Sture Sandbergs samling film nr 3 Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Sture Sandbergs samling film nr 3 (1947)

Film nr 3 a; Film inspelad i samband med att fotografen gör beredskapstjänst i norrbottens län. Filmen inled med att familjen sitter och fikar hemma i trädgården, en man reser sig och går iväg för att hämta posten, i posten finns en krigstjänstgöringsorder ställd till honom. I nästa scen ser vi en man ge sig iväg från hemmet med en packad resväska för att bege sig ut på beredskapstjänst. Resan går med tåg från Gåshaga station. Därefter får vi följa mannens resa upp över norra Sverige, bland annat passeras en stationsskylt som talar om att vi befinner oss Nuortikon. Kort filmsekvens filmad i en stad samt sekvenser på några samer. Militärförflyttning med buss, filmade sekvenser ut från bussen över omkringliggande landskap. Vägskylt som talar om att vi befinner oss i Pajala. Ett militärläger har iordningställts i skogen, här får vi följa det dagliga livet för de inkallade med exempelvis matlagning, utdelning av post, tvättning, rakning, brevskrivande hem till släkt och vänner etc. En pojke ror en eka med folk över vad som möjligen är en älv. Två militärer kommer cyklande på en tandemcykel. Avfilmad tavla med texten muck. Mannens resa hemåt efter avklarad beredskapstjänstgöring, omkringliggande landskap har filmats längs vägen, stationsskylt med texten Juoksengi samt stationsskylt som talar om att vi befinner oss i Övertorneå, kort sekvens möjligen inspelad i Övertorneå. Filmen avslutas med att mannen tas emot när han anländer hem, (första hälften av 1940-talet)

SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN

Laddar kartan...
Laddar filmer...

    Tema Sápmi på film: Lulesamiskt område

    En posthelikopter, sarvslakten och miljökamp är några av ämnena i filmurvalet från det lulesamiska språkområdet. Här finns också stumfilmen Med ackja och ren i Inka Läntas vinterland, restaurerad och med ny musik.

    Urvalet innehåller känsligt material och behöver förstås i sin kontext. Läs därför våra etiska rekommendationer.

    Lulesamiska talas framför allt i Jokkmokksområdet, men också i trakterna runt Arjeplog och Gällivare samt kring Tysfjord i Norge. Språket är närbesläktat med nordsamiska, vilket gör att språkanvändare från dessa områden inte sällan kan göra sig förstådda sinsemellan. Idag talas lulesamiska av uppskattningsvis 500 personer.

    Filmer har placerats inom lulesamiskt språkområde när handlingen utspelas inom dess gränser – men också när klädedräkter, slöjdföremål med mera indikerar lulesamisk anknytning, även om den aktuella filmen utspelas på annat håll. Bland dessa filmer dominerar kvantitativt sett journalfilmer, det vill säga Svensk Filmindustris Veckorevyer, som producerades 1914–1960 och visades som förfilmer på landets biografer. Bland inslagen återfinns till exempel ett längre referat från Samemästerskapen i Vilhelmina 1950 (Veckorevy 1950-03-13), där idrottare från lulesamiskt område nådde framskjutna placeringar i såväl skidåkningsloppen som renskötartävlingen. Jokkmokks marknad förekommer flera gånger genom åren, inte minst när det firades 350-årsjubileum 1955 (Veckorevy 1955-02-14).

    Ett annorlunda ämne utgör inslaget ”Flygande lantbrevbärare” i Veckorevy 1955-12-05. Filmen skildrar hur en helikopter används vid posthanteringen i ett fyrahundra kvadratmil stort distrikt. Vi får bevittna avfärden från poststationen vid Luspebryggan, som enligt speakern utgör ”en av de sista utposterna mot den värld där lapparna lever sitt nomadiserande liv”. Första anhalten är Ålloluokta, vars kapell syns från ovan. Efter landning avverkas postgöromålen inomhus i ett av hushållen, bland annat med närbilder på familjemedlemmar klädda i dräkter från lulesamiskt område. Speakern upplyser om att helikopterposten går en gång i veckan och att den betjänar 71 hushåll. På nio ställen landar helikoptern och på tolv ställen kastas posten ned. Vi får även vara med på ett besök till Njallaluokta och familjen Kuorak. Även här förekommer närbilder på olika familjemedlemmar klädda i dräkter från lulesamiskt område, men även en närbild på en man klädd i dräkt från Jukkasjärviområdet.

