För skolan Hitta din hemort

För årskurs 1-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Filmer om Sverige ur ett geografiskt perspektiv är en viktig del av utbudet på Filmarkivet.se. Flera av dem är över hundra år gamla och speglar vårt samhälles förändring. Många filmer tar fasta på det som är ”typiskt” för en plats och en del liknar rena reklamfilmer. Går det att känna igen sig i en gammal film. Vad har de gamla filmerna att säga oss idag.

För läraren

Den allra största kategorin filmer som finns på Filmarkivet.se handlar om olika platser: städer eller bygder, arbetsplatser och industriorter som visar upp det moderna Sverige för 50-100 år sedan. Filmforskaren Bengt Bengtsson har kallat denna till synes spretiga samling filmer för regionfilmer: ”Filmerna skildrar /…/ den svenska naturen, olika landsdelar och deras särdrag. Vidare ger de en bild av det svenska folket, modernäringarna och den moderna industrin. Filmerna har dessutom en struktur som uttrycker både tradition och modernitet, ett skenbart motsatspar som också kan ses som något av grunden i själva folkhemsidén.”

Det här temat, eller lektionsupplägget, fokuserar på regionfilmerna och hur de kan användas i grundskolans undervisning i samhällskunskap, geografi och historia.

Med hjälp av Kartan hittar du och dina elever en film om er region eller hemort. Denna film kan ni sedan studera närmare med hjälp av diskussionsunderlaget nedan eller med hjälp av de uppgifter som finns riktade direkt För eleverna.

Frågorna till eleverna i årskurs 1-3 passar för undervisningen i samhällskunskap och handlar om att utforska elevernas hemort.

Elevmaterialet för årskurs 4-6 går att använda i undervisningen i geografi om svenska natur- och kulturlandskap, samt för att lära sig namnen på de svenska landskapen och på orter, berg, hav och vatten i Sverige.

Elevmaterialet för årskurs 7-9 är en träning i historiemedvetande, en färdighet som av Skolverket beskrivs så här: ”För att få en god handlingsberedskap och kunna verka i samhället behöver eleverna utveckla sitt historiemedvetande, det vill säga förstå att handlingar är ett samspel mellan dåtid, nutid och framtid.”

För årskurs 7-9 finns också några träningsuppgifter i källkritik och kritiskt tänkande samt en fördjupande uppgift. Denna uppgift passar även för ämnen som svenska och bild eftersom det innefattar ett skapande moment där eleverna uppmanas att uttrycka sig själva i rörliga bilder: Gör din egen hemortsfilm.

Till dig som undervisar i årskurs 1-3 finns frågorna till filmsamtalet längre här. Övriga frågor till eleverna finns under För eleverna.

Följande text rekommenderas som diskussionsunderlag i undervisningen för årskurs 6-9:

Hemort eller hembygd?

Vad är en hemort? Vad är det som vi kallar för hemma? För en del av oss är det en plats som vi och vår familj har bott på, i generationer. För andra är det en helt ny plats.

Förr sa man hembygd. I utställningen Hembygd – någonstans i Sverige, som utforskade tusentals ungdomars syn på hembygden under 2013, skriver Daniel, 18 år: ”Hembygd för mig är där jag gjort allt för första gången. Första skoldagen, första gången i högstadiet. När jag åkte moppe första gången, träffade de första kompisarna… Alla minnen. Att jag har min plats och vet var grejerna finns.” Journalisten Annica Carlsson Bergdahl förtydligar sina syften med utställningen: ”Hembygden är mångfacetterad och i rörelse. Den ser olika ut beroende på vem som definierar den. Den är mer än bara en plats och man kan ha flera hembygder.”

På Sveriges Hembygdsförbunds hemsida presenterar Hembygdsrörelsen sin vision:

”En levande hembygd öppen för alla. Det är hembygdsrörelsens vision och den ledstjärna som vi strävar mot. Den uttrycker vad vi vill uppnå på längre sikt, men sätter också ord på viktiga värden i vardagen. Vi vill att människors hembygder ska leva och tror därför att kunskap om platsen, delaktighet och gemenskap är helt avgörande. Ingen ska lämnas utanför, utan alla är välkomna. Det är vår vision.”

Använd dessa citat som diskussionsunderlag till samtal efter att ni sett filmen som ni valt.

En del av filmerna har presentationstexter som berättar mer om hur de har producerats och av vem. Uppmana gärna dina elever att söka mer information om filmerna i Svensk filmdatabas och Svensk mediedatabas.

