För klassrummet Folkomröstningar

För årskurs 7-9 i samhällskunskap och historia.

Sverige har haft sex folkomröstningar som rört vitt skilda saker; rusdrycksförbud, införande av högertrafik, pensionsfrågan, kärnkraftsfrågan, EU-medlemskap och införande av euron. Filmerna i detta tema ger möjligheter att fördjupa sig i våra svenska välfärdsstrukturer.

För läraren

Historien om de svenska folkomröstningarna går att koppla till flera av de centrala delarna i ämnet samhällskunskap och historia för årskurs 7-9. Filmerna illustrerar exempelvis Sveriges politiska processer, människors rättigheter och skyldigheter i en demokrati, individens och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut och mediernas roll som informationsspridare.

Lektionsupplägget som finns under fliken För eleverna går att genomföra under en dubbeltimme där ni först ser filmerna tillsammans i klassrummet och därefter samtalar om dem utifrån diskussionsfrågorna.

Eller välj en film och diskutera filmen, antingen i helklass eller i mindre grupper. Läs mer om hur man gör en filmanalys här.

Den svenska nykterhetsrörelsen var väldigt stark i början av 1900-talet. Den utgjorde också en stor del av arbetarrörelsen som stod bakom socialdemokratin.1919 infördes motboken, ett ransoneringssystem för sprit för att minska folkets spritkonsumtion. Med den första folkomröstningen 1922 ville nykterhetsrörelsen införa ett spritförbud, men istället blev det en kompromiss och motboken blev kvar ända till 1955. Kring motboken uppstod en kultur av skämt och gliringar som ofta märks i dåtidens filmer.

1955 röstade svenskarna om ett införande av högertrafik men det skulle dröja ända fram till den 3 september 1967 innan trafikomläggningen blev verklighet. Själva införandet av högertrafik föregicks sedan av en stor informationskampanj som skulle lära det svenska folket hur man beter sig i trafiken där kända personer som Pierre Lindstedt, Lars Amble och Jarl Borssén engagerade sig.

Det skulle bara dröja två år till nästa folkomröstning. 1957 gällde det pensionerna, vilket utformades som ett val mellan tre olika linjer (på samma sätt som man senare skulle lägga upp kärnkraftsomröstningen). Linje 1 förespråkade en allmän och obligatorisk tjänstepension, linje 2 en frivillig tilläggspension och höjd folkpension och linje 3, att tjänstepension skulle genomföras av arbetsmarknadens parter.

Tjugotre år senare, i mars 1980, röstade svenskarna om kärnkraftens framtid. Efter Harrisburgolyckan 1979, då ett amerikanskt kärnkraftverk havererade, var det många som kände oro inför kärnkraften som energikälla. Precis som vid pensionsomröstningen fick medborgarna välja mellan tre linjer och det blev till slut linje två, som förespråkade en avveckling med förnuft, som fick flest röster. Kärnkraftverk som Ringhals är dock fortfarande i drift.

1994 hölls en folkomröstning om huruvida Sverige skulle gå med i den Europeiska unionen (EU) som ja-sidan vann. Mycket av debatten innan omröstningen kom att handla om detaljfrågor som standardiseringen av böjningen på gurkor och huruvida vi svenskar skulle få behålla vårt snus eller inte.

2003 avbröts valkampanjen om införandet av euron bara fyra dagar före valet på grund av mordet på utrikesminister Anna Lindh. Den slutade med seger för nej-sidan som fick 55,9 % av rösterna, vilket innebar att vi behöll vår egen valuta. (Bonusfråga: Vilka kända svenskar syns på de sedlar som fortfarande används idag?)

Detta tema kan ses som ett särfall av Valfilmer. Läs därför gärna våra teman Det politiska tilltalet och svenska valfilmer och Det svenska välfärdssamhället 3: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst. 

Text: Wanda Bendjelloul, filmkritiker och forskare, 2018

 

Diskussionsfrågor

För eleverna

För årskurs 7-9

Se de här filmerna tillsammans och diskutera dem i helklass i eller i mindre grupper:

Film 1. NUET Nordisk Tonefilms journal 3-9 oktober 1955: Snabbspola fram till avsnittet Sanningens minut som är 2 min långt, vid c:a 5.47 min. Ett par bilder på alkoholiserade uteliggare i Stockholm några dagar efter motbokens avskaffande.