    I urvalet från lulesamiskt område finns även längre dokumentärer att ta del av som de berömda stumfilmerna I fjällfolkets land: Dagar i Lappland hos Inka Länta och hennes fränder (Erik Bergström, 1923) och Med ackja och ren i Inka Läntas vinterland (Erik Bergström, 1926). Den senare filmen kan beskådas på sajten i en nyrestaurerad tintad/tonad version med musikackompanjemang. Filmerna återger händelser i vardagen hos lulesamer, men också hos tvångsförflyttade samer från Karesuandotrakten som har slagit sig ner i området. Utdrag ur filmerna om Inka Länta publicerades även som journalfilmer i Veckorevy 1926-03-01 (”Till Inka Läntas vinterland”) och Veckorevy 1926-03-15 (”Nomadskola i Lappland”). Filmerna om Inka Länta producerades och distribuerades av Svensk Filmindustris skolfilmsavdelning och kom under flera decennier av 1900-talet att prägla svenska skolbarns uppfattningar om samerna och det samiska samhället.

    Även mer berömda lapplandsskildrares filmer utspelades inte sällan inom lulesamiskt område, till exempel Arne Sucksdorffs Sarvtid (1942). Filmen följer renskötande samers familjer och deras flyttningar mellan olika boplatser. Sarvslakten på hösten skildras ingående, bland annat hur man slaktar handjur för att få mat och slöjdmaterial. Sucksdorffs Vinden från väster (1942) tillhör också en av regissörens mer berömda skildringar av samerna i norra Sverige. Stig Wessléns Vårvinterrajden (1944) följer några familjer från Sirges sameby och deras flyttning med renrajder under våren till sommarbeteslanden i Padjelanta. En annan uppmärksammad film av Wesslén är Med lapparna till fjälls (1944) som till stor del utspelas i Sarek och Padjelanta.

    Bland senare inspelade filmer finns Svenska naturskyddsföreningens Den heliga älven (Ragnar Kihlstedt, 1957), som riktar skarp kritik mot Vattenfalls exploatering av vattenkraften inom lulesamiskt område. En handfull privatfilmer har också tagits med i urvalet för att ge prov på en typ av filmisk dokumentation som inte uppmärksammats nämnvärt tidigare. Som exempel kan nämnas Folke Wännströms samling film nr 03 (1942, 1963) med bilder från Jokkmokks marknad samt Sture Sandbergs samling film nr 03 (1947) som filmades i samband med hans militära beredskapstjänst i Norrbotten.

    Läs mer i Kungliga bibliotekets Svensk mediedatabas (SMDB)

    Innehållsbeskrivningar till filmerna utifrån ett samiskt perspektiv finns publicerade i Kungliga bibliotekets söktjänst SMDB. Gå tillväga på följande sätt för att ta del av dem:

    • Klicka fram aktuell film som du är intresserad av. I den gråtonade faktaruta som finns under filmen anges längst ned till höger ”Arkiv” och ”Kungliga biblioteket”. Klicka på länken ”Läs mer om filmen i SMDB.”
    • I SMDB för filmens post under huvudrubriken ”Sammanfattning” finns dels filmens tidigare innehållsbeskrivning, dels filmens nya innehållsbeskrivning utifrån ett samiskt perspektiv. (Innehållsbeskrivningarna i SMDB är fritt tillgängliga för alla användare, däremot krävs särskild behörighet för att via SMDB ta del av filmerna och TV-programmen.)

    Lästips:

    • Labba, Elin Anna, Herrarna satte oss hit: Om tvångsförflyttningarna i Sverige (Stockholm: Norstedts, 2020)
    • Lantto, Patrik, Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950 (Diss. Umeå universitet, 2000)
    • Mårald, Erland, Nordlund, Christer (red.), Kamerajägaren: Stig Wessléns skildringar av naturen och det samiska (Umeå, 2010)
    • Mörkenstam, Ulf, Nilsson, Ragnhild och Rohdin, Mats (red.), Sápmi på film och TV (Várdduo, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2023); under utgivning
    • Niia, Per, och Lars Anders Sikku, Samerna i filmen 1895-1979 (Sáminuorra, 1979)
    • Simma, Paul-Anders, ”Lappens Brud och tidens tecken: Film om samer”, Film & TV nr 4 1981

    Tematext: Mats Rohdin, Filmarkivet.se

    Etiska rekommendationer: Ragnhild Nilsson, Mittuniversitetet

    Kartillustration, Anders Sunesson, samer.se

     

    SAPMI FARK

      Vet du något mer om denna film?

      Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!