För skolan Folkomröstningar

Sverige har haft sex folkomröstningar som rört vitt skilda saker; rusdrycksförbud, införande av högertrafik, pensionsfrågan, kärnkraftsfrågan, EU-medlemskap och införande av euron. Alla omröstningar har varit rådgivande, vilket inneburit att politikerna inte varit tvungna att följa valresultatet. Till exempel så infördes högertrafik trots att medborgarna röstade emot det.

1922 hölls den första folkomröstningen, som handlade om ett nationellt rusdrycksförbud. Nykterhetsrörelsen var väldigt stark i början av 1900-talet. Många kulturpersonligheter engagerade sig i de olika sidornas kampanjer. Författaren Albert Engström skapade till exempel ja-sidans välkända affisch med slagorden ”Kräftor kräva dessa drycker”. Nej-kampanjen hade ”Spritfloden dränker hem och familjelycka” som sin slogan. I valet var det många kvinnor som tog chansen att rösta eftersom de bara haft den möjligheten i ett år (kvinnlig rösträtt infördes 1921 i Sverige).

1955 röstade svenskarna om ett införande av högertrafik men det skulle dröja ända fram till den 3 september 1967 innan trafikomläggningen blev verklighet. Själva införandet av högertrafik föregicks sedan av en stor informationskampanj som skulle lära det svenska folket hur man beter sig i trafiken där kändisar som Pierre Lindstedt, Lars Amble och Jarl Borssén engagerade sig.

Det skulle bara dröja två år till nästa folkomröstning. 1957 gällde det pensionerna, vilket utformades som ett val mellan tre olika linjer (på samma sätt som man senare skulle lägga upp kärnkraftsomröstningen). Linje 1 förespråkade en allmän och obligatorisk tjänstepension, linje 2 en frivillig tilläggspension och höjd folkpension och linje 3, att tjänstepension skulle genomföras av arbetsmarknadens parter.

Tjugotre år senare, i mars 1980, röstade svenskarna om kärnkraftens framtid. Efter Harrisburgolyckan 1979, då ett amerikanskt kärnkraftverk havererade, var det många som kände oro inför kärnkraften som energikälla. Precis som vid pensionsomröstningen fick medborgarna välja mellan tre linjer och det blev tillslut linje två, som förespråkade en avveckling med förnuft, som fick flest röster. Kärnkraftverk som Ringhals är dock fortfarande i drift.

1994 hölls en folkomröstning om huruvida Sverige skulle gå med i den Europeiska unionen (EU) som ja-sidan vann. Mycket av debatten innan omröstningen kom att handla om detaljfrågor som standardiseringen av böjningen på gurkor och huruvida vi svenskar skulle få behålla vårt snus eller inte.

2003 avbröts valkampanjen om införandet av euron bara fyra dagar innan valet på grund av mordet på utrikesminister Anna Lindh. Den slutade med seger för nej-sidan som fick 55,9 % av rösterna, vilket innebar att vi behöll vår egen valuta.

Filmerna om folkomröstningar på Filmarkivet.se sträcker sig över alla genrer, från journal- till dokumentär och privatfilm. Här finns till och med en dock-animation.

Diskussionsfrågor

• De sex folkomröstningarna hade olika upplägg. Vad finns det för för- och nackdelar mellan att ställa befolkningen inför två, respektive tre alternativ? Vad betyder det faktum att alla omröstningar varit rådgivande, alltså att politiker inte varit tvungna att följa valresultatet?

• Ända sedan folkomröstningen om ett rusdrycksförbud har de olika sidorna skapat kampanjer där de argumenterat för sin sak. Hur har dessa kampanjer förändrats över tid? Vilka medier har använts för att föra ut sin sak? Och vilken taktik har använts för att vinna röster? Skrämselpropaganda, känsloargument eller humor?

• I flera av filmerna figurerar kända personer. Hur viktiga är kändisar för att vinna över väljare?

• Finns det något i dagens samhälle som skulle kunna bli föremål för en folkomröstning?

Läs gärna också om våra teman Politik, ideologi och samhälle, Valfilmer och Journalfilmer. Till dessa filmer finns också ett stort antal filmer att se.

Visar 1-18 av 18 filmer