För skolan Krig och pandemi

För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.

De stora katastroferna under 1900-talet var många. Vi stod vid sidan om de bägge världskrigen, men även här drabbades vi av 1900-talets pandemier: spanska sjukan, tbc, polio och hiv.

För läraren

När coronaviruset drabbade Kina och Västeuropa i början av 2020 var det många som jämförde med tidigare svåra tider av höjd beredskap, karantän och extraordinära åtgärder. Den 11 mars 2020 deklarerade WHO (Världshälsoorganisationen) att coronaviruset var en pandemi. Sedan dess lever vi alla i ett väntrum där historien tycks gå igen.

En del länder beslöt sig för krigsliknande åtgärder och stängde ner sina samhällen och sina gränser – allt för att stoppa virusets spridning. Även här i Sverige förändrades vardagen för många människor, i synnerhet de inom vården – och så naturligtvis de som blev sjuka och dog.

Vi har inga filmer om coronaviruset men här finns filmer från andra stora internationella hälsokriser som Sverige har drabbats av – och överlevt: Under Första och andra världskriget stod Sverige utanför striderna men vi fick upplevde både dyrtider och matransoneringar. Efter kriget drabbades miljoner över hela världen av spanska sjukan. Drygt 34 000 personer dog av spanska sjukan i Sverige.

Tbc eller tuberkulos är en infektionssjukdom som funnits i tiotusentals år och som i perioder har slagit särskilt hårt mot den fattiga befolkningen. Särskilt under första halvan av 1900-talet drabbade den många i Sverige, men efter förbättrad levnadsstandard och vaccinering är sjukdomen numera under kontroll.

Polio, eller barnförlamning, drabbade tiotusentals barn i Sverige mellan utbrottet i Umeå 1881 och 1953. 1957 började man att massvaccinera alla svenska barn och idag anses polio vara utrotad.

När hiv och AIDS bröt ut på 80-talet ledde det till mycket rädsla och ryktesspridning.Temat Face of Aids Film Archive samlar sju filmer av Staffan Hildebrand som har dokumenterat denna pandemi.

De fyra utvalda filmerna om Första världskriget handlar om matbristen i Sverige som ledde till långa köer, demonstrationer och i vissa fall upplopp, samt till ohälsa och ett försvagat immunförsvar, särskilt hos de som bodde i städerna. För att råda bot på det planterades under kriget kål och potatis i städernas parker. Filmerna visades på biograferna i kortfilmsprogram i en blandning av allt möjligt som ansågs kunna locka publiken: från Charlie Chaplin till rafflande historier om brott och straff.

Filmerna om livsmedelskrisen är stumma. De är gjorda under den tiden då film var ett visuellt medium. Musik spelades live under själva filmvisningarna och ljudfilmen kom först i slutet av 1920-talet. Detta kan du berätta medan filmerna visas – stumfilm visades ju aldrig under tystnad. (Jämför engelskans ”silent movie” med svenskans stumfilm!) Undvik dock att kommentera filmerna – låt eleverna göra det.

Det finns många filmer från tiden under andra världskriget men vi har valt ut tre filmer: Veckorevyerna ger en bild av ibland tillkämpad hurtighet där det handlade om att inpränta i publikens medvetande att vår beredskap var stor. De berömda bilderna från fredsyran på Kungsgatan i maj 1945 får man inte missa!

Sveriges neutralitet prövades vid flera tillfällen under kriget. När Sovjet anföll Finland i november 1939 ledde det till ett enormt engagemang för vårt grannland: Finlands sak är vår! blev den slogan som fick tusentals svenska män att delta i Finska vinterkriget. Finland kallar Nordens ungdom är en ren propagandafilm för att locka fler att ansluta sig.

Kortfilmen Vittnesbördet handlar om de överlevande från koncentrationslägren som kom med de vita bussarna till Sverige efter krigsslutet. Denna film är unik som historiskt dokument och utgör de första rörliga bilderna på Förintelsens offer som visades i Sverige.

Det sista utbrottet av polio i Sverige hände under 1953. Året därpå fick tre amerikanska forskare Nobelpriset i medicin för att de utvecklat tekniken att odla polioviruset. 1955 upptäcktes ett vaccin av en annan amerikan, Jonas Salk, och det är han som intervjuas i en av journalfilmerna.

Många av filmerna på Filmarkivet.se är av folkbildande karaktär: Filmerna fungerade ofta som ett led i folkhemmets ambition att höja både svenskarnas levnadsstandard och bildning. I denna folkbildande anda växte studieförbunden upp och studiecirkeln var en plats som många kände sig hemma i. Kortfilmen Vår hälsa börjar precis som om vi inbjöds att delta i en studiecirkel. Ämnet för kvällen är det senaste utbrottet av polioepidemin.

Filmerna i det här temat går utmärkt att använda inom ramen för undervisningen i historia för årskurs 7-9, och enligt kursplanens beskrivning: ”Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.”

Filmerna till Första Världskriget och Polioepidemin går att se och samtala kring på en lektionstimme. Filmerna till Andra världskriget behöver en dubbeltimme. Se filmerna tillsammans i klassrummet och samtala om dem efteråt utifrån diskussionsfrågorna.

r finns mer att läsa om journalfilmerna från första världskriget.

