Scouter i beredskap
I den här filmen marknadsförs pojkscouternas beredskapsarbete under krigsåren och den utbildningsverksamhet som förbundet anordnade för att förbereda scouterna för dessa uppgifter såsom patrulltävlingar i iakttagelseförmåga, eldsläckning och akutsjukvård. Vi får även se glimtar ur verksamheten i en scoutbrandkår och scouternas insatser inom jordbruket. Filmen avslutas med ett besök vid ett lägerbål av scoutchefen Folke Bernadotte i samband med vilket han håller ett tal och uppmanar scouterna till fortsatt arbete.
Beredskap i krigstid
När det känns som att väpnad konflikt står för dörren – vilket ansvar har politikerna? Marie Cronqvist, professor i modern historia vid Linköpings universitet, berättar om beredskapsfilm och värdefulla kvarlevor från när Sverige bara var ett andetag från att dras in i krig.
”Medborgare! Vårt fosterland upplever ånyo en prövningens stund, den kanske mest påfrestande på mer än ett århundrade. Kriget har förts ända inpå våra gränser.” Så inledde statsminister Per Albin Hansson sitt radiotal den 12 april 1940, bara några dagar efter att Nazityskland inlett sitt anfall på Danmark och Norge.
Radiotalet fångades även på film. Det var inte första gången statsministern filmades när han höll tal som sändes i etern, men till skillnad från många tidigare tillfällen fanns det här ingen verklig publik han kunde rikta sig till. På filmen ser vi hur blicken flackar mellan manus och övriga delar av rummet, som om han söker en mottagare. Ännu finns inga tecken på den medieträning som kännetecknade flera av hans efterträdare på statsministerposten, Tage Erlander och i ännu högre utsträckning Olof Palme. Allvaret är dock knappast att ta miste på. Det hörs i tonläget och det syns i ansiktsuttrycket.
Just denna film är inte bara en värdefull kvarleva av en specifikt dramatisk politisk situation i svensk modern historia och ett vittne till den chock som ockupationen av grannländerna innebar, att Sverige nu var bara ett andetag från att bli indraget i krig. Den ingår också i en förhållandevis heterogen samling filmer på temat krigsberedskap och allvarstid. I denna kategori finner vi förutom politiska tal också en stor mängd journalfilmer, civilförsvarsfilmer, propaganda- och instruktionsfilmer, skolfilmer och industrifilmer. Här finns självfallet även den spelfilmskategori som filmvetaren Jan Olsson har kallat och som skildrar soldatliv, vardag, hot om ockupation eller den inre fienden under andra världskriget. Exempel här är bioframgångar som Landstormens lilla Lotta (Weyler Hildebrand, 1939), Beredskapspojkar (Sigurd Wallén, 1940), Första divisionen (Hasse Ekman, 1941), och den allegoriska filmatiseringen av Wilhelm Mobergs Rid i natt (Gustav Molander, 1941).
Krig och film hör, som många film- och medieforskare påpekat, intimt samman. Krig var ett tidigt tema inom journalfilm, och krigsfilmen en av de första spelfilmsgenrerna. Även hos publiken fanns ett sug efter krig på film. Att gå på bio under första världskriget innebar en möjlighet att ta del av krigets scenarier i andra delar av världen och skapa sig andra bilder än dem som man tog del av genom nyhetsflödet i dagstidningar och telegram. Att ta del av krig på film kunde paradoxalt nog vara ett sätt att på samma gång uppdatera sig om storpolitiska skeenden och bli underhållen av dramatiska scener.
Men kopplingen mellan krig och film syns alltså långt ifrån endast i skildringar av våld, och handlar inte enbart om militära strider på slagfälten. Krigstemat rymmer även den betydligt mindre spektakulära civila beredskapen, ärenden på hemmafronten, mörkläggning och upprättandet av livsmedelslager, kristid och ransoneringar, samt frågor om censur och upprätthållandet av medborgaranda och försvarsvilja. Alla dessa vardagliga bestyr och deras associerade värden och normer kan också sorteras under rubriken beredskapsfilmer. Från filmens barndom och första världskriget finns ett antal journalfilmer på temat – såsom Potatisodling i Vasaparken (1917) och Livsmedelsnämnden säljer potatis i Göteborg (1917).
