Tredje statsmakten Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Tredje statsmakten (1922)

Hur en modern tidning tillkommer år 1922. En beskrivning av rutinerna kring Folkets Dagblad Politiken, redaktion, tryckeri, distribution. Tidningen grundad 1916 under namnet Politiken. Först organ för Socialdemokratiska Vänsterpartiet och från 1921 för Kommunisterna. Bland chefredaktörer kan nämnas Ture Nerman, Fredrik Ström, Zeth Höglund och Karl Kihlbom. Denna stumfilm visas med ny musik av Matti Bye.

Att följa Folkets Dagblad Politikens ledarsidor från starten 1916 tills dess att tidningen gick i graven 1945 måste ha varit en spännande resa. Tidningen startades som ett socialdemokratiskt språkrör, och utkom i början ett par två-tre dagar i veckan. 1917 splittrades så socialdemokraterna i en demokrativänlig huvudgren och ett revolutionärt vänsterparti - Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti. Snart bytte SSV namn till Sveriges Kommunistiska Parti och tidningen Folkets Dagblad Politiken blev partiets röst till Sveriges revolutionära massor.

Av filmen märker man att läsekretsen förväntades bestå dels av jordnära arbetare, som under den korta lunchen kunde fly sina slavdrivande kapitalistchefer för en sekund medelst tidningsläsning. Men också den intellektuelle samhällsdebattören förväntades njuta av tidningen till morgonkaffet.

Tidningens chefredaktörer var alla ledande profiler inom den kommunistiska rörelsen, som antimilitaristen och författaren Ture Nerman och Zeth Höglund, som kom att bli det nya kommunistpartiets förste partiledare. De följande två chefredaktörerna skulle dock föra in Folkets Dagblad Politiken på en ny bana. 1929 sprängdes SKP i två delar, och den falang som ställde sig till höger om moderpartiet leddes av Karl Kilbom (som då var chefredaktör för Folkets Dagblad Politiken) och Nils Flyg. Partiet, som snart kom att kalla sig Socialistiska Partiet, ogillades av Moskva, men ogillandet var ömsesidigt. Snart utmanövrerade Flyg sin forne partikamrat Kilbom, tog över chefredaktörposten på Folkets Dagblad (som den numera hette) och uteslöt Kilbom från partiet. Socialistiska partiet blev allt mer anti-stalinistiskt och snubblade istället mot det högerextrema lägret. Tidningen fick nu ekonomiska bidrag från Nazi-Tyskland tills den gick i graven 1940. Två år senare skulle Folkets Dagblad återuppstå som en helt tyskfinansierad tidning, och i och med Nils Flygs död 1943 tog partiet och dess tidning steget helt över till nazismen, under namnet Svenska socialistiska partiet. Såväl tidningen som partiet gick i graven i och med Tysklands sammanbrott 1945.

SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN

Laddar kartan...
Laddar filmer...

    Tema Dagstidningar

    En av föregångarna till våra dagars dagstidningar var de handskrivna nyhetsbrev som florerade i kejsartidens Rom. Med boktryckarkonstens utveckling skapades tekniska förutsättningar för masskommunikation. Under 1600-talets första decennier fick såväl London som Paris sina första dagstidningar, och i Sverige utkom den första dagstidningen 1645 under namnet Ordinari Post Tijdender. Under 1700-talet blomstrade svensk dagspress, inte minst efter det att tryckfrihetsförordningen antogs 1766, den första av sitt slag i världen. Under 1800-talet grundades flera med tiden kända dagstidningar i Sverige, till exempel Aftonbladet (1830), Dagens Nyheter (1864), Stockholms-Tidningen (1889) och Svenska Dagbladet (1897), vilka alla förekommer i flera av de filmer som ingår i temat ”Dagstidningar”. Den äldsta av filmerna i temaserien, Tredje statsmakten (1922), skildrar Folkets Dagblad Politiken. (Begreppet ”tredje statsmakten” antyder pressens allt större roll i samhället efter regeringen och riksdagen.) Under sin relativt korta bana som dagstidning genomgick Folkets Dagblad Politiken en rad genomgripande politiska förändringar, alltifrån kommunistsympatier till nazistöd. Med tanke på tidningens vänstersympatier i början på 1920-talet är det intressant att notera den oblyga annonsreklam som görs i filmen för kommersiella varumärken som Jamaicabananer och Karlssons klister. Vid denna tid experimenterade film- och reklambranschen  på olika sätt hur man bäst skulle kunna införliva den lönsamma reklamen i filmutbudet. Framför allt de stora dagstidningarna i Stockholm tog tidigt hjälp av filmmediet i reklam och marknadsföring, såväl på som utanför biograferna. Merparten av filmerna visar hur en ”modern” tidning produceras och distribueras till läsarna. Filmerna spänner över en stor del av 1900-talet, och blir därmed en uppvisning i tidningsteknologins utveckling.  Kända tidningsmedarbetare passerar också revy i flera av filmerna, till exempel i Stockholms-Tidningens film Varje dag en världsrevy (1937) och Svenska Dagbladets motsvarighet Det var då – det är nu (1946). Bland filmerna står emellertid Observatörerna (1965) ut från de övriga. Beställare var Dagens Nyheter och filmen producerades av arbetarrörelsens bolag AB Svensk Tonefilm. Regin stod Per Gunvall för, en av svensk films särlingar. Observatörerna kännetecknas av ett kritiskt förhållningssätt till samhällets makthavare, såväl politiker som byråkrater, en djärv och hetsig berättarstil där 1960-talsestetiken lyser igenom oupphörligen (med undantag för en traditionellt docerande voice-over). Handhållen kamera växlas med ovanliga bildbeskärningar, abrupta klipp och ett lekfullt handhavande med den filmiska tekniken överlag, allt ackompanjerat av tidstypisk  bakgrundsmusik som pockar på uppmärksamhet. Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018 Lästips:

    • Gustafsson, Karl Erik och Per Rydén (red.), Den svenska pressens historia vol. 1–5 (Stockholm: Ekerlid, 2000–20003)
    • Hadenius, Stig m.fl., Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern (Stockholm: Ekerlid, 2011)
    • Holmberg, C–G m.fl., En svensk presshistoria (Solna: Esselte, 1983)
    • Lundell, Patrik, Attentatet mot Hiertas minne: Studier i den svenska pressens mediehistoria (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2013)
    • Rohdin, Mats, ”Reklamfilmen utanför biografen i 1900-talets början – på land, till sjöss och i luften”, Biblis nr 79, 2017

    Vet du något mer om denna film?

    Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!