Fucking Åmål – trailer Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Fucking Åmål – trailer (1998)

Fucking Åmål belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa manus, bästa regi och bästa kvinnliga huvudroll (som delades av Alexandra Dahlström och Rebecca Liljeberg). Även utomlands välkomnades filmen med öppen famn och den återfinns ofta på listor över tidernas bästa ungdoms- och queerfilmer. Nu har filmen nypremiär i och med att den har digitaliserats och här är även filmens trailer i digitaliserad version.

”En ung mästares första mästerverk”. Orden var generösa när dämonregissören, inför Göteborgs filmfestivals serie Bergmans 1900-tal, valde Lukas Moodyssons regidebut Fucking Åmål som en sina svenska favoritfilmer. Med 868 015 sålda biobiljetter blev genomslaget enormt för historien om Agnes och Elin, två tonårstjejer från ”fucking jävla kuk-Åmål” som efter ett födelsedagsfiasko inleder en vänskap som övergår i kärlek.

Här finns mycket att falla för: den lyhört skildrade tonårstrotsen, de träffsäkra replikerna, detaljrikedomen i allt från O’boy-blandning till Bingolotto-kvällar, soundtrackets hjärtbultande hitkavalkad med Broder Daniels ”Whirlwind”, Foreigners ”I Want to Know What Love Is” och Robyns ”Show Me Love”. Dessutom skildrat med skakig handkamera och gulkornigt 16mm-foto som får den att mer likna grannlandets Dogme 95 än din typiska svenska ungdomsfilm.

Fucking Åmål belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa manus, bästa regi och bästa kvinnliga huvudroll (som delades av Alexandra Dahlström och Rebecka Liljeberg). Även utomlands välkomnades filmen med öppen famn och den återfinns ofta på listor över tidernas bästa ungdoms- och queerfilmer.

”Lukas Moodyssons manus är fullproppat av små vardagspoetiska detaljer och den osvikliga fingertoppskänslan för småstadslivet gör att du inte behöver vara en frustrerad tonårstjej för att känna igen dig och skratta filmen igenom”, skrev Jonas Cramby i Expressen. Det är bara att hålla med.

Filmens säregna utseende är resultatet av en ovanlig process. Den spelades in på 16mm reversal film som negativframkallades, vändes till 35mm-master inför klippningen och sedan till 35mm duplikatnegativ som ljussattes till slutliga visningskopian. För den digitala restaureringen, som personligen godkänts av Lukas Moodysson och filmens producent Lars Jönsson, har det ursprungliga kameranegativet använts som källmaterial. Detta har även inneburit att man behövt klippa och återskapa de optiska printerjobben.

Text: Sebastian Lindvall

  • Kategori Trailers
  • Tema Queer
  • Längd 2 minuter
  • Medverkande Alexandra Dahlström, Rebecka Liljeberg, Mathias Rust, Erica Carlson, Stefan Hörberg
  • Regi Lukas Moodysson
  • Manus Lukas Moodysson
  • Foto Ulf Brantås
  • Produktionsbolag Mekano film
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 35 mm, vidfilm (1,66:1), Dolby Stereo Spectral Recording, färg
  • Arkiv Svenska Filminstitutet

Tema Queer

När Rosa Grünberg, iförd frack, bjuder upp Emma Meissner till dans i filmen Skilda tiders danser från 1909 anade nog ingen av dem att de skapade historia. Detta kan nämligen vara det allra första exemplet på svensk queerfilm. Värt att notera är att deras samkönade dans har släktskap med Dickson Experimental Short Film från 1895 där två män ses dansa med varandra ackompanjerade av en tredje man som spelar violin. Några år efter Skilda tiders danser, 1916, har Mauritz Stillers Vingarne premiär som av flera forskare anses vara den allra första långa queerfilmen – i hela världen. Reaktionerna från Vingarnes premiär var blandad och temat, en äldre manlig konstnär som blir kär i ynglingen som sitter modell för statyn Vingarne, ansågs för vågat. Detta trots att konstnärer som Carl Wilhelmson och Nils Dardel, generationsbarn med Stiller, vågade sig på homoerotiska teman i sina målningar. Även kvinnorevolutionen i vårt land i början av 1920-talet avspeglades i filmerna under denna period. Kvinnokollektiv utan män i bild syns bland annat i Luffar-Petter (1922), Norrtullsligan (1923) och Flickan i frack (1926). Den som är utrustad med en queer blick kan se att det inryms mer än vänskap i vissa sekvenser i dessa filmer. Crossdressing, det vill säga kvinnor som bär manskläder och vice versa, är något som är tämligen frekvent i den svenska långfilmen under 20-, 30- och 40-talet. På Filmarkivet.se finns reklamfilmen Hylins Rakin (1940) .där en av 1900-talets skickligaste damimitatörer, Lasse Krantz, gör reklam för rakkrämen Rakin som gör det lättare för honom att imitera Greta Garbo. Både Hasse Ekman och Ingmar Bergman intresserar sig för homo- och bisexualitet i tidiga filmer som Ekmans Flicka och hyacinter (1950) och Bergmans Törst (1949). Efter dem kom regissörer som Arne Ragneborn, Mai Zetterling, Vilgot Sjöman som i bihandlingar vågade visa upp queera karaktärer. Det skulle dock dröja ända till slutet av 70-talet innan det gjordes filmer där homosexualiteten tilläts ha en dominerande betydelse för handlingen. Eva och Maria (1983) och Bögjävlar (1977) är båda av novellfilmslängd, spelades in samtidigt och sammanföll med att Socialstyrelsen 1979 avskaffade sjukdomsstämpeln för homosexuella och båda finns att se på Filmarkivet.se. Det är anmärkningsvärt att det, till skillnad från så många andra länder i västvärlden, har tagit så lång tid för queera spelfilmer att få fotfäste i Sverige. Det var först på 90-talet som ”komma ut -filmer” som Pensionat Oskar (1995), När alla vet (1995) och Fucking Åmål (1999) kom och banade väg för filmer som Patrik 1,5 (2008), Kyss mig (2011) och Nånting måste gå sönder (2014). Dock är förekomsten av queerskildringar i svensk lång spelfilm i dag fortfarande sparsam. Under rubriken Queer hittar du kortfilmer som alla är HBTQ-relaterade. Flera av kortfilmerna har rönt stor uppmärksamhet på framför allt Berlins filmfestival och vunnit Teddy Awards. Många av kortfilmerna har visats på mängder av LGBT-festivaler runt om i världen. Queer-temat fylls på kontinuerligt. Text: Jan Göransson, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018 Lästip: • Ryberg, Ingrid, ”Between positive representation and camp performance: Three films from the Swedish lesbian and gay liberation movement”, Journal of Scandinavian Cinema, Vol 5, No 2, 2015 • Linder, Anna och Annika Ruth Persson (red.), Queera rörliga bilder / Queer moving images (Göteborg: ArtMonitor, 2017) • Schoonover, Karl och Rosalind Galt, Queer cinema in the world (Durham: Duke University Press, 2016) • Wallenberg, Louise,”Stilleristic women: gender as masque and ambivalence in the work of Mauritz Stiller”, Aura: filmvetenskaplig tidskrift nr 4, 2000. • Wallenberg, Louise, ”Straight heroes with queer inclinations: male film stars in the Swedish 1930s”, Sean Griffin (red.), Hetero: queering representations of straightness (Albany, NY: State University of New York Press, 2009)

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!