Här finner vi också den unika produktionen För hem och härd (1917), en halvtimmeslång dramatisering med manus och tydligt utmejslade rollfigurer signerad Georg af Klercker. af Klercker var vid sidan av Mauritz Stiller och Victor Sjöström en av samtidens mest tongivande svenska regissörer och i För hem och härd spelar han dessutom en av huvudrollerna, drängen Sven som rycks ur sin idylliska tillvaro på gården för att ta tjänst i landstormens trupper, bli skadad i strid och återvända hem som hjälte. Filmen, som var inspelad till stora delar vid Älvsborgs fästning och Marstrand, rönte betydande uppmärksamhet. Stockholmspremiären bevistades av såväl kronprinsen som statsministern, och Göteborgspremiären tog – åtminstone enligt en recensent i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – formen av en patriotisk folkfest med fulltalig publik, livliga applåder och specialkomponerad liveframförd musik och sångnummer.
För hem och härd är särskilt intressant eftersom den är en tidig och genrebildande produktion, vars spår vi kan avläsa i såväl andra världskrigets spelfilmer på beredskapstemat som i de många beställda civilförsvarsfilmer som härstammar från perioden efter . Några exempel från världskrigseran, i den kristid som fick sitt konkreta retoriska uttryck i Per Albin Hanssons allvarstyngda radiotal, är de filmer som visar övningar med barn och ungdom, som En lektion i beredskap (1940) eller Scouter i beredskap (1942), och här finns också filmer på temat livsmedel och ransonering, som Till er tjänst (1943). Sådana filmer pekar också fram mot efterkrigstiden och dess uppsjö av informations- eller instruktionsfilmer om det kalla krigets totala försvar, flyglarm och kärnvapenberedskap, producerade eller beställda av Försvarsstaben, Kungliga Civilförsvarsstyrelsen eller Föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm. Här finns även en lång rad civila industri- och skolfilmer på temat civil beredskap.
Många av dessa beredskapsfilmer har ett likartat upplägg, där det dokumentära faktainnehållet ges en dramatiserad, fiktiv ram. Inledningen är inte sällan, precis som i stilbildande För hem och härd, en tablå över en lugn och fredlig svensk idyll, som plötsligt drabbas av ett anfall eller en kris. Ett omskakande skeende inleds, varefter berättelsen bryts och filmen avrundas med en påminnelse om att detta realistiska scenario trots allt inte hände, men att det skulle kunna hända. Därför är det en god idé att redan i förväg se till sina vardagliga förberedelser, precis som aktörerna i filmen.
I detta ligger också beredskapsretorikens och det civila försvarets stora utmaning. Det handlar om att finna en bra balans mellan hot och trygghet, mellan artikulerandet av å ena sidan den fara och de tänkbara umbäranden som väntar, och å andra sidan invagga befolkningen i en grundläggande förtröstan och tillförsikt. Per Albin Hansson stod inför denna retoriska utmaning i sitt filmade radiotal den 12 april 1940, men situationen gäller självfallet också alla dagens politiker och auktoriteter, som har till uppgift att förmedla vardaglig trygghet, beslutsamhet och svensk gemenskap i en tid av krigsberedskap och djupaste allvar.
Text: Marie Cronqvist, mediehistoriker och professor i modern historia, Linköpings universitet, 2024
Lästips
Marie Cronqvist, ”Vi går under jorden: Kalla kriget möter folkhemmet i svensk civilförsvarsfilm” i Jönsson & Heding, red., Välfärdsbilder: Svensk film utanför biografen (2008)
Douglas A Cunningham & John C Nelson, A Companion to the War Film (2016)
Mats Jönsson, Visuell fostran: Film- och bildverksamheten i Sverige under andra världskriget (Lund 2011)
Jan Olsson, Svensk spelfilm under andra världskriget (1979)
Scoutfilmer
Strax efter att Lord Robert Baden-Powell hade publicerat boken Scouting for Boys år 1907 startade denna redan mycket berömda brittiske general scoutrörelsen för att omsätta sina visioner i praktiken. Intresset för scouting var stort. Redan 1910 var scoutrörelsen den största ungdomsrörelsen i Storbritannien. Alldeles särskilt stor var entusiasmen bland den övre medelklassen i städerna. Detta trots att Baden-Powell ursprungligen hade tänkt sig scouting som en fritidsaktivitet för alla pojkar oavsett klassbakgrund. En stor del av scoutings popularitet bland de vuxna kan förstås utifrån den utsatta situation, som Storbritannien befann sig i vid 1900-talets början. Storbritannien upplevdes vara på väg att förlora sin världsledande position, då länder som USA och Ryssland hade börjat få ett ökat inflytande på den utrikespolitiska arenan. Detta samtidigt som såväl arbetarrörelsens organisering som kampen för kvinnoemancipation av vissa ansågs orsaka social oro och splittring. Baden-Powells uppmaning till nationell resning genom ett klassutjämnande fostringsprojekt av pojkar tycktes kort sagt erbjuda ett svar på den passivisering av den brittiske mannen som oroade många.
