Kuckelikaka Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Kuckelikaka (1949)

Underhållande barnfilm om Annika och Bo som vill överraska sin mamma med en hembakad tårta på mors dag. Allt går dock inte så lätt som de hade tänkt sig.

Kuckelikaka är en av ytterst få svenska filmer från 1940-talet som är regisserade av kvinnor. Under hela decenniet var det endast en långfilm där en kvinna ensam stod för regin, nämligen Bodil Ipsens komedi Bröllopsnatten (1947) med Sickan Carlsson, Max Hansen och Inga Landgré i huvudrollerna. Vad gäller kortfilmsproduktioner är statistiken endast något bättre. En som verkade i detta format var Margaretha Rosencrantz som egentligen var småskolelärarinna, men som kom att regissera ett antal kortfilmer under 1940- och 50-talet.

Efter framgångarna med skolfilmen Vi reder oss nog (1948) fick Rosencrantz möjlighet att regissera biofilmen Kuckelikaka, samt även tillsammans med Tage Holmberg sätta samman en barnjournal, Vi är nyfikna på världen (1949), utifrån material i SF:s journalfilmsarkiv. Av de samtida recensionerna framgår det att den senare av dessa filmer värderades högre, men med tanke på den exotism som präglar framställningen av främmande kulturer i barnjournalen, måste man ändå säga att Kuckelikaka åldrats på ett betydligt bättre sätt. Visst kan det hela ibland tyckas en smula präktigt och förnumstigt – hör bara hur berättarrösten förklarar att barnen lämnar tillbaka allt de lånat under den spännande jakten på äggen – men så är också Kuckelikaka en barnfilm som på ett lekfullt sätt vill lära barnen att ta ansvar för sina handlingar. Samtidigt finns det utrymme för små komiska poänger som även vuxna kan uppskatta.

Kuckelikaka fanns tillgänglig i distribution på både 16 mm och 35 mm och ansågs lämplig för barn i åldrarna 6-10 år. Filmen omredigerades även till en stumfilmsversion direkt avsedd för skolfilmsbruk under titeln Annika, Bo och äggen. Den versionen ansågs bäst lämpa sig för folkskolans klasser 1-4 och i lärarhandledningen till den återfanns följande instuderingsfrågor, och dessa frågor fungerar givetvis utmärkt att tänka på även när man ser ljudfilmsversionen av Kuckelikaka:

1. Hur firade barnen Mors dag?
2. Vad kallas det, när hönan ligger och värmer äggen?
3. Hur många dar dröjer det, innan de kläcks?
4. Vad använder ni ägg till hemma?
5. Kan du rita en höna som ruvar, eller en höna med sina små!

  • Kategori Fiktionsfilm
  • Tema Alva Lundin
  • Längd 35 minuter
  • Medverkande Birgitta Lundin, Arne Tillberg, Signe Wirff, Lars Tenow, Olov Wigren, Birgit Linder
  • Regi Margaretha Rosencrantz
  • Manus Margaretha Rosencrantz
  • Foto Arne Lagercrantz
  • Musik Erik Johnsson,Eskil Eckert-Lundin
  • Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 16 mm, normalbild (1,37:1), optisk mono, svartvit
  • Arkiv Svenska Filminstitutet
  • Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas

Tema Alva Lundin

Alva Lundin var en av Sveriges främsta filmtextdesigners. Hon kan tillskrivas stilen på mellantexter i Mauritz Stillers stumfilmer och designen på förtexter till verk av Ingmar Bergman, Hasse Ekman och många, många fler. För hon var inte bara ett typografiskt geni utan också extremt produktiv. I det här temat kan du se runt 50 (vilket bara är en tiondel!) av filmerna hon arbetade med.

(1889-1972) På Tekniska skolans (föregångare till Konstfack) kvinnliga avdelning i Stockholm studerade hon praktiska konstnärliga tekniker som figur- och landskapsmålning, typografi och kalligrafi. Under sent 1910-tal startade hon det typografiska formgivningsföretaget Lundins Ritbyrå tillsammans med maken Sven.

