modern bekvämlighet fick stryka på foten. Dessa bostadsprojekt som kom att kallas för miljonprogramsbyggen skymtar också i filmerna på Filmarkivet.se

Det här temat är det första av tre om det svenska välfärdssamhället och riktar sig till årskurs 7-9.

Läs också om våra teman Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst, Det svenska välfärdssamhället 3: Maskinerna, miljön och det hållbara samhället. Samt temat om Olof Palme.

Text: Louise Lagerström, filmskribent, 2010. Redigerad: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020

Diskussionsfrågor

För eleverna

För årskurs 7-9

Välj en eller två filmer från vardera rubrik nedan, som ni ser tillsammans och sedan diskuterar i klassrummet. Det här lektionsupplägget kräver lite mer tid så vi rekommenderar en dubbeltimme så ni får med både rätten till skola, rätten till arbete och rätten till bostad.

Rätten till skola:

Film 1: När vi sitta i vår bänk… (1946, 28 min) En film om den moderna funkisskolan Eriksdalsskolan i Stockholm.

Diskussionsfrågor – titta gärna på frågorna till denna film som finns i Tema nr 2: Att leva tillsammans:

  • Den här skolan var alldeles ny när filmen gjordes. Stilen den är byggd i kallas funkis – funktionalism. Vad kännetecknade funkisstilen?
  • Lägg märke till att flickor och pojkar har gemensam gympa fram till och med årskurs 4 – och de har samma klädsel: bara byxor, inga tröjor. Vad tycker ni om det? Varför gjorde man så, tror ni?
  • På den toppmoderna skolan fanns simbassäng, verkstäder för syslöjd, metallslöjd och träslöjd och välutrustade kök för både skollunch och hemkunskap. Berätta lite vad vi får se eleverna göra i dessa klassrum.
  • Och så finns det ”vilsängar för de som behöver fylla lungorna med frisk luft”. Vilka var de?
  • I slutet av filmen får vi se skolans kör och orkester i en solig skolavslutning med den svenska fanan vajande i svart-vitt. Hur ser barnen ut? Vad ger den här filmen för intryck? Skulle du vilja gå i den här skolan?

Film 2: Skolan är vår (1980, 29 min.) En film som diskuterar hur skolan ska kunna hantera problem som stress, skolk och skadegörelse.

Diskussionsfrågor:

  • Den här filmen börjar med att vi får se olika elever ta sig till Bergaskolan som ligger i Smedjebacken i södra Dalarna. Beskriv de olika transportsätten. Hur tar ni er till skolan?
  • Sedan får vi se ett montage av olika bilder – som antagligen är gjorda av eleverna själva. Hur skildrar de sin skola? Vilka bilder sticker ut?
  • Vad menas med ”den lilla skolan i den stora skolan”? Hur funkar det? Vilka röster får vi höra?
  • Vad är Emil för något? Här är det inte en person utan en förkortning på ett projekt ämnat att få eleverna att trivas bättre i skolan. Vad går det ut på? Funkar det?
  • Är stress, skolk och skadegörelse vanligt på er skola? Vilka åtgärder eller projekt finns för att ni ska trivas bättre i skolan?
  • När ni sett båda filmerna – den från 40-talet och den från 80-talet: Idag är ju elevinflytande en självklar del av skolans värld. Hur mycket inflytande tror ni eleverna hade på 40-talet och på 80-talet?

Rätten till arbete:

Film 1: Arbetets melodi (1950, 50 min) Ungdomar får goda råd till yrkesvalet och vi får glimtar från olika arbetsplatser.

Film 2: Vi vill ha arbete(1948, 10 min.) En film om ”de partiellt arbetsföras” rätt till arbete. Inspelad på uppdrag av Kommittén för social upplysning.

Film 3: Lågan – ett sätt att leva. (1973, 21 min) Om livet som svarvare på Kockums varv i Malmö.

Film 4: Laget (1982, 6 min) Om att arbeta på en byggarbetsplats i Stockholm.

Film 5: Datorernas intåg (1982, 33 min) Ett inlägg i debatten om datorer på våra arbetsplatser.

Se två eller tre av dessa filmer i klassrummet. Diskutera sedan filmerna utifrån dessa frågor:

  • ”Vi vill inte ha hjälp. Vi vill hjälpa till” säger berättaren i filmen Vi vill ha arbete som handlar om ”de partiellt arbetsföra.” Folkhemmet handlade om att alla skulle vara med, även den som är blind, saknar en hand eller haft tbc. Hur kan de få jobb, enligt filmen? Hur fungerar det idag?
  • Arbetaren betraktas i film 1-4 som en del av ett kollektiv, en del av själva maskineriet. Arbetet tas på stort allvar och utförs med stolthet. Ett arbete innebar ju försörjning och mat på bordet men också en social tillhörighet. Flit, skicklighet, plikttrogenhet och lojalitet var dåtidens honnörsord. Titta på några aktuella jobbannonser och jämför vad som är dagens honnörsord.
  • I Datorernas intåg förutspås ingen bra framtid för människor som ska jobba med datorer. Vad är människorna som intervjuas rädda för? Vad menar de går förlorat i arbetet med datorer? Filmen är över 30 år gammal. Hade de rätt eller fel?
  • Det finns ett gammalt talesätt som säger att man är det man gör. Vad betyder arbetet för identiteten? Vad har arbetet för status idag? Vilka yrken anses idag som prestigefyllda?

Rätten till bostad:

Film 1: Tak över huvudet (1943, 9 min) om egnahemrörelsen.

Film 2: Litet bo (1943, 12 min) om ett ungt par och deras första hem. Läs gärna texten som presenterar filmen.

Film 3: HSB:s jubileumsutställning på Reimersholme 1944 (1944, 6 min)

Film 4: Riksbyggen i Göteborg (1969, 1 min)

Se dessa filmer tillsammans – det tar 28 min att visa alla fyra. Diskussionsfrågor till samtliga filmer:

  • Redogör för de olika boendeformer som beskrivs i filmerna: Vad är ett egnahem? Vad är en HSB-lägenhet? Erbjuder Riksbyggen hyreslägenheter eller bostadsrätter?
  • Filmen Litet bo handlar om heminredning men vi får inte se hur det unga paret går i affärer eller köper sina möbler. Vad får vi se istället?
  • Hur många behövs för att bygga det perfekta bordet? Vad tror ni den lilla berättelsen om byggandet av ett bord ville förmedla?
  • Vilka möbler anses ett ungt par behöva för deras första hem tillsammans?
  • Ljus och yta, enkelhet, saker som är både praktiska och vackra. Är funktionalism än idag ett ideal för våra bostäder?
  • Hur har bostadssituationen förändrats sedan folkhemmets tid? Hur bor folk där du bor? I villa, hyreslägenhet eller bostadsrätt?

Visar 1-0 av 0 filmer