För skolan Det svenska välfärdssamhället 3: Maskinerna, miljön och det hållbara samhället

För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.

Det svenska välfärdssamhället handlade till stora delar om industrialiseringen och urbaniseringen. Sverige på 1900-talet var ett land rikt på naturresurser och teknisk expertis och i filmerna från folkhemsåren ser vi en fascination för tekniken, maskinerna, ingenjörerna och framtiden. Men hur gick det för miljön och hur startades kampen för ett mer hållbart samhälle?

För läraren

Välfärdssamhällets historia är också industrins, näringslivets och den tekniska utvecklingens historia. I folkhemmets filmer möter vi ett Sverige som fullkomligt lyser av rikedomar, både i skog och mark och i de framväxande städerna. Maskinsamhället och ingenjörskonsten hyllas, men också själva arbetet: yrkesskickligheten hos det arbetande folket firar triumfer bland kugghjul och löpande band.

Filmerna i det här temat fungerar som komplement i samhällskunskap för årskurs 7-9 för att ”reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar”. Och som exempel på livsmiljöer i undervisningen av geografi och framväxten av det svenska välfärdssamhället i historia för årskurs 7-9.

Vi börjar med flygbilder över Borås, Sveriges textilcentrum, som inleder Hur en Eiserstrumpa kommer till. Men det dröjer en stund innan vi kommer ner på golvnivå och får se hur arbetet i de toppmoderna fabrikerna går till. För det är nämligen där som den mycket åtråvärda silkesstrumpan produceras. Först efter att hela bilden av ett blomstrande samhälle har etablerats får vi se kvinnorna som står vid spolmaskinerna, skaftmaskinerna och stickmaskinerna.

Filmmakarna vill verkligen inte att vi ska missa poängen här: att ett välfärdssamhälle inte byggs av enskilda individer som jobbar på var och en för sig utan av många olika bidragande medborgare som tillsammans bildar en helhet som gagnar alla. Intressant nog talas det inte uttryckligen i filmerna om solidaritet eller om medborgarnas rättigheter och skyldigheter i det framväxande välfärdssamhället. Däremot betonas istället, och ofta, det framgångsrika mötet mellan gammalt och nytt, och hur de traditionella hantverken låter sig anpassas till storskaliga industrier.

Men det är skogen, forsen och järnmalmen som är nycklarna till det svenska välfärdssamhällets framgångar. Detta sägs med kraft i både ord och bild i exempelvis Den röda tråden, en film om järnverket Lesjöfors i Värmland: ”Långt inne i de trolska skogarna i Selma Lagerlöfs land, i järnbärarland, ligger det gamla bruket. Här var för trehundra år sedan ödemark. Idag reser sig nere i dalen en högmodern industriell anläggning…”

Många filmer skildrar på liknande, lite högtravande vis, hur klassiska hantverk förvandlats till storskaliga industrier. I Eld, lera och människor får vi följa det fascinerande arbetet i porslinsfabriken i Gustavsberg, men först efter att filmregissören har guidat oss igenom Värmdölandets hembygdshistoria och dess omvandling från lokalt storgods till nationellt betydande industri av såväl toalettstolar som vardagsporslin.

Många av stadsfilmerna blir som reklamfilmer för den lokala näringen där industrin illustrerar stadens ”själ”. På så vis beskrivs textilstäderna Borås och Norrköping som “den flitiga staden’” respektive “det idoga arbetets stad”. Motala präglas av sin radioindustri, Malung av sin skinnindustri, Gävle av både halstablettsfabrik och rakbladstillverkning, och så vidare.

I dessa pågående hyllningar av det moderna samhället spelar maskinerna en huvudroll. Vi får följa hur invecklade maskiner med kedjor och valsar förvandlar råvaror till komplicerade industriella produkter, men också hur maskinerna producerar vårt dagliga bröd. Ett intressant särfall är den så kallade mjölkpropagandan, den som förs fram i exempelvis Plomberad mjölk – en film om modern, hygienisk mjölkproduktion där den moderna tekniken garanterar de bästa mjölkprodukterna.

Filmerna verkar kanske besatta av teknik och maskiner. Man kan notera att filmen om Eiserstrumpan är en del i en serie filmer ”med filmkameran på strövtåg bland kuggar och hjul”. Men filmerna berättar även om den hårt arbetande människan. Det är arbetarna och deras flit och skicklighet som bidrog till en positiv framtidsanda där allas välfärd är målet. I Eld, lera och människor ser vi hur industrin ger arbete åt såväl grovarbetare som konstnärer.

Lägg märke till hur det svartvita fotot förvandlar industrimiljöerna till vackra och sagolika platser. Ofta är det en av dåtidens främsta filmfotografer som står bakom kameran. Lyssna också gärna på det som sägs: texterna är ofta högtravande men också poetiska.

Det dröjer dock till början av 70-talet innan dessa arbetare själva får ordet, som i Axel och maskinen och i Flickor på Marabou. Det dröjer också innan frågorna kring effekterna av industrialiseringen och vår moderna livsstil börjar dyka upp. Till en början handlar det om en vädjan till allas vårt individuella ansvar, att värna allemansrätten och inte skräpa ner, som i Den nya floran och Den dolda faran. Senare kommer en ny generation av unga filmare som för fram sina krav på en mer miljövänlig politik och alternativa livsstilar.

