För skolan

Välkommen till För skolan, sektionen på Filmarkivet.se som du kan använda i undervisningen i grundskolan och på gymnasiet.

Här har vi samlat ett hundratal filmer under tretton teman som går att använda främst i samhällskunskap, geografi och historia, men även i svenska och bild. Varje tema har försetts med ett pedagogiskt material samt rekommendationer angående skolämne och årskurs.

Filmarkivet.se som läromedel

I grundskolans kursplaner för samhällskunskap, geografi och historia nämns vid ett flertal gånger vikten av att förmedla perspektiv: perspektiv på närmiljö och främmande platser, begrepp och erfarenheter, perspektiv på hur individen och samhället påverkar varandra samt perspektiv på historiska sammanhang.

Genom att använda filmerna på Filmarkivet.se kan du som lärare väcka dina elevers intresse för både kultur- och naturmiljöer i Sverige och för historiemedvetande, en färdighet som i läroplanen för historia beskrivs som ”en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden.”

Filmarkivet.se består av tusentals filmer som är gratis och fria att strömma i undervisningen. Filmerna går inte att ladda ner. Här hittar ni kortfilmer, journalfilmer, reklamfilmer och mycket annat, från filmens början fram till idag.

De flesta av filmerna visades ursprungligen på bio. När man gick på bio under större delen av 1900-talet såg man alltid ett kortfilmsprogram före långfilmen. Detta kunde bestå av till exempel en journalfilm, en tecknad film och en reklamfilm.

Fram till televisionens genombrott i slutet av 1950-talet var bion den enda plats där man kunde se film. Efter det producerades och visades de flesta kortfilmerna för och i tv.

Sammantaget visar filmerna vår svenska 1900-talshistoria och ger en bild av hur vårt kollektiva medvetande har formats och förändrats. De är en källa till igenkänning, men också till förståelse för vilka vi är, vi som bor i det här landet idag.

Nedan presenterar vi vilka ingångar man i skolan kan ha till materialet på Filmarkivet.se och hur det går att arbeta med utifrån filmanalys, digital kompetens, källkritik och filmkunnighet.

Ingångar

Vår förhoppning är att filmerna ska kunna fungera som ett komplement i undervisningen i skolan. Vi vill också slå ett slag för möjligheten att arbeta med kortfilm i klassrummet. Kortfilmerna går att använda som berättelser om Sverige på 1900-talet, men också som historiska källor och sist men inte minst som ett sätt att träna filmkunnigheten: den färdighet som vi alla behöver i vår bildmedvetna värld.

Som läromedel är Filmarkivet.se användbart på många sätt: Låt till exempel dina elever leta på Kartan och hitta filmer om deras hemort. Temat med undervisnings-material och frågor till eleverna heter Hitta din hemort! och passar för årskurs 1-6.

Under åren mellan 1930- och 1960-talen förändrades Sverige från att ha varit ett bondesamhälle till att bli ett välfärdssamhälle. Då byggdes folkhemmet. Men vad var folkhemmet för något och hur såg det ut? Under Att leva tillsammans har vi samlat filmer och lektionsmaterial som visar hur folkhemmet såg ut för årskurs 1-3 och 4-6. Temat Från bondesamhälle till folkhem samlar filmer och lektionsmaterial som passar för årskurs 4-6 och 7-9.

För årkurs 7-9 och gymnasiet finns tre teman samlade under den övergripande rubriken Det svenska välfärdssamhället. De tre underrubrikerna är Rätten till skola, arbete, bostad, Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst och Maskinerna, miljön och det hållbara samhället.

Ett par teman går in mer på djupet i en särskild samhällsfråga eller genre: Temat Stockholmsbilder går att se som en fördjupning av Hitta din hemort och kan användas i samhällskunskap, svenska och bild för årskurs 4-9.

Folkomröstningar, Flyktingar och svensk emigration och Det politiska tilltalet och svenska valfilmer går att se som fördjupningar av Det svenska välfärdssamhället och passar för samhällskunskap för årskurs 7-9 och gymnasiet.

Två teman passar särskilt bra i svenska och bild för årskurs 6-9, samt i svenska, bild, historia och filmkunskap på gymnasiet: Filmhistoria och Reklamfilmer.

