För skolan Det politiska tilltalet och svenska valfilmer

För årskurs 7-9 och gymnasiets kurser i samhällskunskap, historia, svenska och bild.

I en demokrati är det vår rättighet och vår skyldighet att gå och rösta. Men vad får oss att rösta och hur har de politiska partierna genom året försökt påverka oss att rösta? Här finns ett urval av svenska propagandafilmer från 30-tal till 90-tal med diskussionsfrågor.

För läraren

Detta tema om svenska valfilmer passar bra som komplement i undervisningen i årskurs 7-9 om historiemedvetande och som exempel på film som historisk källa och propaganda. Givet att man betraktar filmen som en text går valfilmerna även att som ett sätt att träna elevernas ”lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang”.

Diskussionsfrågorna fungerar också som övningar i ”att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts” som är ett av de centrala innehållen i ämnet svenska för årskurs 7-9.

Ett förslag är att dela upp klassen i smågrupper som tar en film var ur de filmer som är försedda med diskussionsfrågor. Eleverna samlas sedan i helklass för att redovisa och jämföra sina svar. Påminn gärna dina elever om att undvika värderande ord och att uppgiften handlar om att studera hur ett politiskt innehåll formuleras i ord och bild. Det handlar inte om att recensera filmerna.

För elever på gymnasiet utgör valfilmerna ett användbart källmaterial för att studera retorik och muntlig framställning i svensk politik.

Av de valfilmer som finns på Filmarkivet.se dominerar Socialdemokraterna starkt, men det finns också en ansenlig mängd filmer producerade för Högern, som småningom fick namnet Moderaterna. Bondeförbundet (senare Centerpartiet) hyllade inte helt oväntat den svenska landsbygden och bonden i sina valfilmer. Folkpartiet (senare Liberalerna) använde sig gärna av kända skådespelare som fungerade som ”förnuftets röst” och därmed visade på behovet av Folkpartiets politik. Övriga partier är endast sparsamt representerade.

Det finns endast två filmer från Kommunisterna – bl. a. en ambitiös film som rent filmiskt är förvånansvärt lik både Socialdemokraternas och Högerns valfilmer. Bland de övriga partierna förekommer Miljöpartiet av förklarliga skäl endast efter 1980. Ny demokrati finns representerade med en film och Kristdemokraterna, som bildades 1964, finns inte alls representerade bland valfilmerna på Filmarkivet.se. Inte heller Sverigedemokraterna, som bildades 1988, eller Fi – feministiskt initiativ, som bildades 2005, finns med bland valfilmerna.

De valfilmer som finns här har två olika tilltalsformer:

  • Det politiska valtalet, där en politiker talar direkt till kameran.
  • Det politiska samtalet, där flera personer samlas i en vardaglig situation och utbyter tankar om det politiska läget.

Den andra tilltalsformen tycks vara den som förekommit mest i dessa klassiska valfilmer.

En del av valfilmerna är mycket korta och en del av dem är långa. Det är inte alls, så som man kan tro, att valfilmerna blivit kortare med åren. Allt oftare tycks valfilmerna i stället blanda olika tekniker och berättargrepp, som till exempel animation eller i en del extrema fall, sång- och musiknummer.

En intressant, men inte oviktig detalj, är att valfilmerna under folkhemsåren – från 30-till 50-talet – oftast hade förtexter precis som vanliga biofilmer. Denna information försvann senare och idag ser vi valfilmer som både till form och innehåll mer liknar reklamfilmer.

Läs gärna också om våra teman Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst, Folkomröstningar och Reklamfilmer.

Text: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020

Diskussionsfrågor

För eleverna

För årskurs 7-9 och gymnasiet

Fem filmer om det politiska valtalet:

Film 1: Per Albins maning till deltagande i årets val (1944,1 min.)

Diskussionsfrågor:

Per Albin Hansson var statsminister mellan 1932 och 1946 och kallas ofta ”Folkhemmets fader”. Det var han som etablerade den socialdemokratiska regim som styrt vårt land under större delen av 1900-talet och det var han som lotsade Sverige genom andra världskriget.

