Till er tjänst! Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Till er tjänst! (1943)

Instruktionsfilm om ransonering. Varning för svartabörsaffärer. Undervisning hos Köpmannainstitutet för blivande butiksbiträden. Hantering av ransoneringskort i livsmedelsbutik i en småstad.

När ransoneringen var som värst i Sverige under andra världskriget räckte varje kaffekupong bara till 13 gram kaffe. I praktiken innebar det att en kaffekopp var något man bara kunde unna sig någon gång i veckan, om man inte nöjde sig med varianter av cikoria och rostad råg. I vår egen fredliga tid konsumerar varje svensk i genomsnitt 18 gånger mer kaffe än vad som var tillåtet under ransoneringsåren.

Med en sådan kaffepolitik var det inte märkligt att svarta börs-affärer blev en lockande utväg för många svenskar. Men filmen "Till Er tjänst" ville lyfta ett varningens finger mot alla de som funderade på olagliga sätt att komma över några extra gram kaffe, eller socker, havregryn, makaroner eller andra kupongbelagda varor.

I jämförelse med de fasor som de flesta europeiska länder hade fått utstå dittills under kriget ter sig köpmannens gnäll över besvärliga kunder aningen naivt, men visst var det besvärligt för både handlare och konsument att anpassa sig till kristiderna. Särskilda kristidsnämnder inrättades också redan 1939, med uppgift att koordinera den lokala ransoneringen och dela ut ransoneringskort. Jämfört med den ransonering som införts under första världskriget var också 1940-talets ransonering betydligt mer omfattande. Dubbelt så många varor som tidigare blev nu kortbelagda, men man får misstänka att just kaffet, som också var den första varan att ransoneras, var det som saknades mest på det svenska köksbordet.

Först 1951, många år efter kriget, avskaffades de sista ransoneringarna i Sverige, men under oljekrisen 1973 återkom bruket, då med ransonering på bensin. .

Tema Torgny Wickman

Regissören Torgny Wickman var 24 år gammal när han 1935 grundade produktionsbolaget Ellwe-Film. Tre år senare gjorde han Godag staty, ett porträtt av konstnären Carl Milles och hans trädgård på Lidingö i Stockholm. Här finns en lätt ton i ord och bilder som återkommer i de hundratals reklam- och informationsfilmer som Torgny Wickman och Ellwe-Film, senare ombildat till Svensk Journalfilm, producerade under flera decennier. Kortfilmerna Ögat ser och Det glömda rummet från 1960 kallas socialreportage, men Ögat ser om vår syn lyfter fram produkter från färgindustrin, medan Det glömda rummet om våra toaletter och badrum var beställd av Gustavsberg. Torgny Wickman gjorde dem till poetiska och pedagogiska kavalkader och missade inte ett tillfälle att visa en lättklädd dam eller ett par nakna bröst. Så har han också skrivit in sig i den svenska filmhistorien som regissören till Ur kärlekens språk från 1969, en sexualupplysningsfilm med autentiska samlag som väckte uppmärksamhet över hela världen och fick ett par uppföljare. Med filmer som Kyrkoherden från 1970 och Anita - ur en tonårsflickas dagbok från 1973 kom Torgny Wickmans namn att förknippas med den gladporr eller mjukporr som vid den tiden visades flitigt på svenska biografer runt om i landet. Men i filmen om Anita, där en ung Stellan Skarsgård spelar psykologistudent som försöker bota Christina Lindbergs nymfoman, lägger Torgny Wickman fokus på kvinnans orgasm och moraliserar över gubbarna som utnyttjar henne. På samma sätt hade Kärlekens språk-filmerna syftet att frigöra sexualiteten. Efter ett par försök i thrillergenren slutade Torgny Wickman att göra långfilm i slutet av 1970-talet. Hans sista kortfilmer återvände till konstens värld, som i Albert Målare från 1987 om en av Sveriges mest framstående konstnärer i slutet av 1400-talet. Torgny Wickman gick bort 1997. Lästips:

  • Björklund, Elisabet och Mariah Larsson (red.), Swedish Cinema and the Sexual Revolution (Jefferson, North Carolina: McFarland and Co., 2016)
  • Idestam-Almqvist, Bengt, ”Filmkonst och konstfilm”, Chaplin nr 9, 1962
  • Qvist, Per Olof och Tytti Soila, ”Eva – den utstötta / Swedish and Underage”, Tytti Soila (red.), The Cinema of Scandinavia (London: Wallflower, 2005)
  • Sundgren, Nils-Olof, ”Ur Kärlekens språk”, Filmkonst september, 1993
  • ”Torgny Wickman berättar filmhistoria”, intervju av Per Lönndahl, ljudkasett inspelad 1995, Sfi:s bibliotek, Stockholm

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!