Läs gärna också våra teman Face of AIDS Film Archive och Flyktingar och svensk emigration där ett avsnitt handlar om de estlandssvenskar som evakuerades till Sverige under andra världskriget.

Text: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020

Diskussionsfrågor

För eleverna

För årskurs 7-9

Första världskriget

Vad vet ni om Första världskriget som pågick mellan 1914-1918? Ni kanske har sett filmer som They shall not grow old och 1917 – men inget av allt som händer i dessa två filmer hände i Sverige. Sverige var neutralt under Första världskriget. Vad innebar det?

Ni ska strax få se fyra journalfilmer från Sverige under Första världskriget. Dela in er i fyra grupper. Varje grupp diskuterar en film och svarar på tillhörande frågor tillsammans. Efter cirka 15 minuters gruppdiskussioner, samlas ni i helklass och berättar för varandra vad ni kommit fram till.

Film 1: Paltbrödskö i Stockholm (1917, 1 min.)

  • Vad orsakade matbristen under första världskriget? Sverige var ju utanför striderna och fortfarande till stora delar en lantbruksstat – hur kommer det sig att maten inte räckte till?
  • Hur ser människorna i bild ut?
  • Vad är paltbröd?

Film 2: Grönsaksodling i Vasaparken (1917, 1 min.)

  • Vilka är det som jobbar? Vilka är det som tittar på? Vad säger det er om dåtidens klassamhälle?
  • Hur länge pågick livsmedelsbristen och hur påverkade den det svenska samhället i det långa loppet?

Film 3: Dyrtidsdemonstration vid riksdagshuset (1917, 3 min.)

  • Hur ser stämningen ut utanför riksdagen? Vad ledde demonstrationerna till?
  • Samtidigt som detta hände i Sverige pågick den ryska revolutionen. Hur påverkade den oss i Sverige?
  • Ser ni att det bara är män som demonstrerar utanför riksdagen? Varför deltar inte kvinnorna i protesterna?

Film 4: Kristidsmiddag (teckning av Nils Ringström, 1918, 2 min.)

  • Ser kristidsmiddagen god ut?
  • Varför ser mannen på bilden så missnöjd ut?
  • Nils Ringström var satirtecknare och det finns fler filmer där man ser Ringström och även en annan tecknare, Paul Myrén, utföra satirteckningar ”live”. Varför tror ni att de var populära?

 Andra världskriget

Film 1: Finland kallar Nordens ungdom (1940, 9 min.) Läs texten till filmen.

Film 2: Fredsdagen på Kungsgatan (1945, 7 min.)

Film 3: Vittnesbördet(1945, 22 min.) Läs gärna texten som presenterar filmen.

  • Många har sett filmer om andra världskriget, men hur många har sett filmer gjorda under andra världskriget? (Upp med händerna!)
  • Vad innebär att en film är ett historiskt dokument? Den första filmen, Finland kallar Nordens ungdom , är en propagandafilm. Den hade till syfte att värva unga män till kriget. Vilket krig? Vilka medel, uttryck, fraser, bilder använder filmen för att nå sitt mål?
  • Den andra filmen Fredsdagen på Kungsgatan, är en skildring av en enastående historisk händelse som många minns än idag. Har ni sett tv-serien Vår tid är nu? Det allra första avsnittet utspelar sig på fredsdagen och en av huvudpersonerna kommer hem efter att ha deltagit i jublet på Kungsgatan i Stockholm. Fråga dina äldre släktingar om de minns den 7 maj 1945.
  • Den tredje filmen, Vittnesbördet, är ett reportage om den hjälpaktion som utfördes av svenska myndigheter under andra världskrigets slutskede. Filmen är ett vittnesmål men också en skönmålning eftersom Sverige tog mycket sparsmakat emot flyktingar medan kriget pågick. Fundera på vad som visas i filmen och hur det beskrivs. Känner ni igen den musik som spelas medan vi ser de vita bussarna ge sig iväg för att hämta flyktingarna?

Polioepidemin

Film 1: NUET Nordisk Tonefilms journal 25-30 april 1955: andra inslaget vid cirka 9 minuter, efter vårbruk i Skåne.

Film 2: NUET Nordisk Tonefilms journal 10-16 oktober 1955: Köp polionålen, cirka 3,5 min in i filmen, inslaget som kallas för Blickpunkt.

Film 3: Vår hälsa (1954, 15 min)

Diskussionsfrågor:

  • Ta reda på mer om polioepidemins historia i Sverige. Varför kallades sjukdomen för barnförlamning?
  • När var det första och sista utbrottet av polio i Sverige? Känner ni någon som har haft polio?
  • I journalfilmen intervjuas Jonas Salk som var den amerikanske forskare som uppfann vaccinet mot polio. Och så nämns en amerikansk president som var en stor anledning till att ett poliovaccin arbetades fram. Vad hette han?
  • När kom vaccinet till Sverige?

Polio ingår numera i det vaccinationsprogram som alla barn i Sverige får. Vilka andra vaccin ingår i det?

Visar 1-0 av 0 filmer