Vad Per Albin Hansson säger: ”Ärade församling. För andra gången i detta krig går det svenska folket till riksdagsmannaval i år. Något avsteg från normal ordning har icke behövt ske. Detta visar bäst hur väl vi lyckats bevara vår handlingsfrihet och vår demokrati. Det borde då vara en högtid att gå till val. 1940 uteblev emellertid mer än en miljon väljare. Detta får inte upprepas i år. Den 17 september måste alla rösta. Det gäller ju inte blott att kunna bestämma om våra egna inre angelägenheter, det gäller också att utåt manifestera det svenska folkets vakenhet och dess levande vilja att bevara sin frihet och sin fred. Den som senast i fjol fyllde 23 år har rösträtt, man som kvinna. Rösta den 17 september!”

  • Per Albin Hanssons var i första hand känd från radion. Det var via radion som han först gjorde sig känd som folkhemmets grundare och Sveriges landsfader. Det var också med radion som medium som Hansson kände sig mest hemma. Hur märks det i den här filmen?
  • Hur ser Per Albin Hansson ut? Var befinner han sig?
  • Hur förklarar man att landets statsminister omnämns enbart med sitt förnamn?
  • Statsministern är tämligen rakt på sak: ”Gå och rösta!” säger han. Vad anger han för skäl? Säger han rent ut att man ska rösta på Socialdemokraterna?

Film 2: NUET Nordisk Tonefilm 1954 (1954, 4 min)

Diskussionsfrågor:

En journalfilm som i själva verket består av två filmer. Först ett besök på statsministerns residens i Harpsund där delegater från de nordiska länderna har samlats för att diskutera en svensk-norskdansk tullunion alltmedan statsministerns fru Aina gör i ordning för middagen som består av präktig svensk husmanskost.

  • Här presenteras det politiska spelet som ett trevligt samkväm på landet. Hur åstadkommer man denna effekt i ljud och bild? Varför tror ni att man gjorde just så här?

Den andra filmen är från en valdebatt i Vasaparken mellan statsministern Tage Erlander och folkpartiets ledare Bertil Ohlin. Ohlin hade varit handelsminister under de kritiska krigsåren i Per Albin Hanssons samlingsregering. Han var ledamot i riksdagen mellan 1938 och 1970 och en mycket framstående ekonom. Tage Erlander hade en något blygsammare bakgrund än Ohlin: Han hade upptäckt socialdemokratin på Lunds universitet och jobbat en tid som redaktör innan han blev politiker på heltid och valdes in i riksdagen. Han efterträdde Per Albin Hansson då denne hastigt dog 1946, och med sina 23 år som statsminister blev Erlander den svenska regeringschef som under 1900-talet suttit längst på sin post.

  • Så här kunde alltså en valdebatt se ut före tv:ns genombrott. Hur framställs Ohlin respektive Erlander?
  • Båda talar om skatterna och nämner behovet av skattesänkningar för att rädda välfärden. Vem framstår som mest trovärdig?
  • Vem ”vinner” debatten? Beskriv hur detta skildras i filmen.

Film 3: Fritt fram för Centern del 3 (1966)

Diskussionsfrågor:

Den här valfilmen för Centerpartiet är producerad för visning i tv. Filmen är regisserad av Karl Haskel för filmbolaget Nord Art och blandar flera tekniker: animation, satir, intervju och en mer dokumentär stil som växte fram under 60-talet.

I filmen förekommer politikern och lantbrukaren Thorbjörn Fälldin som senare var svensk statsminister under två korta perioder. När den här filmen spelades in var han dock ännu inte ordförande för Centern. Han blev senare känd för sin sävliga, lugna talarstil, som stod i skarp kontrast med Olof Palmes rappa angreppstaktik. Palme och Fälldin var ofta motståndare under valdebatterna på 70-talet. Då var Centern Sveriges största borgerliga parti.

  • Lyssna särskilt på vad som sägs i den här filmen. Vilka är Centerpartiets huvudfrågor? Hur lyfts de fram?

