Väntande vatten
Anita Björk spelar en kvinna som framför en monlog om sitt liv, främst om männen hon mött. Bygger på ”Kvinnan och döden” av Lars Ahlin.
SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN
Anita Björk
Vad har Sarah Jessica Parker och Anita Björk gemensamt? Jo, båda tillhör den exklusiva skaran av filmstjärnor som fått göra reklam för Lux tvål, den förstnämnda i början av 00-talet och den senare femtio år tidigare. Få reklamkampanjer har varit lika långlivade och copyn ”Nio av tio filmstjärnor använder Lux tvål” torde vara en av de mest välkända som någonsin skapats.
På sajten finns det två reklamfilmer i vilka Anita Björk talar om Luxtvålens goda inverkan på huden. Året var 1956 och hon befann sig i gott sällskap av andra svenska skådespelerskor, som Eva Dahlbeck, Gaby Stenberg, Harriet Andersson och Gertrud Fridh. På 1950-talet var filmerna i svartvitt men på 1960-talet fick vi i pastellfärger se Bibi Andersson, Ingrid Thulin, Christina Schollin, Lill Lindfors och Mai Zetterling framhäva tvålens egenskaper. Förutom att stå framför kameran regisserade Mai Zetterling några av dessa filmer vilket gav en henne en rejäl grundplåt till förberedelsearbetet med hennes första långfilm, Älskande par (1964). Där syns Anita Björk som en av systrarna von Palen. Trailern till filmen finns att se på här på sajten.
Vid samma tid som Älskande par hade premiär medverkade Anita Björk i den nattsvarta kortfilmen Väntande vatten (1965) baserad på en text av Lars Ahlin och regisserad av Gösta Werner. Den senare hade drygt tio år tidigare gjort kortfilmsklassikern Att döda ett barn (1952), baserad på Stig Dagermans berättelse. Stig Dagerman var gift med Anita Björk när han tog sitt liv 1954. Någon månad innan hans självmord kan vi se dem båda i journalfilmen Veckorevy 1954-10-04 i en sekvens när restaurangen Maritime (i Strand Hotel i Stockholm) öppnade. Sveriges hela kändiselit fanns på plats.
På sajten finns också trailern till Moln över Hellesta (1956). Anita Björk medverkar i den svenska rysaren som påminner om Alfred Hitchcocks Rebecka från 1940. Otäcka saker händer Anita Björks rollfigur när hon ska träffa sin blivande makes familj på hans grevgods. Filmen blev på sin tid en mycket stor publiksuccé och är ett fint exempel på Anita Björks skickliga skådespeleri.
Text: Jan Göransson, redaktionen, Filmarkivet.se, 2023.
Gösta Werner
Verksam ända till 90-årsåldern hann Gösta Werner göra stort avtryck inom svensk film, både som regissör och vid universiteten. Kortfilmen var hans bästa format och genombrottet Midvinterblot är en av klassikerna som finns att se i det här temat, tillsammans med beställningsfilmer och dokumentären om Mauritz Stiller.
Gösta Werner föddes 1908 och gick bort 2009, 101 år gammal. Han var regissör, filmforskare, kritiker och professor i filmvetenskap. Under sin livstid gjorde han ett fyrtiotal filmer, de flesta av dem kortfilmer. Det blev sju långfilmer, och Leif Furhammar skriver i en dödsruna att ”enligt honom själv gladde långfilmerna i stort sett bara hans ovänner”. Det var i kortfilmens format som Gösta Werner briljerade, som Midvinterblot (1946) och Att döda ett barn (1953), efter Stig Dagermans novell med samma namn.
Många av filmerna var beställningsfilmer med hög konstnärlig kvalitet som den visuella Tåget (1948) för Statens Järnvägar som vann pris vid filmfestivalen i Cannes, Skymningsljus (1955) för Kooperativa Förbundet, Ansvar (1957) för försäkringsbolaget Ansvar, Den förlorade melodin (1957) för Svenska Lokaltrafikföreningen, Ett glas vin (1960) för Systembolaget och The Riddle of Sweden (1963) för Exportrådet.
Gösta Werner gjorde inte bara film, han blev filmteoretiker vid samma tid som filmvetenskap utvecklades till akademiskt ämne och skrev ett fyrtiotal essäer och böcker om film. Han lade grunden till svensk filmhistoria med flera verk och var särskilt intresserad av stumfilm och regissören Mauritz Stiller. 1971 disputerade han på Mauritz Stiller och hans filmer 1912-1916. Han var också en av grundarna av Lunds Studenters Filmstudio 1929 och Svenska filmsamfundet 1933. Gösta Werner gjorde sin sista kortfilm, Spökskepp, vid nittio års ålder 1998.
Lästips:
- Andersson, Lars Gustaf m.fl., A History of Swedish Experimental Film Culture: From Early Animation to Video Art (Stockholm: Mediehistorisk arkiv, 2010)
- Gösta Werner 90 år: En hyllning till vår äldste filmare (Stockholm: Svenska filmakademin, 1998, Emil, Gösta Werner och filmen som konst och propaganda (Lund: Mediehistoriskt arkiv, 2018)
- Stjernholm, Emil, Gösta Werner och filmen som konst och propaganda (Lund: Mediehistoriskt arkiv, 2018)
- Söderbergh Widding, Astrid (red.), Konst som rörlig bild – från Diagonalsymfonin till Whiteout (Lidingö: Bokförlaget Langenskiöld, 2006)
- Werner, Gösta, De grymma skuggorna : En studie i Stig Dagermans författarskap och dess relationer till filmen som medium (Stockholm: Norstedt, 1986)
- Werner, Gösta, Mauritz Stiller: Ett livsöde (Stockholm: Prisma, 1991)