Genom ett direkt och pojkromantiserande tilltal, som gav utrymme för både lek och allvar, lyckades dock Baden-Powell i Scouting for Boys även inspirera den uppväxande generationen. Boken är ett mycket excentrisk verk som exempelvis innehåller övningar i iakttagelseförmåga, sedelärande berättelser, utläggningar om samhället, scoutteknik, anekdoter från vildmarksäventyr samt utförliga instruktioner i allt från hygien, matlagning och kroppshållning. Det Baden-Powell ville uppnå med scouting var att pojkar, genom karaktärsdanande lek och arbete i naturen tillsammans med jämnåriga under parollen ”learning by doing”, skulle fostra sig själva och varandra till aktiva och ansvarstagande samhällsmedborgare. Medborgare som dels alltid var redo att stå i närsamhällets tjänst, dels var redo att förbli lojala mot nationens överordnade intressen. Betonandet av pliktuppfyllelse gentemot andra innebar också att scouten skulle tränas i att så stor utsträckning som möjligt alltid kunna klara sig själv. Som hjälp i strävan mot målet att bli goda scouter fanns scoutlagen i vilken olika aspekter av scoutideologin sammanfattades punktvis.
Ett skeende Baden-Powell inte hade förutsett var de tusentals flickor runtom i Storbritannien som också ville scouta. I samband med en scoutuppvisning i London 1909 överraskades Baden-Powell av en grupp flickor i hemgjorda scoutuniformer. Efter denna händelse påbörjades arbetet med att upprätta en separat organisation för scoutflickorna, som vid det laget döpts om till girl guides. I utformandet av scoutverksamheten för flickor betonades nästan uteslutande flickans blivande uppgifter som hustru och mor. Denna anpassning handlade både om att inte väcka anstöt hos allmänheten och om om att reservera scouting som ett maskulint kodat äventyr för pojkar.
Nyheten om scouting spred sig även snabbt över världen. År 1912 grundades Sveriges Scoutförbund (SS) på initiativ av major Ebbe Lieberath efter att scouting uppstått spontant på flera olika platser runtom i landet. Precis som i Storbritannien började även svenska flickor att ägna sig åt scouting efter att de fått tag Scouting for Boys. Den första vuxenledda och mer organiserade versionen av flickscouting uppstod på flickskolan Wallinska skolan i Stockholm där tre lärarinnor ställde upp som ledare. På initiativ av dessa grundades därefter Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS) 1913 och gymnastiklärarinnan Emmy Grén-Broberg valdes till flickscoutchef.
I hundra års tid har scoutrörelsen sedan dess försökt erbjuda barn och ungdomar en rolig och meningsfull fritidsaktivitet, som å ena sidan söker värna om Baden-Powells ursprungliga visioner och å andra sidan kan appellera till såväl barn och vuxna i en föränderlig samtid. En av de största förändringar som svensk scouting genomgått är samgåendet mellan Sveriges Flickors Scoutförbund och Sveriges Scoutförbunden år 1960. I och med grundandet Svenska Scoutförbundet organiserades flick- och pojkscouter i ett och samma förbund. Verksamheten upphörde strax därefter att vara könssegregerad.
Dessa filmer kommer alla från en tid som kan beskrivas som scoutrörelsens svenska guldår. Denna period sträckte sig ungefär från 1930-talet till slutet 1960-talet. En tid då det allmänna stödet för rörelsen var stort och medlemstillströmningen var god. De senaste fyrtio åren har dock exempelvis rörelsens ideologiska betonande av triaden ”Gud, kung och fosterland” av många börjat betraktas som problematisk för en rörelse som alltid hävdat att den är opolitisk. Ifrågasättandet av scoutideologin har skett parallellt med att rörelsen utsatts för betydligt mer konkurrens både från andra fritidsverksamheter och från de kommersiella delarna av friluftsindustrin. Allt färre svenska barn och ungdomar är idag medlemmar i scoutrörelsen. Trots en huvudsakligen negativ medlemsutveckling för svensk scouting är scoutrörelsen globalt sett med sina 40 miljoner medlemmar alltjämt den största ungdomsorganisationen i världen.
Lästips:
- Baden-Powell of Gilwell, Robert, Scouting for boys: En handbok för övning i god medborgaranda genom förtrogenhet med naturen [1908] (Stockholm: Scoutförlaget, 1997)
- Courtney, Julia, Robert Baden-Powell: Mannen som grundade den internationella scoutrörelsen (Örebro: Libris, 1992)
- Formark, Bodil, Den välsituerade flickan: Om den svenska flickscoutrörelsens historia 1910–1940 [diss.] (Lund: Sekel Bokförlag, 2010)
- Westberg, Anna, Den upproriska skötsamheten: Att vara ung och scout [diss.] (Stockholm: Stockholms universitet, 2007)