Film 4: Ur Kampen går vidare (1979, 4 min)

Diskussionsfrågor:

Den här filmen är gjord av dokumentärfilmaren Curt Strömblad som gjort många filmer om arbetarrörelsens historia. Detta är ett urval av scener ur ett antal äldre valfilmer för Socialdemokraterna som gjordes inför SAP:s 90-årsjubileum. I den här filmen finns en intervju med statsministern Olof Palme som talar om kampen för demokrati och social rättvisa.

Se mer om och med Olof Palme här.

  • Vad säger Palme i den här intervjun? Hur säger han det? Var sitter han?
  • Jämför hans sätt att tala med Per Albin Hanssons i valfilmen från 1944. Jämför också gärna denna film med den nedan, Socialdemokraternas valfilm från 1994.

Film 5: Socialdemokraterna – Slöseri (1994, 1 min)

Diskussionsfrågor:

Denna valfilm för Socialdemokraterna gjordes inför valet 1994. En ljus flickröst säger: ”Det är ett slöseri med kraft, med kunnande och vilja. Med intelligens. Det är ett slöseri med människor att låta 600 000 gå utan jobb. Sverige kan bättre än så här.”

Det är intressant att jämföra denna film med Per Albin Hanssons film från 1944 och Olof Palmes tal i filmen från 1979. Här förekommer ingen partiledare, ingen myndighetsperson som ska tala förstånd med befolkningen. I stället får vi se en rad svenskar som poserar framför kameran som om det vore en reklamfilm.

  • Vad är det för människor vi ser? Hur ser de ut? Vad gör de?
  • Ser det ut som om de reagerar på orden som sägs?
  • Är budskapet tydligt? Hur kan man tolka påståendet att ”Sverige kan bättre än så här?” Varför säger man inte rent ut ”Gå och rösta på socialdemokraterna!”?

Fem filmer om det politiska samtalet:

Film 1: Vårt bygge – på hem och samhälle (1936, 34 min.)

Diskussionsfrågor:

Valfilm för Folkpartiet. Jämför gärna med valfilmen Kärlek och monopol gjord samma år för Högern. Båda filmerna är inspelade i Svensk Filmindustris ateljé i Råsunda och tycks vara gjorda av ungefär samma filmteam. I den här filmen syns för dåtiden välkända skådespelare som Birgit Tengroth, Björn Berglund och Olof Widgren.

Filmen börjar med ett förtroligt samtal om politik mellan två vänner vid köksbordet. Den ene vet inte vad han ska tro på och ger alla partier och ideologier underkänt, men får en vänlig tillrättavisning av sin vän: ”Precis som du och jag har brutit upp sten på vår mark, teg efter teg, har Folkpartiets föregångare arbetat och röjt här i landet.”

När den unge mannen träffar sina släktingar fortsätter det politiska samtalet. Det visar det sig att sonen i familjen har varit nazist, ”men inte nu längre, nu är jag högerman.” Dottern Inga påpekar att Folkpartiet varken står till höger eller till vänster utan ”i mitten – och där står vi”. Filmens huvudpersoner går och lyssnar på ett tal i Konserthuset med Folkpartiets partiledare Gustaf Andersson. Här ändrar filmen karaktär och blir mer av en pamflettl. Andersson varnar för farorna med socialdemokratiskt styre och mitt i hans tal dyker inklippta bilder på Stalin, Mussolini och Hitler upp – ett ganska djärvt filmiskt grepp. Han avslutar sitt tal så här: ”Den som vill slå vakt om vårt folks andliga och ekonomiska frihet finner i Folkpartiet det bästa stödet för sina strävanden.”

Den unge mannen med intresse för motorer får jobb på en bensinstation och det unga paret tar en segerviss tur med båt mot framtiden. Slutet av filmen visar bilder från själva valdagen med den gamle socialdemokraten som efter viss tvekan väljer Folkpartiet och resten av familjen som delar ut valsedlar. Filmen avslutas med orden: ”Motarbeta klasskampen. Arbeta för fred och förbrödring. Rösta på Folkpartiet.”

  • Vilka värdeord står Folkpartiet för i denna film? Vad säger sig Folkpartiet inte stå för? Varför det?
  • Vad tror ni menas med ”fred och förbrödring”?
  • Hur hjälper oss historien om den unge arbetslöse mannen och hans släktingar att förstå vad Folkpartiet vill?

