För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Här är karusellen (1994)

En spännande resa genom filmhistorien med inslag av surrealism, skräck och Alice i Underlandet. Rekommenderas från 7 år.

En drunknande med tre fingrar och ögon som burklock försöker hålla huvudet ovanför vattenytan. Skaldjur med spädbarnsansikten skriker när de blir uppdragna ur havet. Ett grälande par rycker av varandra en mun. En fisk blir kavlad på ett bakbord. Ett ansikte blir en oformlig massa full av öppningar och ögon när någon tittar bort.

Här är karusellen har en annan titel: Revolver. På latin betyder revolvere att rulla tillbaka, att återföra. Varje enskild scen är en loop. Allt upprepas, om och om igen.

På en sekund rinner en svart smet ner i ett timglas. I en ljuskägla som sveper genom mörkret springer urtavlor med ben, som sandkrabbor. Klockorna finns överallt. Årtal från 1798 till 1954 dyker upp, men en apa, en fisk och några händer är det enda som ser ut som de gjorde förr. Och kanske några pepparkakor.

Det första vi hör är den drunknades andetag, som tunga och jämna ligger kvar genom hela filmen. Sedan kommer den lilla gnälliga karusellslingan, flugsurret runt fisken på land, rasslet av kackerlackorna på hjärtat, munnen som rycks av som ett plåster, det fruktansvärt illusoriska ljudet när fiskkroppen krossas under kaveln…

Det är något väldigt oroande med rummen. Ett schackrutigt golv blir så hotfullt att man rycker till av en utdragen kökslåda. En stigande luftbubbla gör att vi plötsligt minns att vi är under vattnet. Gestalter är halvvägs utanför bildramen. I en fantastisk scen i en kyrka snurrar vi varv på varv runt en vigsel, som om vi satt på en karusellhäst som springer alldeles för fort.

Scenen i kyrkan säger allt om den vitalitet som gjorde samarbetet mellan Jonas Odell, Lars Ohlson, Stig Bergqvist och Martti Ekstrand så fruktbart. 1981 grundade de Filmtecknarna, ett produktionsbolag som fick stor betydelse för svensk animation.

Den ursprungliga tanken var att visa Här är karusellen med en monitor för varje enskild loop. Det skulle dröja många år innan multiscreentekniken var fullt utvecklad, men i april 2007 visades verket som en installation på Moderna museet.

Filmen, gjord i svartvit tecknad 2D-animation, vann en rad internationella priser. 2006 fick Jonas Odells Aldrig som första gången, en animerad dokumentär gjord med en rad animationstekniker, en Guldbjörn på filmfestivalen i Berlin.

Tema Svensk animerad film 100 år

I Sverige var det, liksom på andra håll i världen, bland skämttecknarna som de första filmanimatörerna kom att utvecklas. Victor Bergdahl, skämttecknare och serietecknare, skapade den första svenska animerade filmen Trolldrycken (1915) och blev populär genom den tecknade filmserien om kapten Grogg. Alla filmerna mötte sin publik som förfilmer på bio. Troligen kom inspirationen från animationspionjärer som amerikanen Winsor McCay och fransmannen Émile Cohl, vars tecknade kortfilmer tidigare visats på bio i Stockholm. Medan tekniken i Trolldrycken präglas av metamorfoser - bildförvandlingar utan klipp - framstår Grogg-filmerna närmast som rörliga serierutor. Tidens fördomar avspeglas i Bergdahls populära filmer, som redan 1922 tillsammans med övrig svensk animation konkurrerades ut från biograferna av nya amerikanska animerade filmer. Trots ett internationellt genomslag för Bergdahls filmer, bland annat i Tyskland, kom svensk animation, efter sin första blomstringstid, under decennier framåt endast att finnas kvar i form av reklam- och beställningsfilm. Den populäre animatören Arvid Olsson skulle från 1930-talet och för lång tid framåt dominera svensk reklamfilm. Först genom filmavtalet 1963 fick svensk animerad film andra möjligheter att produceras. Långfilmen I huvet på en gammal gubbe (1968) var en pionjärinsats där mer än två tredjedelar av filmen bestod av tecknad film, skapad av Per Åhlin. Trots att Åhlin regisserade ytterligare tre animerade långfilmer - och många korta - var det Stig Lassebys långfilm om Agaton Sax som 1976 blev den första fullt animerade svenska långfilmen. Alla animerade långfilmer har alltsedan starten måst tävla med Disneys popularitet hos publiken och gör så än i dag. TV2:s barnprogram erhöll 1969 en kraftig budgetförstärkning, som medförde att svensk animation för barn kunde prioriteras och finansieras, däribland serier med ett tydligt barnperspektiv, som Kalles klätterträd av Peter Cohen och Olof Landström. Även på Filminstitutet producerades under ett tjugotal år animerad kortfilm för barn. Svenska barnböcker animerades och en rad animatörer fick möjlighet att utvecklas genom återkommande producentstöd. Bland dem fanns Filmtecknarna med Dagen bräcks (1986) och Här är karusellen (1994), Gisela och Per Ekholm med exempelvis Alfred Jarry - superfreak (1986) samt Anna Höglund och Stina Berge med Promenaden (1988) - liksom många andra. 1981 tillkom, genom Filmverkstan, den banbrytande kortfilmen Semesterhemmet av Birgitta Jansson - en leranimation som med hjälp av ett dokumentärt ljudband återskapade gästerna på ett hälsohem. Filmen prisbelönades vid den internationella filmfestivalen i Annecy, och kom att inspirera andra, däribland animatörer på det engelska bolaget Aardman. Efter digitaliseringens genombrott har Jonas Odell fortsatt traditionen med animerade dokumentärer, bland annat genom den prisbelönade Aldrig som första gången (2006). Även Hanna Heilborn och David Aronowitsch har uppmärksammats för sina animerade dokumentärer, först Gömd (2002) och därpå bland annat Slavar (2008) som erhöll det prestigefyllda stora priset i Annecy, världens främsta festival för animerad film. Text: Elisabeth Lysander, frilansskribent och författare, 2015 Lästips:

  • Ajanovic, Midhat ”Ajan”, Den rörliga skämtteckningen: Stil, transformation och kontext (Göteborg: Optimal Press, 2009)
  • Bendazzi, Giannalberto, One Hundred Years of Cinema Animation I–III (London: J. Libbey, cop. 1994)
  • Jungstedt, Torsten, Kapten Grogg och hans vänner (Stockholm: Sveriges radio, 1973)
  • Kuylenstierna, Sandra, ”Svensk animation 1915–1989 – en försummad skatt”, Animagi: Tidskrift om animation nr 1, 2003
  • Marko-Nord, Adam och Claes Jurander, Om animation (Göteborg: filmkonst, 2002)

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!