Läs mer här:

www.svenskfilmdatabas.se

www.smdb.se

Skolverket: Forskning För klassrummet: Att förstå sin omvärld och sig själv – samhällskunskap, historia, religion och geografi (2013)

Jönsson, Mats & Snickars, Pelle (red), Medier & politik – om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2007)

https://www.hembygd.se/shf/page/3152

http://rotproduktion.se/hembygd-nagonstans-i-sverige/

Läs gärna också om våra teman Att leva tillsammans, Från bondesamhälle till folkhem, Stockholmsbilder och Filmhistoria samt Om filmarkivet.se

För årskurs 1-3:

Låt dina elever själva söka efter sin hemort på Kartan. Välj sedan en film som ni ser tillsammans och samtalar kring. Om filmen är en stumfilm behöver du förklara vad det är. Läs mer här: Filmhistoria

Här är frågorna till dina elever:

  • Vad är det första du ser i filmen?
  • Vet du var den är filmad? Känner du igen dig?
  • Beskriv några platser i filmen och hur de ser ut idag.
  • Hur gammal är filmen? Hur kan du se och höra att det är en gammal film?
  • Finns det musik till filmen? Finns det en berättarröst?
  • Vad minns du av vad berättarrösten säger? Håller du med om vad han säger om din hemort?
  • Har du hört uttrycket hembygd? Vet du vad en hembygdsförening är?
  • Kan man tillhöra flera olika hembygder?

Text: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020

Diskussionsfrågor

För eleverna

För årskurs 4-6:

Titta först på Kartan och diskutera hur den ser ut: Hur är filmerna fördelade över Sverige? Hur ser det ut i södra Sverige jämfört med norra Sverige? Vilka platser har flest filmer? På vilka delar av landet finns det inga filmer alls? Varför tror ni att det är så?

Arbeta i mindre grupper: Välj två filmer från samma plats och jämför – till exempel:

Ballongfärd över Stockholm (1913, 5 min) och Stockholm – Nordens Venedig (1981, 17 min) – båda filmerna börjar och slutar med en flygfärd över Sveriges huvudstad.

Svara på de här frågorna:

  • Hur många år skiljer den första och den andra filmen ni har valt? Vad har ändrats i sätten att filma?
  • Nämn några av de platser som syns i båda filmerna? Hur har de förändrats?
  • Är det något som påstås i filmerna som inte alls stämmer idag? (Ett exempel i Stockholmsfilmen från 1981 är att Kaknästornet är Stockholms högsta byggnad.)
  • Varför kan två filmer om samma platser se helt olika ut?
  • Vad tycker ni saknas i de två filmerna ni valt?

Titta på er hemkommuns hemsida: Finns det filmer om er hemort där? Finns det en hembygdsförening på er hemort? Har de gjort en film?

Samlas nu åter igen i helklass. Diskutera och svara på frågorna:

  • Vad kan man lära sig av att se filmer från olika tidsepoker?
  • Vad kan man lära sig av att se olika platser från olika tidsperspektiv?
  • Varför tror ni att man gör film om sin hemort eller hembygd?

För årskurs 7-9:

Välj två filmer från Kartan från samma plats och jämför dem. Eller se en av de här filmerna tillsammans. Diskutera sedan filmen i helklass:

Film 1: Landet och folket (1936, 21 min) Läs introduktionstexten och ta också gärna reda på mer om Nils Jerring, Gustaf Boge och Prins Wilhelm på Svensk Filmdatabas.

Film 2: I svenska bygder (1952, 11 min). Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas.

Film 3: The Riddle of Sweden (1963, 30 min). Läs filmens introduktionstext. Vad betyder titeln? Vad är det för gåta filmens titel syftar på?

Diskussionsfrågor (passar för de tre filmerna ovan):

  • Vilka platser beskrivs i filmen?
  • Vad fokuserar filmen på? Lokalhistoria? Näringsliv? Turism?
  • Tycker ni att filmerna fungerar som bra beskrivningar av vad som är ”typiskt” svenskt?
  • Vad är ”typiskt svenskt”?
  • Vilka perspektiv tycker ni saknas?
  • Framgår det vem som gjort filmen? Vem tror ni filmen är gjord för?
  • Filmen är gjord under en tid då Sverige genomgick stora förändringar. Denna tid kännetecknas av socialdemokratiskt styre och det var då Sverige blev en demokrati och ett välfärdsland. Tiden kallas för rekordåren, men också för folkhemmet.
  • Filmforskaren Bengt Bengtsson har myntat begreppet regionfilmer och menar att de uttrycker ”både tradition och modernitet, ett skenbart motsatspar som också kan ses som något av grunden i själva folkhemsidén.”

Vad kan han mena med det?

  • Jämför ordet hemort med hembygd. Kan man ha fler hemorter? Vem talar om hembygd idag?
  • Jämför ordvalet i Hembygdsföreningens vision med den socialdemokratiske politikern Per Albin Hanssons berömda folkhemstal från 1928.

Fördjupning och filmuppgift:

  • Vad kan man lära sig av att se filmer från olika tidsepoker?
  • Vad kan man lära sig av att se olika platser från olika tidsperspektiv?
  • Varför tror ni att man gör film om sin hemort eller hembygd?
  • Om du fick göra en film om din hemort, hur skulle den se ut? Vilka platser skulle du visa? Typiska turistattraktioner som kan attrahera utomstående eller speciella platser som är viktiga för dig?
  • Gör ett bildmanus eller skriv ett kort synopsis till en kortfilm om din hemort.

Gör din egen film om din hemort.

Visar 1-0 av 0 filmer