Svensk Filmindustri anlitade Alva Lundin som mellantextdesigner till Mauritz Stillers långfilm Herr Arnes Pengar (1919). Det blev början på en lång karriär som filmtextdesigner. Året därpå, då hon gjorde mellantexterna till samma regissörs Erotikon (1920), bidrog hon med sina textkort, innehållande lekfullt humoristiska illustrationer, till denna films ryktbarhet och klassikerstatus som modernt ironisk kärlekskomedi. Branschtidningen Filmnyheter skrev: ”Erotikon är alldeles uppenbart ett försök att skapa en svensk filmkomedi som är elegant och välgjord i minsta detalj och ända ner till texterna är resultatet en framgång. Dessa kommentarer som beledsagar handlingen är precis som de ska vara: snärta skickliga och roliga. Och ovanpå detta har de utförts med typografisk finess av fru Alva Lundin. Hon förtjänar stort beröm.”

Alva Lundin fortsatte att arbeta för Svensk Filmindustri som mellantext- och förtextdesigner under hela sitt yrkesliv och blev en av de flitigaste och minst kända filmarbetarna i svensk filmhistoria. Förtexterna var generellt sett utformade med sirlig text på kartonger som övertonades eller rullades neråt och Alva Lundins förtexter följde ofta den mallen.

Under 1940-talet börjar förtexterna att lämna kartongstadiet och tilläts ett större konstnärligt svängrum. Detta märks till exempel i Hasse Ekmans Banketten (1948) och i Ingmar Bergmans Törst (1949) där förtexterna läggs direkt på en rörlig bild. Ibland kunde förtexterna även skapa en kommentar till den kommande filmen, som i Alf Sjöbergs Fröken Julie (1951).

Alva Lundin har kallats “nestorn bland svenska filmkalligrafer” och hon arbetade med i stort sett alla verksamma regissörer under studioerans storhetstid. Hon anlitades även av de flesta av dåtidens verksamma filmbolag, som Terrafilm, Sandrews och Nordisk Tonefilm. Hon var oerhört produktiv, och mellan 1919 och 1960 skapade hon förtexter åt närmare 500 långfilmer och till ett mycket stort antal kortfilmer, journalfilmer, informationsfilmer och beställningsfilmer. Detta utgör en viktig påminnelse att mellantexter fortsatte att spela en viktig roll i ett omfångsrikt filmmaterial långt efter att ljudfilmen gjort denna specifika konstform mindre framträdande inom den långa fiktionsfilmen.

I Alva Lundins imponerande meritlista återfinns de flesta av den svenska långfilmens klassiker, som Gustaf Molanders En stilla flirt (1934) och Intermezzo (1936), Gustaf Edgrens Driver dagg faller regn (1946), Hasse Ekmans Fram för lilla Märta (1945) och Flicka och hyacinter (1950), Arne Mattssons Hon dansade en sommar (1951) samt Ingmar Bergmans Gycklarnas afton (1953). Bland kortfilmerna hittar vi den experimentella Gamla Stan (1931), julklassikern Tomten (1941), den Oscars-belönade Människor i stad (1947) av Arne Sucksdorff och Gösta Werners Att döda ett barn (1953).

Ingmar Bergman, som hade svårt för de traditionella förtexterna, anlitade Alva Lundin endast till fyra av sina långfilmer. Dock gav han Alva Lundin ansvaret för designen av de nio reklamfilmer som han gjorde för tvålmärket Bris 1951-1953.

Alva Lundins sista film som förtextdesigner var 1960 för kortfilmen Nybyggarna i Faxälven , en dokumentärfilm om bäverbeståndet i Ångermanland som kommer att läggas ut på Filmarkivet.se inom kort.

Text: Mikaela Kindblom, filmpedagog och filmhistoriker, 2011, med tillägg av Kajsa Hedström, ansvarig utgivare, Filmarkivet.se, 2020

Lästips:

  • Bull, Sofia, ”Artistic titles in artistic films!: Investigating Swedish art-titles and the case of Alva Lundin”, Sofia Bull och Astrid Söderbergh Widding (red.), Not so silent: Women in cinema before sound (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010)
  • Dupré la Tour, Claire. “Intertitles and titles.”, Richard Abel (red.), Encyclopedia of Early Cinema (London: Routledge, 2005)
  • “En Kartongartist för svenska filmtexter: Lundins ritbyrå med Fru Alva Lundin i spetsen.” Filmnyheter nr 11, 1924
  • Wickbom, Ulf, Alva och Sven Lundin: mest om Alva. Hon blev berömd som en av de kvinnliga pionjärerna inom stumfilmen (2015)

    Vet du något mer om denna film?

    Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!