Från bondesamhälle till folkhem
För årskurs 7-9 i samhällskunskap, geografi och historia.
Under 1900-talet blev bondesamhället Sverige ett välfärdssamhälle. Det kallades folkhemmet och byggde på idén om att alla skulle inkluderas i det moderna, industrialiserade samhället. Men samtidigt som städer och industrier byggdes ut fanns det människor som fortfarande levde av fiske, jord- och skogsbruk. Och så fanns de som hamnade utanför folkhemmet, som till exempel samer och romer.
För läraren
Filmarkivet.se speglar hur Sverige gick från ett bondesamhälle till ett välfärdssamhälle som idag är en del av globaliserad värld.
Många av filmerna speglar ett synsätt där framtid och framsteg setts som nycklar till ett bättre liv för alla i Sverige. Så var det ju också: Det välfärdssamhälle som växte fram under 1900-talet rensade till stora delar bort smutsen, misären, fattigdomen och arbetslösheten och skapade en gemensam bild som de flesta svenskar kunde förhålla sig positiva till: bilden av folkhemmet.
Den svenska landsbygden skildras därför i 1900-talets journalfilmer, kortfilmer och reklamfilmer som både det som svenskarna lämnat bakom sig och det som man med stolthet och viss nostalgi gärna återvände till – som turist. Under 1900-talet urbaniserades Sverige och de flesta svenskar tvingades lämna sina hemorter på landsbygden för att bege sig till städerna där jobben fanns. Samtidigt behöll man kontakten med hemorten och att resa tillbaka till den svenska landsbygden blev en viktig del av den turistnäring som växte upp i samband med att vi fick det bättre ställt.
Många filmer visar på en idealiserad bild av den svenska landsbygden och betonar gärna hur bra övergången från det gamla till det nya gick. Folkhemmet skulle ju inkludera alla, både de gamla och de unga, de som ville bo kvar och de som ville till städerna, de som ville fortsätta med sina gamla hantverkstraditioner och de som ville vara med och utveckla den senaste ingenjörstekniken.
De människor som än i våra dagar fortsätter att leva av fiske, jord- och skogsbruk utgör både en länk till det förflutna och existerar som en bit levande historia parallellt med den snabba utvecklingen i städerna. Mindre orter förekommer inte lika ofta här i arkivet och man kan notera att det är den södra halvan av Sverige som förekommer mest i filmutbudet. Längre norrut än Grängesberg har inte många fotografer tagit sig. De filmer som trots allt visar Norrland och Lappland tenderar att beskriva det som obygd som bäst passar för samernas exotiska sätt att leva.
Filmerna som vi valt ut visar alla denna samhällsomdaning i försoningens ljus. Alla utom en: Norrlandsproblemet från 1971.
Filmerna och lektionsförslagen passar för undervisningen i samhällskunskap, geografi och historia för årskurs 7-9. Till exempel kan filmerna användas som exempel på de mål som i geografi ger eleverna ”kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande” samt i historia att ”reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv”.
Läs gärna också om våra teman Det svenska välfärdssamhället 2: Demokrati, funktionalism och social ingenjörskonst, Stockholmsbilder samt om Svenska Filminstitutets satsning på minoriteter.
Text: Louise Lagerström, filmskribent, 2010
Diskussionsfrågor
För eleverna
För årskurs 7-9
Om livet på landsbygden:
Film 1: Skärgård (1939, 17 min.) Läs texten som presenterar filmen. Filmen följer några av skärgårdsborna på Ornö och Ytterskär, bland annat strömmingsfiskaren Adde och hans son som lägga ut nät och sedan försöka rädda det som räddas kan när det blir storm.
Diskussionsfrågor:
- I Skärgård får vi möta en rad personer som arbetar året om ute på öarna. Vilka är de och vad har de för yrken?
- Vilka är de filmare och författare som har varit sommargäster på Ornö?
- Vad heter kompositören som sjunger sin visa på kvällen för de trötta fiskarna? Visan heter Vilse. Vad heter poeten som har skrivit sångtexten?
- Vad tycker ni om fotot i den här filmen? Lade ni märke till att kameran följer med när det är storm till havs?
Film 2: Ekhult heter gården (1941, 15 min.) Läs presentationstexten till filmen. Prins Wilhelm var son till kung Gustaf V och filmare. Han hade en bakgrund som upptäcktsresande och under 30-talet började han och fotografen Gustaf Boge att göra upptäcktsresor till det gamla Sverige, där tiden tycktes stå still. Som på denna småländska bondgård.
Diskussionsfrågor:
- ”En vanlig gård som utgjort kärnan i detta gamla lands struktur” säger berättaren (Prins Wilhelm) i början av filmen. Kommentera hur Ekhult och dess människorna gestaltas i bild, musik och text.
- Bilderna är vackra, titta på gryningsdimman och daggen som ligger kvar i spindelväven. Det ligger mycket jobb bakom dessa bilder. Varför är de så viktiga?
