Veckorevy 1942-10-05 Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Veckorevy 1942-10-05 (1942)

Carl Anders Dymling tar avsked av Radiotjänst. Avgående SF-chefen Olof Andersson avtackas. Karlbergs Krigsskola 150 år. Scoutparad vid Dragongården. Hunduppvisning på Gärdet. Italienska förband i Ryssland. Italienskt flyg i ökenstorm. Belgiska sjömän i England. Barnkrubba i Budapest.

  • Kategori Journalfilm
  • Tema Gustaf Molander
  • Ort Budapest, Filmstaden, London, Solna, Stockholm
  • Längd 11 minuter
  • Medverkande Carl Anders Dymling, Olof Andersson, Julius Jaenzon, Gaby Stenberg, Erik Berglund, Gustaf Boge, Åke Dahlqvist, Sickan Carlsson, Weyler Hildebrand, Richard Lund, Ernst Eklund, Thor Modéen, Gustaf Molander, prins Wilhelm, Stina Berg, Gustaf Berg, Ivar Holmquist, kung Gustav V, drottning Louise, Estelle Bernadotte, arvprins Gustav Adolf, prinsessa Sibylla , Gutt
  • Speaker Knut Martin
  • Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri, Luce, Gaumont British News, MFI
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 35 mm, normalbild (1,37:1), optisk mono, svartvit
  • Arkiv Kungliga biblioteket
  • Läs mer om filmen i SMDB

SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN

Laddar kartan...
Laddar filmer...

    Tema Gustaf Molander

    Gustaf Molander – ett stycke svensk filmhistoria

    Gustaf Molander (1888-1973) gjorde närmare 70 filmer under ett drygt halvsekel, och hans karriär som filmregissör följer den svenska filmens utveckling från stumfilmstidens pionjärår till den omläggning av filmpolitiken som ledde fram till grundandet av Svenska Filminstitutet 1963. Han var också med och bildade Svenska Filmsamfundet 1933, vars samlingar av filmer, böcker, manuskript, stillbilder, affischer och andra arkivalier utgör grunden för Filminstitutets arkivsamlingar. (Se Molander ta emot hederspris vid Svenska Filmsamfundets 20-årsjubileum i Med Ingrid Bergman på Berns (1953)).

    Molander skrev manus till Terje Vigen (Vicor Sjöström, 1917), som blev startskottet för den svenska stumfilmens guldålder, och regisserade dess epilog Ingmarsarvet (1925). Som en av få regissörer klarade han galant övergången till ljudfilmen, och Intermezzo (1936) och En kvinnas ansikte (1938) hör till ljuspunkterna i svensk film under 1930-talet. Under 1940-talet var han kanske den svenska filmare som bäst kommenterade världskriget och dess efterdyningar i filmer som Det brinner en eld (1943) och Kärleken segrar (1949). Efter samarbeten med en ung Ingmar Bergman, då Molander regisserade dennes manus till Kvinna utan ansikte (1947) och Frånskild (1951), gjorde han senare under 1950-talet nyfilmatiseringar av stumfilmsklassiker i färg och cinemascopeformat som ett svar på televisionens ankomst. Molanders sista film blev Smycket, det mest lyckade bidraget till episodfilmen Stimulantia (1967).

    Filmkarriär med bredd

    Efter den svenska stumfilmserans guldålder (1917-24) regisserade Molander under andra halvan av 1920-talet flera av de mest lyckade internationella samproduktioner med utländska stjärnor som svenska bolag var inblandade i. Som exempel kan nämnas Strindberg-filmatiseringen Synd (1928) med Elissa Landi och Gina Manés i de ledande kvinnliga huvudrollerna (se trailer till filmen i Veckorevy 1928-09-10) och Hjärtats triumf (1929) med Carl Brisson och Lissy Arna framför kameran (se bilder från inspelningen i journalen Sommaren 1928).