Film 2: Kärlek och monopol (1936, 16 min.)

Denna valfilm för Högern spelades in i Svensk Filmindustris filmateljé i Råsunda och med ungefär samma team som Folkpartiets valfilm ovan. Det vardagliga politiska samtalet tar sin början i den mjölkbutik där filmens huvudpersoner arbetar: butiksägaren och biträdet Elsa. Man talar om det ”Wigforsska kaffemonopolet” som gör ”tusentals arbetslösa”. Ernst Wigforss var socialdemokratisk politiker och finansminister. En ung man kommer in i butiken. Han bär det Ungsvenska märket och är något av en översittare: ”Det är märkligt vad lite du kan om politik … ni socialdemokrater vill ju förstatliga allt i hela landet och då är det väl slut på både frihet och arbete.”

  • “Högern vill införa grundlagsskydd mot monopol” säger den unge mannen. Vad menas med det?
  • Ordet “monopol” lyser som en brandfackla i dialogen. Vad betydde ordet då? Vad betyder ordet för oss i dag?
  • Elsa och hennes arbetslöse pojkvän pratar politik på en brygga i sommarkvällen. De talar om bensinmonopolet och hur det hotar arbetet. Elsa säger: ”Vi ska visa dem att vi svenskar inte vill veta av monopol och slaveri.” Jämför Elsas kraftfulla uttalande mot den unga flickans i Folkpartiets film.
  • Sedan går de och lyssnar på Wigforss valtal, trots allt. Varför gör de det, tror ni?
  • Hur har man gjort så att Wigforss tal framställs som opålitligt och rentav löjligt? Jämför med Gustaf Anderssons tal i Folkpartiets film. Elsa och hennes pojkvän väljer Högern och deltar i Högerns valtåg med de svenska fanorna vajande i svartvitt. Sista bilden stannar på ett standar med orden ”Svensk samling”.
  • Jämför den här filmen med Vårt bygge – på hem och samhällesom också är från 1936.
  • Vilka värdeord står Högern för i denna film? Vad säger sig Högern inte stå för? Varför det?
  • Hur hjälper historien om det unga paret oss att förstå vad Högern vill?

Film 3: Mot framtiden (1952, 38 min.)

Diskussionsfrågor:

Valfilm för Socialdemokraterna. I huvudrollerna syns Kenne Fant, Emy Hagman och Oscar Ljung. Filmen innehåller även klipp ur äldre filmer med Hjalmar Branting (tal från skiva) och Per Albin Hansson i den tidigare valfilmen Välkomna till oss från 1946.

Två politiska tal förekommer i den här filmen. Först är det den socialdemokratiske socialministern Gustav Möller som är mässande och auktoritär i talarstolen. (Det var Gustav Möller som 1942 tog initiativet att registrera romer och resandefolk i Sverige.) Tage Erlander syns senare bakom sitt skrivbord i en ganska borgerlig miljö (möjligen i riksdagshuset) och han påminner myndigt om vad socialdemokratin har uträttat under sina ditintills 20 år i regeringen.

Men filmen börjar mer som en thriller: en grupp människor sitter i ett väntrum. I rummet intill kämpar en ung man för sitt liv i respirator. En berättarröst frågar vad dessa personer har gemensamt och börjar berätta hur de har hamnat här. Så nystas berättelsen upp om en ung man som är besviken på samhället. Men så, under Valborgsmässoafton, räddar han ett barn från drunkning och det är alltså denne unge man som ligger i respiratorn i filmens början. Filmen avslutas med bilder från 1 maj med folkmassor och tal och gemensam sång.

  • Vilka värdeord står Socialdemokraterna för i denna film?
  • Hur hjälper historien om det unga paret och olyckan under Valborgsmässoafton oss att förstå vad Socialdemokraterna vill?

Film 4: Skattefria Andersson (1954, 35 min.)

Diskussionsfrågor:

Denna valfilm för Socialdemokraterna blev en stor succé, mycket tack vare att Andersson spelades av Stig Järrel som var en enormt populär skådespelare vid denna tid. Skattefria Andersson är också en mycket välgjord filmkomedi som leker med begrepp som realism och fantasi, dröm och verklighet.