Diskussionsfrågor:

  • Hur kom det sig att svenskarnas alkoholvanor blev en politisk fråga?
  • Varför infördes motboken?
  • Vad handlade folkomröstningen om 1955?
  • I inslaget i NUET ser vi alkoholiserade uteliggare i Stockholm. Vad säger berättarrösten om dem?
  • Hur är det idag? Är vin- och spritförsäljning på Systembolaget en förlegad idé? Vore det bättre om vi kunde köpa alkohol i mataffärer, som i resten av Europa? Diskutera för och emot!

Film 2 Lägg i 3:an (1957, 7 min)

Diskussionsfrågor:

  • I folkomröstningen om pensionssystemet fanns, precis som i folkomröstningen om kärnkraft, tre olika alternativ. Vilka var de tre alternativ?
  • Vilka exempel tar den här filmen för att argumentera för linje tre?
  • ”Vår förhandlingsfrihet ska staten inte fingra på” säger berättaren som beskriver de andra alternativen i folkomröstningen som tvång.
  • ”Tryggheten får du bäst genom linje tre – utan tvång” säger berättaren. Vad är det för tvång som han menar att linje 1 och 2 står för?
  • Vad är ovanligt med denna valfilm?
  • Kan en film hjälpa oss människor att bli delaktiga i politiska processer?

Film 3. Högertrafik – Fredrik Ohlsson (1967, 1 min)

Diskussionsfrågor:

  • ”Det här var ett marigt läge!” säger mannen i den här filmen. Vad menar han med det?
  • Fredrik Ohlsson var en känd skådespelare när den här filmen gjordes.Ta reda på vem han var och jämför med någon nyare film där en känd person används för att sprida samhällsinformation.Tänk er till exempel att Zlatan gjorde en film om att tvätta händerna under coronaepidemin. Varför tror ni man använder en känd person till sådana här filmer?
  • Hur gick det i folkomröstningen om högertrafiken? Själva folkomröstningen skedde ju 1955 och linje NEJ segrade. Titta gärna på NUET Nordisk Tonefilms journal från 24-30 oktober 1955. Scrolla fram fyra minuter in i filmen så får ni se bilder från valet. Varför genomfördes högertrafiken ändå?

Film 4. Barsebäck (1980, 12 min)

Diskussionsfrågor:

  • ”Tekniken går sannerligen framåt… nu finns kraftverken mitt inne i tätorterna” säger berättarrösten Hans Alfredson. Han var en mycket känd komiker så hans röst var välkänd när den här filmen gjordes. Hur tror ni han röstade i folkomröstningen om kärnkraft?
  • Var ligger Barsebäck? Är kärnkraftverket fortfarande i drift?
  • Vad säger mannen i slips till de skånska bönderna? Vad ska de göra om deras mark och deras djur drabbas av för hög strålning?
  • Vad säger den andre mannen i slips till mjölkbonden angående eventuell strålning, evakuering och radioaktiv mjölk?
  • Hur lugnas mamman och hennes barn som bor i närheten av Barsebäck?
  • Vilken information får vi om Malmös krisberedskap i scenen från sjukhuset?
  • Sedan får vi se bilder på ”Hesa Fredrik”. Vem är det?
  • ”Stor insats görs nu för att skingra oron hos Sveriges folk” säger berättaren (Hans Alfredson) precis i filmens början. Tycker ni att filmen gör det?
  • I filmen ges en rad goda råd om hur man ska göra om katastrofen kommer. Är det samma råd som gäller idag?
  • Hur visar den här filmen att människor blir delaktiga i politiska processer?

Film 5. EU – Puben (1994, 1 min)

Diskussionsfrågor:

  • Var någonstans befinner sig de två männen?
  • Filmen är kort men får ändå med flera nationella myter och sådant som går att uppfatta som rena fördomar. Räkna upp dem!
  • Var finns den information som vi behöver för att kunna ta ställning i olika politiska frågor?
  • Var hittar du de åsikter och den information som du behöver?
  • Vad har media för ansvar som informationsspridare?
  • Hur gick det i EU-valet?

Visar 1-18 av 18 filmer