Alla tiders leksak – Bollen Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Alla tiders leksak – Bollen (1940)

Filmen visar bollens, klotets, kulornas betydelse genom tiderna för lek, sport och idrott.

  • Kategori Sport och fritid
  • Tema Alva Lundin, Fotboll
  • Längd 12 minuter
  • Medverkande Kung Gustav V, Nils Whiten
  • Regi Nils Jerring
  • Manus Nils Jerring
  • Foto Gösta Roosling
  • Musik Jules Sylvain
  • Speaker Nils Jerring
  • Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 35 mm, normalbild (1,37:1), optisk mono, svartvit
  • Arkiv Kungliga biblioteket
  • Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas

Tema Alva Lundin

Alva Lundin (1889-1972) utbildade sig på Tekniska skolans (föregångare till Konstfack) kvinnliga avdelning i Stockholm, där hon studerade praktiska konstnärliga tekniker som figur- och landskapsmålning, typografi och kalligrafi. Under sent 1910-tal startade hon det typografiska formgivningsföretaget Lundins Ritbyrå tillsammans med maken Sven. 1919 engagerades hon av Svensk Filmindustri som mellantextdesigner till Mauritz Stillers Herr Arnes pengar (1919). Året därpå, då hon gjorde mellantexterna till samma regissörs Erotikon (1920), bidrog hon med sina textkort, innehållande lekfullt humoristiska illustrationer, till denna films ryktbarhet och klassikerstatus som modernt ironisk kärlekskomedi. Branschtidningen Filmnyheter skrev: ”Erotikon är alldeles uppenbart ett försök att skapa en svensk filmkomedi som är elegant och välgjord i minsta detalj och ända ner till texterna är resultatet en framgång. Dessa kommentarer som beledsagar handlingen är precis som de ska vara: snärta skickliga och roliga. Och ovanpå detta har de utförts med typografisk finess av fru Alva Lundin. Hon förtjänar stort beröm.” Alva Lundin fortsatte att arbeta för Svensk Filmindustri som mellantext- och förtextdesigner under hela sitt yrkesliv och blev en av de flitigaste och minst kända filmarbetarna i svensk filmhistoria. Förtexterna var generellt sett utformade med sirlig text på kartonger som övertonades eller rullades neråt och Alva Lundins förtexter följde ofta den mallen. Under 1940-talet börjar förtexterna att lämna kartongstadiet och tilläts ett större konstnärligt svängrum. Detta märks till exempel i Hasse Ekmans Banketten (1948) och i Ingmar Bergmans Törst (1949) där förtexterna läggs direkt på en rörlig bild. Ibland kunde förtexterna även skapa en kommentar till den kommande filmen, som i Alf Sjöbergs Fröken Julie (1951). Alva Lundin har kallats “nestorn bland svenska filmkalligrafer” och hon arbetade med i stort sett alla verksamma regissörer under studioerans storhetstid. Hon anlitades även av de flesta av dåtidens verksamma filmbolag, som Terrafilm, Sandrews och Nordisk Tonefilm. Hon var oerhört produktiv, och mellan 1919 och 1960 skapade hon förtexter åt närmare 500 långfilmer och till ett mycket stort antal kortfilmer, journalfilmer, informationsfilmer och beställningsfilmer. Detta utgör en viktig påminnelse att mellantexter fortsatte att spela en viktig roll i ett omfångsrikt filmmaterial långt efter att ljudfilmen gjort denna specifika konstform mindre framträdande inom den långa fiktionsfilmen. I Alva Lundins imponerande meritlista återfinns de flesta av den svenska långfilmens klassiker, som Gustaf Molanders En stilla flirt (1934) och Intermezzo (1936), Gustaf Edgrens Driver dagg faller regn (1946), Hasse Ekmans Fram för lilla Märta (1945) och Flicka och hyacinter  (1950), Arne Mattssons Hon dansade en sommar (1951) samt Ingmar Bergmans Gycklarnas afton (1953). Bland kortfilmerna hittar vi den experimentella Gamla Stan (1931), julklassikern Tomten (1941), den oscarsbelönade Människor i stad (1947) av Arne Sucksdorff och Gösta Werners Att döda ett barn (1953). Ingmar Bergman, som hade svårt för de traditionella förtexterna, anlitade Alva Lundin endast till fyra av sina långfilmer. Dock gav han Alva Lundin ansvaret för designen av de nio reklamfilmer som han gjorde för tvålmärket Bris 1951-1953. Alva Lundins sista film som förtextdesigner var 1960 för kortfilmen Nybyggarna i Faxälven , en dokumentärfilm om bäverbeståndet i Ångermanland som kommer att läggas ut på Filmarkivet.se inom kort. Text: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2011, med tillägg av Kajsa Hedström, ansvarig utgivare, Filmarkivet.se, 2020 Lästips:

  • Bull, Sofia, "Artistic titles in artistic films!: Investigating Swedish art-titles and the case of Alva Lundin", Sofia Bull och Astrid Söderbergh Widding (red.), Not so silent: Women in cinema before sound (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010)
  • Dupré la Tour, Claire. “Intertitles and titles.”, Richard Abel (red.), Encyclopedia of Early Cinema (London: Routledge, 2005)
  • “En Kartongartist för svenska filmtexter: Lundins ritbyrå med Fru Alva Lundin i spetsen.” Filmnyheter nr 11, 1924
  • Wickbom, Ulf, Alva och Sven Lundin: mest om Alva. Hon blev berömd som en av de kvinnliga pionjärerna inom stumfilmen (2015)

Tema Fotboll

”Vi är alldeles förbaskat intresserade av fotboll” refererar Nils Jerring i Fotbollslandslaget tränar på Bosön från 1939. Redan innan televisionens genombrott var fotbollen en stor folksport i Sverige. Om man inte kunde titta på matcherna på plats var filmerna som ingår i detta tema ett av de få sätten man kunde se rörliga bilder av fotboll. Presentationen av matcherna skiljer sig stort jämfört med de bilder vi får ta del av i dagens tv-produktioner. Vanligtvis var dessa gamla filmer efterhandsredigerade med pålagt ljud, där man genom klippning och kommentar försökte skapa en spänning och dramaturgi i bilderna. I dessa klipp ser vi några specifika platser som ofta förknippas med svensk fotbollshistoria som Råsunda, Heden och Bosön. Det finns även ett par filmer som illustrerar den första generationen svenska fotbollsspelare som blev stjärnor för en bredare allmänhet som Gunnar Gren, Gunnar Nordahl, Nils Lidholm och Lennart ”Nacka” Skoglund. Denna tidsperiod (i slutet av 1940-talet) var även första gången ett medvetande kring internationell fotboll väcktes på allvar i Sverige. Text: Markus Blomfeldt, Arash Kermanshahani och Martin Ohlsson, Svenska Filminstitutet, 2016 Lästips:

  • Andersson, Torbjörn, Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950 (Malmö: Arx, 2014)
  • Geijerstam, Eva af, Grenoli: ett fotbollsäventyr (Stockholm: Bonnier, 1998)
  • Persson, Gunnar (red.), IFK Norrköping: en klubbhistoria 1897–1997 (Vällingby: Strömberg, 1997)
  • Persson, Gunnar (red.), Svenska proffs (Stockholm: Strömberg/Brunnhage, 1989)
 

    Vet du något mer om denna film?

    Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!