Filmanalys

Vi är alla duktiga på att förstå de filmer vi ser och vi lär oss snabbt, från barnsben, att hänga med i filmens språk och dramaturgi. Samtidigt är det som gör film så speciellt att allt händer på en gång.

Filmens mediespecifika egenskaper handlar om hur den förhåller sig till tid, rum och rörelse. Filmen har med andra ord ett eget språk som man måste lära sig för att förstå dess innehåll bättre. Detta gör man med hjälp av en filmanalys där filmens olika delar spaltas upp och analyseras:

  • Mise-en-scène är vad om syns i bild: val av miljöer, scenografi, kostym och mask, skådespeleri, ljussättning
  • Kamera: bildutsnitt, helbild, halvbild, närbild, vinklar och rörelse, kamerans plats och vem som står bakom den, ljus och skugga
  • Ljud: dialog, berättarröst, musik, ljud som finns naturligt i filmen eller är pålagt efteråt
  • Klippning: hur filmen är sammanfogad, linjärt berättande, tillbakablickar, montage, jump cuts
  • Dramaturgi: hur filmen är berättad, genrer, kulturella och historiska perspektiv
  • Beskriv filmens olika delar tillsammans med dina elever enligt ovan eller enligt den kortare modellen Vad? Hur? Varför? Låt dina elever fundera över vad ni kommer fram till och diskutera det.

En filmanalys påminner om den textanalys som lärs ut i ämnet svenska och den bildanalys som lärs ut i ämnet bild, men tar alltså särskild hänsyn till filmens alldeles egna språk.

Försök att hålla samtalet om film på en beskrivande och undersökande nivå. Undvik normativa uttryck – lek inte ”filmrecensent”. Det viktiga är inte om filmen är bra eller dålig. Det viktiga är vad den försöker förmedla och hur den gör det.

Använd gärna möjligheten att se om en film med dina elever. Ett annat tips är att komma så nära filmerna som möjligt, så när ni pratar om en specifik scen eller bild, spola fram och pausa på rätt ställe i filmen.

Digital kompetens, källkritik och filmkunnighet

Det pedagogiska materialet här är utformat så att du även ska kunna träna dina elever i digital kompetens, källkritik och filmkunnighet.

I dagens samhälle översköljs vi ständigt av rörliga bilder som kräver vår uppmärksamhet och påverkar våra synsätt och till viss mån även våra handlingar. För att kunna navigera i denna värld av rörliga bilder måste vi kunna läsa dem, förstå dem och sortera bland dem.

Hur ska man veta om en film talar sanning eller ljuger? Vem är filmen gjord för? Har avsändaren, filmaren, något särskilt budskap som hen vill föra fram med sin film? Hur använder sig filmaren av olika grepp, i berättelsens struktur, i ljud och bild, för att nå sin publik? Hur vaksamma ska vi vara på det budskapet? Hur gör vi för att kontrollera filmens bakgrund och källor? Vem, vad och varför?

Idag är film, eller kanske snarare rörlig bild, så många olika saker. Förr var film en remsa med olika millimetersbredd som visades på bio. Idag kan vi se film i våra mobiler. Det är här som filmkunnigheten spelar in. Filmkunnighet är något som vi tränas i intuitivt från och med den första gången vi utsätts för bilder. Men det är också en färdighet, med andra ord något som vi måste lära oss.

Skolan har i uppdrag att lära ut den digitala kompetensen – och i den ingår filmkunnigheten. Filmkunnighet kan sammanfattas så här:

  • Filmkunnighet innebär förståelse för film och rörlig bilds uttryck, estetik och historia. Lärandet handlar om att tillhandahålla praktiska och teoretiska verktyg för att förstå filmen och rörliga bilder.
  • Filmkunnighet är en förutsättning för digital kompetens eftersom den digitala världen innehåller så mycket rörlig bild.
  • Filmkunnighet tränas genom att se film, samtala om film och skapa film, eller med andra ord träna upp kulturell, kritisk och kreativ kompetens inom film.

Filmarkivet.se är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga Biblioteket. Detta pedagogiska material togs fram under 2020 av redaktionen för Filmarkivet.se i samarbete med filmpedagog och filmhistoriker Mikaela Kindblom. Övriga skribenter är Wanda Bendjelloul och Louise Lagerström.

