SF 2074
Bland samer. Stora torget med fontän. Härnösand, vinter. Samer säljer renkött från slädar. Härnösand, vinter. Härnösand, sommar.
SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN
Sápmi på film: Sydsamiskt område
Den äldsta bevarade svenska filmen med samiskt innehåll spelades in i det sydsamiska språkområdet år 1906. I den här temat visas Samemästerskapen, kyrkor, samer som kritiserar nomadskolorna, och mycket mer.
Urvalet innehåller känsligt material och behöver förstås i sin kontext. Läs därför våra etiska rekommendationer.
Sydsamiska utgör ett omfattande språkområde i Sverige och Norge. På den svenska sidan inbegrips i stora drag Västerbotten, Jämtland samt delar av Härjedalen och Dalarna. Sydgränsen utgörs av området kring Idre, medan nordgränsen sträcker sig upp mot trakterna kring Arjeplog. Uppskattningsvis finns idag ungefär 500 personer som talar sydsamiska.
På sajten har filmer placerats inom sydsamiskt språkområde när handlingen utspelas inom dess gränser, men också när klädedräkter, slöjdföremål, med mera. indikerar sydsamisk anknytning, även om den aktuella filmen utspelas på annat håll. Den äldsta bevarade svenska filmen med samiskt innehåll är inslaget ”Bland samer” i SF 2074 (1906), vars titel från början löd ”Bland lappar och renar i Jämtland”. Fotografen Robert Olsson hade som guide och följeslagare den sedermera kände fotografen och renägaren Nils Thomasson. Den senare medverkade också som filmfotograf genom att filma Olsson när denne hälsar på hos familjen Nejla Ersson i deras torvkåta. Under åren förekom Thomasson i flera Veckorevyer, bland annat när han besökte Distinget i Uppsala (se till exempel Veckorevy 1934-02-12 och Veckorevy 1951-02-12).
Hemort för Nils Thomasson var Åre, och orten har utgjort fond för många filmer, bland annat av hotellägaren och filmaren Ture Marcus. Bland hans verk kan nämnas ”Årebilder” i Kino66 (1920) som ett exempel på turistnäringens möte med samer efter första världskriget .
Även kyrkans verksamhet inom sydsamiskt område finns dokumenterad på film. Tidiga exempel är ”Lappmässa vid Vallbo lappkapell” i SF 2094 B (1908) och ”Lappmässa vid Kolåsen i Jämtland” (Veckorevy 1926-11-08). Den förra filmen skildrar några turisters möte med samer och tjänstgörande präst vid en ”lappmässa”. Sådana hölls i de kyrkobyggnader i landet som tidigare benämndes ”lappkapell”. När Kolåsens kapell återinvigdes 1949, hundra år efter att det byggdes, förevigades detta i Veckorevy 1949-09-19. Filmbilder på kyrkobesökare före och efter mässan varvas med interiörbilder från kyrkan i samband med gudstjänsten. Framför allt äldre och yngre kvinnliga kyrkobesökare klädda i sydsamiska dräkter fångas av kameran i bänkraderna.
Kvantitativt sett domineras detta urval av journalfilmer, det vill säga Svensk Filmindustris Veckorevyer, som producerades 1914–1960 och som visades som förfilmer på landets biografer. Framgångsrika sydsamiska idrottare förekom ofta i journalfilmerna genom åren, till exempel skidåkaren Torkel Persson från Undersåker (bland annat i Veckorevy 1924-01-14 och Veckorevy 1925-03-09). Än mer ryktbar kom skidåkaren Lars Theodor Jonsson från Frostviken att bli (se till exempel Veckorevy 1935-02-18 (SF855A) och Veckorevy 1936-03-23), både för sin skidåkning och för sin originella livsföring ute i de jämtländska skogarna efter idrottskarriären. Det sistnämnda finns förevigat i Jerzy Sladkowskis uppmärksammade filmer Bortom hagan (1988) och Lappen (1992).
Kring 1950 och framåt blev samiska idrottare även framgångsrika inom alpin skididrott. Den som gick i bräschen var Sarah Thomasson från Åre, dotter till Nils Thomasson. Veckorevy 1949-01-10 visar bilder från slalomtävlingar i Åre och den unga segrarinnan, som därefter blev en återkommande gäst i journalfilmssammanhang (se till exempel Veckorevy 1950-01-16 och Veckorevy 1951-03-26). Thomasson utsågs av Stockholms-Tidningen till årets idrottskvinna i Sverige 1951. Vid hemma-VM i Åre 1954 kom hon på tredje plats i slalom. Svensk filmindustris journalfilmsteam var givetvis där och förevigade händelsen (Veckorevy 1954-03-08). Bland gratulanterna syns fadern Nils Thomasson, sedvanligt klädd i dräkt från sydsamiskt område.