- Vad blir effekten av att berättaren är Prins Wilhelm istället för att låta folket på gården prata och berätta?
- Alla har sina uppgifter och plikter att sköta på gården. Kan ni räkna upp några av dem?
- Har ni hör uttrycket ”Låt maten tysta mun”. Hur passar det in i bilderna från måltiderna. Vad tycker ni om det?
- ”Gudfruktiga seder råder i detta hem” säger Prins Wilhelm. Vad betyder det?
- Vad tycker ni: är det här en dokumentärfilm eller mer som en saga?
Film 3: Sverige gröna tröja (1951, 18 min.) Läs presentationstexten till filmen. Ta reda på vem Albert Viksten var som skrivit filmens manus.
Diskussionsfrågor:
- ”I alla tider har skogen varit människans hjälp och tillflykt, landets skyddande gröna tröja mot vintrarnas köld…” Hur sätter musiken, bilderna och berättarens inledande ord tonen för en film om den svenska skogen?
- Allt prat om grönska, färger och hur vacker naturen är – men filmen är ju svart-vit. Hur tycker ni att den svart-vita filmen förmedlar den svenska skogens skönhet och sagolika väsen?
- Maskinernas brummande och forsens vrål hörs i skogsavverkningen och flottningen. Vad får ni för intryck av arbetet i skogen?
- ”Tröjan” lagas av eld och av barn som planterar skott till nya träd. Skogsvården liknas vid vården av en tröja. Vad tycker ni om den jämförelsen?
- ”Mer än hälften av våra inkomster kommer från Sveriges gröna tröja” säger berättaren. Är det så än idag?
Film 4: Norrlandsproblemet (1971, 20 min.) Norrland blev redan under mellankrigstiden en utflyttningsbygd. Sakta växte också en bild av Norrland som en region som utnyttjas av övriga Sverige. Den här filmen började med ett brev som städerskan Elsa Nordendahl från Undersåker skrev till Sveriges Television om hur Norrland och norrlänningar behandlas ojämlikt ur ett nationellt perspektiv.
Diskussionsfrågor:
- “Norrland ska inte vara en råvaruproducerande koloni åt sörlänningarna, utan en plats där man ska kunna få bo kvar hela livet om man vill.”
Hur kan vi vanliga människor, vi som inte är politiker, påverka de samhällen som vi lever i? Vad är politikernas ansvar?
- Vi har en rad rättigheter i vårt land, som ger oss rätt att föra fram våra åsikter, vara kritiska och protestera mot politiska beslut och hur Sverige ska styrs. Vilka är dessa?
- Elsa säger flera gånger att politikerna inte har lyssnat på de som bor i Norrland. Hon säger att politikerna borde ge sig ut i samhället och träffa folk istället för att bara sitta och bestämma i Stockholm. Hur tycker ni att det är idag? Fungerar kontakten bättre eller sämre idag mellan politikerna och ”gräsrötterna” i dagens Sverige? Var finns de platser där dessa två samhällsgrupper kan mötas?
- Jämför den här filmen med någon av film 1-3. Vad är skillnaderna i vad vi får se i bild och höra om livet på landsbygden i Sverige?
- Ta reda på vilka de fyra filmarna är som har gjort denna film. Kommer de från Norrland?
- Fundera över filmens titel. Vem tror ni har hittat på begreppet ”Norrlandsproblemet?” Finns ”Norrlandsproblemet” kvar idag?
De som hamnade utanför folkhemmet:
Film 1: Med Stig Wesslèn i Lapplandsfjällen (1940, 10 min.) Stig Wesslén ägnade en stor del av sitt liv åt att filma samerna och deras liv på fjället. Läs mer här.
Film 2: Uppbrott (1949, 10 min.) En film av den världsberömde dokumentärfilmaren Arne Sucksdorff. Den handlar om romer på väg från Stockholm, men bilen tjorvar.
I filmen syns Katarina Taikon som 20 år senare kommer att bli en viktig förkämpe för romernas mänskliga rättigheter. Läs mer om Arne Sucksdorff här.
Diskutera i mindre grupper:
- Hur berättar filmerna om de människor de skildrar? På avstånd eller kommer vi nära?
- Wesslén och Sucksdorff är uppenbart fascinerade av de människor de filmar. Hur märks det?
- Samerna och romerna tillhör de fem minoriteter i Sverige som har erkända egna språk. Hörs dessa språk i filmerna?
- Hur får filmerna fram att de berättar om människor som inte anses tillhöra samhället, som står utanför? Vem bestämmer vem som får tillhöra samhället?
- Kan man säga att dessa tre filmer romantiserar utanförskapet?
- Vad betyder begreppet exotifiering?
Diskutera i helklass:
- Vilka inkluderades i folkhemmet och vilka exkluderades?
- Hur har det gått för samerna och romerna och deras mänskliga rättigheter?
- Känner ni till någon film av en samisk regissör eller en romsk regissör? (Tips: Amanda Kernell och Charlie Chaplin.)