Lästips och filmtips:

Skolverket, Att arbeta med film och rörliga bilder, pdf av Annika Wik

Skolverket, Lärportalen: Filmkunnighet – för digital kompetens och källmedvetenhet

Skolverket: Forskning För klassrummet: Att förstå sin omvärld och sig själv – samhällskunskap, historia, religion och geografi (2013)

Svenska Filminstitutet: Filmpedagogisk modell: Lika vär(l)d – för vem?

Svenska Filminstitutet: Filmpedagogik – så funkar det (2017)

Hoffsten, Anderas & Lagerström, Louise, Alla filmers handledning (Svenska Filminstitutet, 2012)

Janson, Malena (red), Introduktion till filmpedagogik – vita duken som svarta tavlan, (Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014)

Jönsson, Mats & Snickars, Pelle (red), Medier & politik – om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2007)

Jönsson, Mats & Snickars, Pelle (red), ”Skosmörja eller arkivdokument?” – om Filmarkivet.se och den digitala filmhistorien (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2012)

Utforska gärna fler teman på Filmarkivet.se som går att använda som fördjupningar till För klassrummet, exempelvis:

Första världskriget

Kungligheter

Arne Sucksdorff

Sverige 80

Husmors filmer

Svensk animerad film 100 år

Filmstaden 100 år

Unescos världsminne: Ingmar Bergmans arkiv

Att leva tillsammans

Att leva tillsammans

Hur levde vi i det här landet på 1900-talet? Hur såg vi ut? Hur bodde vi? För årskurs 1-6 i samhällskunskap, geografi, historia och religion.

Det politiska tilltalet och svenska valfilmer

Det politiska tilltalet och svenska valfilmer

De politiska partiernas kampanjfilmer inför riksdagsvalen, från 1930-talet och framåt. För årskurs 7-9 och gymnasiets kurser i samhällskunskap, historia, svenska och bild.

Det svenska välfärdssamhället 1: Rätten till skola, arbete och bostad

Det svenska välfärdssamhället 1: Rätten till skola, arbete och bostad

I det svenska välfärdssamhället skulle alla få det bättre: en skola för alla, trygga jobb och bekväma hem. För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst

Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst

Hur blev Sverige en demokrati? Vilka deltog i kampen för det svenska välfärdssamhället – och vilka hamnade utanför. För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi, historia samt svenska.

Det svenska välfärdssamhället 3: Maskinerna, miljön och det hållbara samhället

Det svenska välfärdssamhället 3: Maskinerna, miljön och det hållbara samhället

Det svenska välfärdssamhället handlade till stora delar om industrialiseringen och urbaniseringen. För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Filmhistoria

Filmhistoria

Ett filmarkiv med svensk 1900-talshistoria innehåller givetvis många pärlor ur den svenska filmhistorien. För årskurs 1-9 i svenska och bild samt gymnasiets kurser i svenska, bild och filmkunskap.

Flyktingar och svensk emigration

Flyktingar och svensk emigration

Om hur och varför svenskar i århundranden har emigrerat till andra delar av världen. För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Folkomröstningar

Folkomröstningar

Sex frågor som Sverige har folkomröstat om, från rusdryckesförbud till införandet av euron. För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.

Från bondesamhälle till folkhem

Från bondesamhälle till folkhem

Under 1900-talet blev bondesamhället Sverige ett välfärdssamhälle. Det kallades folkhemmet och byggde på idén om att alla skulle inkluderas i det moderna, industrialiserade samhället. För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Hitta din hemort

Hitta din hemort

Filmer om Sverige ur ett geografiskt perspektiv är en viktig del av utbudet på Filmarkivet.se. Flera av dem är över hundra år gamla och speglar vårt samhälles förändring. För årskurs 1-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Krig och pandemi

Krig och pandemi

De stora katastroferna under 1900-talet var många. Vi stod vid sidan om de bägge världskrigen, men även här drabbades vi av 1900-talets pandemier: spanska sjukan, tbc, polio och hiv. För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.

Reklamfilmer

Reklamfilmer

Marabou, Stomatol, Toy, Pepsodent och Festis. Reklamfilmen i Sverige och dess utveckling från 1920-talet fram till idag. För årskurs 4-6, 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap, historia, svenska och bild.

Stockholmsbilder

Stockholmsbilder

Om bilden av huvudstaden under 1900-talet. För årskurs 4-9 i samhällskunskap, geografi, historia, svenska och bild.