Skattefria Andersson är ett slags saga med politisk sensmoral: Om man inte betalar skatt kan man inte heller förvänta sig att samhället fungerar. Detta får den borgerlige tjänstemannen Andersson dyrt erfara när han kommer hem till villan i förorten och möts av sina tre barn och fru, samt sällskaplige granne, och bara klagar över skatterna och hur lite som blir kvar av lönen. Grannen, som är socialdemokrat, upplyser honom vänligt om att han nog inte vet hur bra han har det.

Men Andersson fortsätter att drömma om en värld utan skatter och plötsligt går hans dröm i uppfyllelse: Nästa morgon vaknar han till en värld där han själv får gräva efter vatten till kaffet, köra genom ett rapsfält eftersom det inte finns några vägar och betala hutlösa priser för att barnen ska kunna gå i skola. När familjen till slut kommer till posten för att hämta ut barnbidraget får de reda på att det inte blir något barnbidrag, de får i stället betala för att de har barn. Vid det laget har Andersson nästan fått nog och när han vaknar är han både glad och tacksam över att det hela bara var en dröm.

  • Vilka värdeord står Socialdemokraterna för i denna film?
  • Vad är det i tur och ordning som Andersson förstår att hans skatter går till?
  • Hur hjälper historien om Skattefria Andersson oss att förstå vad Socialdemokraterna vill?

Film 5: Karl för sin hatt (1956, 29 min.)

Diskussionsfrågor:

Detta är en valfilm från Folkpartiet. Den folkkäre skådespelaren Elof Ahrle spelar Kalle och vi får följa hans familj och vardagsliv. Frun Britta spelas av Ahrles fru i verkliga livet, Birgit Rosengren. Miljön är en icke namngiven småstad – men både far och son pratar utpräglad stockholmska. Dialogen är ovanligt färgstark i den här filmen.

Kalle är arbetare och jobbar på SSAB:s snickerifabrik. Han jobbar också extra för att få råd att köpa en ny bil. Dottern utbildar sig till lärare och sonen går i skolan. Kalle har alltid varit sosse eftersom han är arbetare.

”Men är inte alla arbetare?” undrar Britta när Kalle kommer hem. Britta är stolt över att vara hemmafru och ser inte någon mening med att gå tillbaka till sitt tidigare jobb på lasarettet. I ett litet valtal vid köksbordet hävdar hon: ”Det finns ett parti som vill ge oss ordentliga skattesänkningar, och det är sänkningar som håller, och som vill att det byggs tusentals lägenheter redan i år, och som arbetar för rätt och rättvisa.” ”Folkpartiet”, säger Kalle.

  • Vilka värdeord står Folkpartiet för i denna film?
  • Hur hjälper historien om Kalle och Britta och deras familj oss att förstå vad Folkpartiet vill?

Att samtala om dagens valfilmer

Hur ser vår egen tids valfilmer ut? Vilka likheter och skillnader finns mellan de gamla och de nyare valfilmerna? Här följer ett antal frågor som ni kan diskutera i klassrummet, efter att ha letat rätt på några mer samtida exempel:

  • Idag när det är valrörelse syns ju politikerna och partierna i en mängd olika filmer. Var syns vår tids valfilmer?
  • Ibland kan det vara svårt att skilja en valfilm från en reklamfilm. Vad kan det bero på? Jämför till exempel socialdemokraternas valfilm Slöseri och valfilmen Kiosken som moderaterna gjorde inför valet 2014 (finns på Youtube).
  • Vilken sorts film tror du man lägger ner mest jobb på? Den filmade tv-intervjun eller valfilmen? Varför?
  • Nästan alla partierna har valt att profilera sina partiledare mycket starkt. Hur märks det exempelvis på partiernas hemsidor? Jämför med Per Albin Hanssons tal från valet 1944och med Socialdemokraternas valfilm från 1994.
  • Kan du på rak arm komma ihåg något som en partiledare sagt att hens parti står för?
  • Många partiledare ser också till att vara tillgängliga via sociala medier. Vad gör intryck på dig? En partiledare som ”vinner” en valdebatt i tv eller en partiledare som twittrar?

Visar 1-10 av 10 filmer