Fritt fram för Centern 3 Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Fritt fram för Centern 3 (1966)

Valfilm för Centern, gjord för TV. Nils G. Hansson f. d. jordbruksminister talar om försämringar inom jordbruket. Thorbjörn Fälldin talar om inflation och jordbrukspolitik mm. Tecknade inslag, satir på Tage Erlander.

Den här valfilmen för Centerpartiet är producerad för visning i tv. Filmen är regisserad av Karl Haskel för filmbolaget Nord Art, som under 1960-talet bland annat gjorde Olle Hellboms Pippi Långstrump-filmer. Den här valfilmen blandar flera tekniker: animation, satir, intervju och en mer dokumentär stil som växte fram under 1960-talet.

Av särskilt intresse är att manus är skrivet av författaren Per Olof Sundman (1922-1992). Han skrev en rad uppmärksammade romaner som till exempel Ingenjör Andrées luftfärd (1967), som senare blev film av Jan Troell med Max von Sydow i huvudrollen (1982). Men Sundman var också nazist – eller hade varit det i sin ungdom. När detta uppdagades av tidningen Arbetaren i mitten av 1990-talet – efter Sundmans död – ledde det till att Sundman mer eller mindre frystes ut ur alla litterära sammanhang.

I filmen förekommer även politikern och lantbrukaren Thorbjörn Fälldin (född 1926) som var svensk statsminister 1976-1978 och 1979-1982. När den här filmen spelades in var han ännu inte ordförande för Centern. Han blev senare känd för sin sävliga, lugna talarstil, som stod i skarp kontrast med Olof Palmes rappa angreppstaktik. Palme och Fälldin var ofta motståndare under valdebatterna på 1970-talet. Då var Centern Sveriges största borgerliga parti.

  • Kategori Samhälle och politik
  • Tema Valfilmer
  • Längd 6 minuter
  • Medverkande Thorbjörn Fälldin, Nils G. Hansson
  • Regi Karl Haskel
  • Manus Per Olof Sundman
  • Foto Ragnar Frisk
  • Produktionsbolag KB Nord Art AB & Co.
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 16 mm, normalbild (1,37:1), separat magnetljud, svartvit, 25 b/s
  • Arkiv Svenska Filminstitutet
  • Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas

Tema Valfilmer

Många har kallat filmen för 1900-talets konstform. Tidigt förstod man att utnyttja mediet för sina politiska syften, inte minst under tiden för andra världskriget. Det var inte bara det tyska nazistpartiet som gjorde propagandafilmer, utan även USA och Sovjet. Lenin skall bland annat ha sagt: ”Av alla konstformer är filmen för oss den viktigaste”. Många av de mest kända regissörerna i Hollywood, som John Ford, John Huston och Frank Capra, gjorde under krigsåren verk vars syfte var att rättfärdiga USA:s inblandning i kriget och stärka den nationella självkänslan.

Under perioden 1928 -1962 producerades ca 150 valfilmer i Sverige, varav drygt 80 av dem kan ses på Filmarkivet.se. De flesta partier använde valfilmer men särskilt Socialdemokraternas står ut eftersom de under många decennier var det statsbärande partiet. Pressen ansågs vara det viktigaste mediet i Sverige fram till televisonens inträde även om filmen blev alltmer populär för att utbilda och påverka folket.

Bland guldkornen räknas Socialdemokraternas film Skattefria Andersson där huvudpersonen spelas av Stig Järrel, en väldigt populär skådespelare vid den tiden. I filmen är Andersson trött på att betala mycket skatt, eftersom det enligt honom inte blir något över till annat. I en mardröm erfar han hur samhället skulle se ut om han slapp att betala skatt. En annan av den tidens mest kända skådespelare, Carl-Gustaf Lindstedt, gjorde en valfilm för Högerpartiet (sedermera Moderaterna). Av de andra riksdagspartierna märks även Bondeförbundet (senare Centern) som ofta lyfte fram vikten av den svenska landsbygden i sina filmer.

Kännetecknande för många av filmerna på webbplatsen är att de består av kända politiker som talar direkt till publiken, som Per Albin Hanssons uppmaning till deltagande i 1944 års val och Thorbjörn Fälldins förklaringar i Fritt fram för Centern 3 (1966). Ett annat utmärkande drag är att det i flera filmer förs samtal mellan familjemedlemmar där någon till slut övertygar de andra om ett visst partis förträfflighet framför andra partier. Ett exempel på en sådan valfilm är Folkpartiets Vårt bygge – på hem och samhälle (1936).

Text: Arash Kermanshahani, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018

Lästips:

  • Björk, Gunnela, Olof Palme och medierna (Umeå: Boréa, 2006)
  • Jönsson, Mats, ”’Den kungliga skölden’ – Per Albin Hansson, Gustaf V och medierna 1940”, Mats Jönsson och Pelle Snickars, Medier & Politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (Stockholm: SLBA, 2007)
  • Jönsson, Mats, ”Politisk varumärkning”, Visuell fostran: Film- och bildverksamheten i Sverige under andra världskriget (Lund: Sekel Bokförlag, 2011)
  • Vesterlund, Per, ”Den svenska modellen – arbetarrörelsen, staten och filmen”, Medier & Politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (Stockholm: SLBA, 2007)

    Vet du något mer om denna film?

    Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!