    Molander förblev AB Svensk Filmindustri och dess föregångare AB Svenska Biografteatern trogen under alla år. Omfånget av hans karriär speglas i det faktum att han arbetade under de flesta av bolagets legendariska chefer: Charles Magnusson, Karin Swanström, Olof Andersson, Carl-Anders Dymling och Kenne Fant. (Se avtackningen av Olof Andersson i Veckorevy 1942-10-05, som också innehåller ett inslag om Carl-Anders Dymlings sorti från Sveriges Radio för att ta över chefskapet på Svensk Filmindustri). Molander var verksam inom de flesta genrer, och gjorde såväl farser och eleganta salongskomedier som dramer, historiska kostymfilmer och barn- och ungdomsfilmer. Som anställd regissör fick han också i uppdrag att göra dokumentära kortfilmer i början av 1930-talet. Då gjorde han bland annat en serie filmer med prins Wilhelm som höll föredrag och berättade anekdoter från Sveriges avlånga land i ateljétagningar filmade av Julius Jaenzon, vilka interfolierades med illustrativa naturbilder fotograferade av Gustaf Boge. (Se Medan båten glider (1930) och Från yttersta skären (1931)). Jaenzon och Boge var två av de mästerfotografer Molander samarbetade med vid sidan av sin mest frekvente och uppskattade parhäst Åke Dahlquist.

    Molanders verk baserade på litterära förlagor hör till några av hans främsta filmer, bl a filmatiserade han två pjäser av den danske författaren, prästen och motståndsmannen Kaj Munk (Ordet, 1943 och Kärlek, 1952). Men mest kända är förmodligen hans Selma Lagerlöf-filmatiseringar. Han regisserade inte mindre än sex filmer baserade på böcker av Lagerlöf, och skrev dessutom manus till Mauritz Stillers Herr Arnes pengar. (Se Veckorevy 1930-05-19, då Lagerlöf besöker Filmstaden i Råsunda och bl a tas emot av Molander).

    Skådespelerskornas regissör

    Men mer än något annat är Molander skådespelarnas regissör, och kanske framför allt skådespelerskornas. Han lanserade Ingrid Bergman, och de sex filmer de gjorde tillsammans under 1930-talet banade vägen för hennes internationella karriär. Att Molander gjorde comeback med episoden i Stimulantia (1967) efter ett uppehåll på elva år berodde enligt egen utsago på att han därmed återigen fick chansen att arbeta med Ingrid Bergman. (Se Veckorevy 1955-03-28 då Ingrid Bergman kommer på besök till Filmstaden i Råsunda för att hälsa på Molander och andra gamla vänner och kolleger). Han gav Ingrid Thulin hennes första stora roll redan på 1940-talet, och han utnyttjade Eva Dahlbecks talang som komedienn i Fästmö uthyres (1950) flera år före hennes motsvarande roller i Bergmans 50-talskomedier. Han lät även en ung Harriet Andersson spela tonårig arbetarflicka i Trots (1952), året innan hon gjorde en liknande roll i Sommaren med Monika (Ingmar Bergman, 1953). Inga Tidblad och Gunn Wållgren hör till skaran av skådespelerskor som gjorde några av sina bästa rollprestationer i filmer regisserade av Molander. (Se Molander och Gunn Wållgren under inspelningen av Glasberget (1953) i Veckorevy 1953-12-07). Även Tutta Rolf gjorde några av sina första större roller i Molander-filmer. (Se Karin Swanström och Molander tacka av Tutta Rolf inför hennes förestående Hollywood-resa i Veckorevy 1935-01-07, som också innehåller klipp ur Swedenhielms (1935)).

    En så omfattande filmografi som Molanders innehåller förstås både toppar och dalar, men han gjorde minnesvärda och bestående filmer i varje decennium under ett halvsekel. Om man också räknar in hans gärning som manusförfattare under 1910-talet så skapade Molander framstående verk under sex decennier; ett omfång som internationellt sett endast motsvaras av Fritz Lang, Alfred Hitchcock och några få andra filmskapare.

    Text: Jon Wengström, Senior Curator, Svenska Filminstitutet, 2022

    Lästips:

    • Forslund, Bengt, Molander, Molander, Molander (Stockholm: Carlssons förlag, 2003)
    • Forslund, Bengt, ”Gustaf H A Molander,” Svenskt biografiskt lexikon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9409
    • Molander, Gustaf, Jag minns så gärna (Stockholm: Bonniers förlag, 1970)
    • Soila, Tytti, Kvinnors ansikte: stereotyper och kvinnlig identitet i trettiotalets svenska filmmelodram (Stockholm: Stockholms universitet, 1991)

      Vet du något mer om denna film?

      Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!