Vi ha hört … Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Vi ha hört … (1947)

Visar en återblick på det svenska radioväsendets utveckling från 1920-talet med Lars Madsén som kåsör. Karin Juel sjunger "Lyckan" och Sixten Eckerberg spelar Chopin på piano med utsändning från Konserthuset.

Från programmets påannonsör lämnas ordet över till Lars Madsén som i kåserande form berättar radions historia i Sverige. Han ses läsa innantill medan han skriver ordet radio genom att fästa tändstickor på bordet. Både dramatiserade scener och dokumentära inslag får illustrera hans kåseri.

Tidigt i filmen visas Svenska Radiobolagets hus på Alströmergatan i Stockholm, och Sveriges första hallåman Hjalmar Carlsson ses i bild sända från deras försöksstation. Vissa av de personer som nämns som populära radioröster ses i bild medan andra endast hörs, såsom Karl-Gerhard, Ernst Rolf, Karin Juel och Sixten Eckerberg.

De dramatiserade scenerna berättar skämtsamt om sådant som sittande dans under radions tidiga år, att man kunde få bättre mottagning genom att ha fötterna i vattenbad eller att folk oroade sig över om någon kunde se en genom högtalaren.

SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN

Laddar kartan...
Laddar filmer...

    Tema Radio

    Det var efter första världskrigets slut 1918 som rundradions expansion tog fart på allvar. Föregångsland var USA, och strax därefter inleddes försökssändningar i Sverige. Det blev AB Radiotjänst som till slut fick ansvaret för programverksamheten när reguljära  sändningar inleddes i Sverige på nyårsdagen 1925. Distributionen underställdes dock telegrafstyrelsen, och verksamheten skulle, till skillnad mot i USA, inte finansieras med reklam utan med radiolicenser. Vid starten 1925 fanns 40.000 licenser, men redan 1937 hade den siffran stigit till cirka 1 miljon registrerade lyssnare. Radiotjänst fyllde etern med ett blandat innehåll bestående av nyheter, sport, föredrag, teaterföreställningar och litteraturuppläsningar.  Men framför allt kom musik att bli ett uppskattat inslag i sändningarna, och många är de artister vars karriärer tagit fart ordentligt efter radioframträdanden. En av dessa artister var Sven-Olof Sandberg, som i filmen Den underbara tonen (1943) ses sjunga i en radioinspelning. Sandberg hade under föregående decennier haft åtskilliga schlagerframgångar i radio med låtar som Det var på Capri vi mötte varandra och Lyssnar du till mig ikväll, lilla mor. Under radions första decennier stod tekniken många gånger i fokus när mediet skildrades på film. Inte sällan utgör filmerna regelrätta introduktioner i rundradions uppbyggnad och funktionssätt, likaså förekommer som regel oblyg reklam för olika radiotillverkare. År 1927 togs en hypermodern långvågssändare i bruk i Motala, och för många svenskar kom staden vid Vättern därefter att förknippas med det nya mediet. Det sistnämnda framgår med önskvärd tydlighet i Motala – radions huvudstad (1938), som även innehåller ett besök på radiotillverkaren Luxors industrier i staden. Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018 Lästips:

    • Dahlén, Peter, Från Vasaloppet till Sportextra: Radiosportens etablering och förgrening 1925–1995 (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1999)
    • Elgemyr, Göran, Radion i strama tyglar: Om Radiotjänsts tillblivelse, teknik och ekonomi 1922–1957 (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1996)
    • Hadenius, Stig, Kampen om monopolet: Sveriges Radio och TV under 1900-talet (Stockholm: Prisma, 1998)
    • Nordmark, Dag, Finrummet och lekstugan: Kultur- och underhållningsprogram i svensk radio och TV (Stockholm: Prisma, 1999)
    • Wormbs, Nina, Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV (Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1997)

    Vet du något mer om denna film?

    Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!