För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Gävle – porten till Stornorrland (1943)

Reportage från Gävle. Besök i fabriker, industrier och Gävle varv. Travbanan, Furuviks djurpark och Gävle Flygklubb.

Det fanns en tid när Gävle på allvar tävlade med Stockholm om positionen som Sveriges viktigaste Östersjöhamn. Gävle blev tidigt utskeppningshamn för norra Bergslagens rikedomar, och dessutom centralort för hela Norrlands fjärrhandel. Makthavarna i Stockholm skulle emellertid sätta käppar i hjulet för denna utveckling i och med det så kallade "bottniska handelstvånget" 1636 som i princip tvingade alla norrländska handelsfartyg att mellanlanda i Stockholm innan varorna såldes vidare söderut. Gävle anno 1943 är dock, trots bakslaget 1636, en blomstrande handelsstad. Idag minns många inte längre tvålen Florodol, men i mitten av 1900-talet hittade man Florodol i allas badrum. De 70 anställda vid Gävlefabriken tillverkade 30 000 Florodoltvålar om dagen, och kanske allra bäst sålde tvålarna i svenskbygderna i USA. Sedan 1920-talet var man också kunglig hovleverantör. Tvålsuccén fick dock ett snöpligt slut - Florodol köptes upp av ett annat företag som i mitten av 1950-talet beslutade att Gävlefabriken skulle flyttas till Nyköping. Ett Gävlevarumärke som fortfarande hittas i svenska hem är däremot Gevaliakaffet. Gävlebolaget hade rostat kaffe sedan 1920-talet, och några år efter att filmen "Gävle" producerades skulle Gevaliafabriken vara Europas största kafferosteri. Idag är Gävle också platsen för Skandinaviens enda forskningsanläggning för studier av människoapor. Furuviksparken är en av landets mest anrika djurparker, grundad redan år 1900, men nu alltså platsen där forskarna nu försöker komma närmare svaret på gåtan om tänkandets utveckling.

Tema Stadsfilmer

De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.

Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag - mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild.

Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål.

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!