Filmarkivet.se

För årskurs 1-9 i svenska och bild samt gymnasiets kurser i svenska, bild och filmkunskap.

Ett filmarkiv med svensk 1900-talshistoria innehåller givetvis många pärlor ur den svenska filmhistorien. Här har vi samlat ett kortfilmspaket för de minsta, den allra första svenska filmen, den allra första svenska filmen som vann en Oscar plus några filmer av och med vår störste svenske filmskapare: Ingmar Bergman.

För läraren

I Filmarkivet.se finns över hundra år av svensk nutidshistoria, men naturligtvis också många lektioner i svensk filmhistoria. Det här är ju ett kortfilmsarkiv så vi vill gärna slå ett slag för kortfilmen som konst och som en väsentlig del i det svenska filmarvet. De allra första filmerna var just kortfilmer och de finns här.

Många kortfilmer producerades för att visas som förfilm på bio, men en hel del av dem visades även inom föreningslivet, på fackföreningsmöten, i det militära, i skolan och för hemmafruar på shoppingrunda (Husmors filmer). Så svensk kortfilm är en mycket rik filmskatt som finns att upptäcka här.

En del av filmerna är restaurerade av Svenska Filminstitutet. Det betyder att man genom fotokemisk omkopiering eller digitalisering tagit fram nya material, som i möjligaste mån återskapar filmernas ursprungliga utseende, och från dessa nya material tagit fram de filer som nu finns på Filmarkivet.se. En del filmer har fått bevara några av sina tidstypiska skönhetsfläckar, som kommer sig av att utgångsmaterialet varit skadat. Det kan ha dröjt många år mellan filmens ursprungliga visning och dess restaurering. En del av stumfilmerna har också försetts med nyskriven musik av kompositören Matti Bye.

Eftersom det svenska filmarvet trots allt är främst förknippat med långfilmer, så finns här gott om filmer som egentligen handlar om dessa långfilmer: Som till exempel journalfilmerna som bjöd på glimtar från filminspelningar, premiärer, filmstjärnor och prisutdelningar. Och så finns här en hel del trailers, från filmer som också är relativt nya, till exempel trailern till Lukas Moodyssons klassiska Fucking Åmål.

Här finns också rörliga bilder på Selma Lagerlöf, samt filmregissörerna Victor Sjöström och Mauritz Stiller och fotografen Julius Jaenzon som tillsammans gjorde svensk film världsberömd under stumfilmstiden. Andra svenska författare, konstnärer och artister som syns i filmerna, eller har medverkat i dem på olika sätt, är Karin Boye, Vilhelm Moberg, Carl Milles och Silvana Imam, bara för att nämna några. Sök på deras namn så går det att hitta dessa och många fler.

Men det fanns också svenska kortfilmsregissörer som nådde internationell ryktbarhet av egen kraft: Arne Sucksdorff var den första svenske filmregissören som vann en Oscar för kortfilmen Människor i stad (1948). Många framtida långfilmregissörer började också med kortfilm, särskilt de kvinnliga filmskaparna, som till exempel Mai Zetterling, filmstjärnan som blev filmregissör.

Andra filmskapare, som Roy Andersson, utvecklade sin konst inom reklamfilmen. Här hittar ni hans mest berömda reklamfilmer. Ytterligare en kategori av filmskapare som främst sysslat med kortfilm är animatörerna. Här finns mycket att hämta i en sprudlande kreativ filmgenre som ibland riktar sig till barn, men inte alltid.

När det gäller vår mest berömde svenske filmskapare, Ingmar Bergman, kan man säga att han gjorde en delvis omvänd resa och upptäckte kortfilmen i slutet av sin långa karriär. Här finns Bergmans allra sista film som är ett kortfilmsporträtt av hans mor, Karins ansikte. Under hela sitt liv var Bergman passionerat filmintresserad och hans bakomfilmer kan ses som lekfulla pendanger till flera av hans mest berömda filmklassiker. Dessutom gjorde Bergman en serie fantasifulla reklamfilmer som finns här.

I de lektionsupplägg i filmhistoria som vi föreslår finns alltså stumfilm, journalfilm, animerad film (för de minsta) samt ett kronologiskt upplägg och så ett lektionsupplägg tillägnat vår filmiska nationalikon Ingmar Bergman.

Den som är nyfiken på vad som finns med författaren Astrid Lindgren, som jämte Selma Lagerlöf är den litterära kraft som betytt mest för svensk film, får leta efter några små glimtar av författarinnan i ett par journalfilmer och hoppas på att temat Unescos världsminne: Astrid Lindgrens arkiv fylls på så småningom.

För det gör det. Filmarkivet.se fylls på hela tiden.

Läs gärna om våra teman Filmstaden 100 år, Arne Sucksdorff, Unescos världsminne: Ingmar Bergmans arkiv och Stockholmsbilder.

Sveriges första film – för årskurs 1-3

Läs gärna Temat Kungligheter innan du presenterar filmen:

Vi ska nu se den allra första svenska filmen. Den heter Kounugens af Saim landstigning vid Logårdstrappan (1897)

Den handlar om när kungen av Siam besöker den svenska kungen Oscar II en sommardag i Stockholm. Året är 1897. Detta är den allra första svenska filmen. Filmens fotograf heter Ernest Florman, men han gjorde inte fler filmer. Han och hans far var porträttfotografer med en ateljé i Stockholm som ofta tog emot medlemmar av den kungliga familjen.

Visa nu filmen.

Fråga dina elever:

• Vad var det som hände? Det gick så fort. Vi ser filmen en gång till.
• Ser ni vem som är vem? (Oscar II, den svenska kungen, och Kung Chulalongkorn, kungen av Siam. Siam heter idag Thailand. Oscar II var farfars far till vår nuvarande kung.)
• Märkte ni att man inte ser filmens huvudpersoner särskilt tydligt? Om filmen var gjord idag skulle man nog visat kungarna i närbild. Varför gjorde inte filmaren det, tror ni? (Fotografen Ernest Florman filmade från en och samma plats. Det var svårt att flytta kameran på den tiden.)
• Varför är det musik till filmen? (Musiken är nyskriven. Men när filmen visades 1897 var det någon som spelade till filmen, på plats i biografen. Det kallades för stumfilm.)
• Hur vanligt tror ni det var att man filmade kungar som kom på besök? (Jättevanligt! Kungligheterna älskade att se sig själva och publiken älskade att se kungligheter. Filmarna kom snabbt på vad folk gillade. Sedan tog det lite längre tid att lära sig hur man skulle göra spännande filmer.)

 Tecknat för de minsta

Här rekommenderas fyra kortfilmer för årskurs 1-3. De är alla klassiker inom en lång och rik tradition av svensk animerad film och det finns fler filmer att välja på under temat Svensk animerad film 100 år. Observera att inte alla animerade filmer passar för små barn.

Välj en eller max två filmer per lektion så att det finns tid för att prata om filmen och rita en teckning.

Här finns en vägledning till det samtal du kan ha med dina elever före och efter filmerna. Vägledningen går även att beställa från Svenska Filminstitutet. Filmpedagogik – sa funkar det.pdf

Film 1: Luma natt & dag (1950, 1 min)

Film 2: Kalles klätterträd – att vara sjuk (1975, 8 min.)

Film 3: Binke kan inte flyga (1993, 15 min)

Film 4: Äventyrspizza (1996, 5 min)

Text: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020