Läs gärna även om våra teman Det svenska välfärdssamhället 1: Rätten till skola, arbete, bostad, Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst, samt Folkomröstningar och Reklamfilmer.

Text: Louise Lagerström, filmskribent, 2010. Redigerad: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2020

Diskussionsfrågor

För eleverna

För årskurs 7-9

Om maskiner och hantverken som blir industri:

Välj en av dessa filmer – eller välj en av de första fyra och jämför med film nummer fem eller sex.

Film 1: Hur en Eiserstrumpa kommer till (1935, 12 min) om strumptillverkningen i Borås.

Film 2: Eld, lera och människor (1942, 32 min) om Gustavsbergs porslinsfabrik på Värmdö. Skildringen av själva arbetet i fabriken börjar först efter cirka 13 minuter in i filmen.

Film 3: Skinnare (1948, 10 min) om läderindustrin i Malung.

Film 4: Den röda tråden (1948, 12 min) om ett järnverk i Värmland.

Film 5: Axel och maskinen (1972, 29 min) om Axel som jobbade 50 år på en skofabrik i Bjursås.

Film 6: Flickor på Marabou (1971, 34 min). Om några av de tusentals finska gästarbetarna som jobbade i chokladfabriken i Sundbyberg.

Diskussionsfrågor:

  • Välj en film och berätta hur arbetet går till. Vad får vi se av produktionsprocessen i fabriken? Kan ni säga något om arbetets olika moment? Står kameran på avstånd eller får vi komma riktigt nära? Arbetar både män och kvinnor i fabriken? Vem gör vad? Är arbetet farligt? Hur är arbetarna klädda?
  • Filmerna har allihop en berättare som förklarar vad vi ser – och som också styr våra blickar och vårt intresse. Varför tror ni att man gör så? Ge några exempel på det som vi inte får se. Är det någon av arbetarna i filmerna som intervjuas?
  • Film nr 1-4 visades på bio, som förfilmer före långfilmen. Hur tror ni publiken reagerade?
  • Flera av filmerna hyllar löpande band-principen och gör inga kommentarer om hur detta arbetssätt påverkarna arbetarna. Tycker ni att filmerna ger en realistisk bild av arbetet?
  • Filmerna Axel och maskinen och Flickor på Marabou är gjorda på 70-talet, då en helt annan sorts dokumentärfilm hade vuxit fram tack vare televisionen. På vilka sätt är dessa filmer olika de tidigare i synen på arbete och den arbetande människan?

Om miljön och det hållbara samhället. Välj en av dessa filmer:

Film 1:Den nya floran (1965, 11 min) En film som använder sig av satir för att få oss att reagera på det onaturliga med att skräpa ner.

Film 2: Den dolda faran (1970, 10 min.) Om hur djur, natur och människor drabbas av skräp som vi kastar i naturen.

Diskussionsfrågor efter att ni sett en eller båda av dessa filmer:

  • Vad är en kastogam och en skräptogam, enligt forskaren i filmen Den nya floran? Och vad är ”papyrus snaskus” och ”fimpus nicotinus”? Finns dessa på riktigt?
  • Den nya floran är en ganska rolig film. Men vad är det filmarna vill, tror ni?
  • Vid ett tillfälle säger berättaren:”Hela skolor ställer ibland upp med att försöka plocka bort allt det som andra barn vid andra tillfällen har dekorerat samhället med.” Vad menar han med det?
  • Vem tycker ni har ansvar för skräpet och vår natur?
  • Berätta om några av de djur eller människor som har skadat sig på slängda saker i filmen Den dolda faran. Tänk till exempel på kon som hade en massa järnskrot i magen och hunden som dog av en nylonstrumpa, eller pojken och fimparna, och han som badade och klev på en flaska. Hur berättar filmen om dem? Får vi se när det händer?
  • I slutet av Den dolda faran får vi se ett brev med en adress: Till tittarna. Och så en berömd logga från en svensk myndighet. Vem har beställt filmen och var tror ni den visades?

Film 3: Leva för att överleva (1977, 22 min) Filmen gör en rundresa i en tid då svenskarna började bli mer miljömedvetna och mer kritiska till välfärdssamhällets konsekvenser. Vi får se killen som vaknar i sin skräpiga lägenhet efter en fest och filmarna som ställer frågor till folk som äter på McDonalds. Och så får vi höra historien om kärnkraftsolyckan i Windscale i England.

Diskussionsfrågor:

  • Läs gärna texten som presenterar filmen.
  • Vilka miljöfrågor tar filmen upp?
  • Vad är ekologi för något som nämns flera gånger i filmen? Tycker ni, som en tjej säger på McDonalds, att ekologi borde vara ett ämne som undervisas i skolorna?
  • Nämn några saker som har hänt i miljödebatten under de 50 år som gått sedan den här filmen gjordes.
  • ”Man måste vara ekonomiskt insyltad för att försvara kärnkraften” säger Birgitta Hambraeus, till bilderna av en demonstration mot kärnkraft i Tyskland. Ta reda på vem Birgitta Hambraeus var och varför hennes ord vägde tungt i kärnkraftsdebatten i slutet av 70-talet.
  • I filmen får vi höra om en kärnkraftsolycka i Windscale Storbritannien 1957 och om strålningen i området runt omkring kärnkraftverket (som idag heter Sellafield). Vilka andra mer kända kärnkraftsolyckor känner ni till?
  • Hur gör den här filmen för att ”analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv?”

Visar 1-0 av 0 filmer