Rök inte pipa i sängen och släck inte rapsoljebränder med vatten! 20-talets brandskyddspropaganda låter likadant som dagens, och är minst lika aktuell. Denna stumfilm visas med ny musik av Matti Bye.

Bränder är aldrig roligt, även om filmen vill raljera över alla oss som fascineras av hemska nyheter. De två barnen som brändes inne bara för att deras mor lämnat dem ensamma en halvtimme är i alla händelser en stor tragedi.

Så har man också betraktat eldsvådor i alla tider, och försöken att hejda eldens härjningar har många gånger drivit samhällsutvecklingen. Under medeltiden var det städernas brandvakter som patrullerade stadens gränder, och kom att utgöra grunden för ett framtida polisväsende. I 1700-talets Stockholm började borgarna teckna försäkringar för att skydda sin egendom mot brandskador. Den första tecknades av rådmannen Johan Schening för fastigheten Jakob Mindre 7 den 7 maj 1746, och försäkringsbolaget, Stockholms Stads Brandförsäkringskontor är därmed Skandinaviens äldsta försäkringsbolag. Intressant att notera är att Brandkontoret (som bolaget kommit att kallas) har en symbol som är till förväxling lik filmens Röde Hane, men här är det Fågel Fenix som reser sig pånyttfödd ur askan.

1926 påstås det att Sverige drabbades av 3 500 bränder, som tillsammans förstörde enorma skador på egendom och berövade flera människor och djur livet. Dåtidens brandkår hade, vilket framgår med skrämmande tydlighet i filmen, rätt begränsade möjligheter att bekämpa eldsvådorna. Visst gick det snabbt att sätta på sig stövlar och kängor och åka stång ner till brandbilarna, men sedan var 1926 års brandmän tvungna att kryssa mellan hästkärror på Kungsgatan. Väl framme beväpnade sig brandsoldaterna med vad som framstår som ytterst primitiva gasmasker, som hade fått dagens rökdykare att sätta andan i halsen.

Filmens pedagogiska budskap är att en stor del av alla bränder hade kunnat undvikas om folk bara inte slarvat med brandsäkerheten. Piprökning i sängen är inte att rekommendera, och ställ inga kandelabrar under gardinerna. Självklara saker, egentligen, som vi alla känner igen ifrån dagens brandskyddsinformation. Problemet är bara att det idag endast i Stockholms brandförsvarsområde görs cirka 12 500 utryckningar varje år.