Samemästerskapen anordnades första gången 1948 för att manifestera skidåkningens samiska rötter. Renskötartävlingen ägnades stor uppmärksamhet när Veckorevyn 1950-03-13 rapporterade från mästerskapen i Vilhelmina. Under Samemästerskapen anordnades från och med detta år även revyer, danstillställningar och sameslöjdsutställningar. Tävlingarna var emellertid endast öppna för renskötande samer, det vill säga en minoritet av alla samer, och kom därmed att bidra till den kategoriklyvning av den samiska befolkningen i renskötande och icke-renskötande samer som blev en av följderna av renbeteslagen 1928.
Samernas politiska mobilisering under 1900-talets första hälft involverade inte sällan sydsamiska företrädare. Våren 1933 reste en samisk delegation till Stockholm för att med Per Albin Hansson och dennes socialdemokratiska regering diskutera renbetesavtalet med Norge. Delegationen under ledning av kyrkoherde Gustav Park ägnades en kort presentation i Veckorevy 1933-11-13. I botten låg konflikter kring tvångsförflyttningar och tvångsslakt av renar. Park, iklädd ämbetsdräkt, är den ende som nämns vid namn i filmen. De ”förtroendemän”, som textskylten omnämner, bar dräkter från sydsamiskt område, men förblev anonyma inslaget igenom. (Enligt Aftonbladet var det Nils Thomasson, J. O. Ollén, Torkel Tomasson J. Åhrén och A. G. Nilsson.)
Samisk politisk kamp återfinns även i inslaget ”Samerna går till kungs för nya skolor” i Veckorevy 1942-08-24. En delegation bestående av fyra samer klädda i dräkter från sydsamiskt område uppvaktar ecklesiastikminister Gösta Bagge i Stockholm för att framföra kritik mot nomadskolorna. Journalfilmsinslaget är unikt på flera sätt. Dels framförs explicit kritik mot svenska statens behandling av samerna, dels var detta första gången som svenska biobesökare fick ta del av samisk självrepresentation i journalfilmerna. Att inslaget dessutom rör politiska frågor gentemot den starkt kritiserade nomadskolreformen, och därmed gentemot svenska statens skolpolitik, gör det än mer uppseendeväckande. Delegaterna var, enligt Samefolkets egen tidning, Anders Vinka från Umbyn, Lars Jonsson från Vapstens lappby, Israel Jonsson från Ammarnäs och Axel Larsson från Marsfjäll.
Läs mer i Kungliga bibliotekets Svensk mediedatabas (SMDB)
Innehållsbeskrivningar till filmerna utifrån ett samiskt perspektiv finns publicerade i Kungliga bibliotekets söktjänst SMDB. Gå tillväga på följande sätt för att ta del av dem:
- Klicka fram aktuell film som du är intresserad av. I den gråtonade faktaruta som finns under filmen anges längst ned till höger ”Arkiv” och ”Kungliga biblioteket”. Klicka på länken ”Läs mer om filmen i SMDB.”
- I SMDB för filmens post under huvudrubriken ”Sammanfattning” finns filmens tidigare innehållsbeskrivning. Under huvudrubriken ”Sammanfattning, extern” finns filmens nya innehållsbeskrivning utifrån ett samiskt perspektiv. (Innehållsbeskrivningarna i SMDB är fritt tillgängliga för alla användare, däremot krävs särskild behörighet för att via SMDB ta del av filmerna och TV-programmen. Se vidare smdb.kb.se.)
Lästips:
- Lantto, Patrik (2000). Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950. Diss. Umeå universitet.
- Lindström, Lars, ”Jorden runt med Robert ’Korpen’ Olsson.” Film & TV nr 4 1981
- Mörkenstam, Ulf, Nilsson, Ragnhild och Rohdin, Mats (red.), Sápmi på film och TV (Várdduo, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, 2023); under utgivning
- Niia, Per, och Lars Anders Sikku, Samerna i filmen 1895-1979 (Sáminuorra, 1979)
- Lidström, Isak, På skidor i kulturella gränsland: Samiska spår i skidsportens historia (Diss. Malmö: Malmö universitet, 2021)
- , ”En utsedd deputation framför samefolkets önskemål till regeringen”, Samefolkets egen tidning, nr 4 1933
- , ”Samefolket hos Per Albin”, Osign. Aftonbladet 7 november 1933
- Signaturen –k, ”Statsrådet Bagge uppvaktad i skolfrågan: En deputation begärde skolhusbygge i Tärna snarast möjligt”, Osign. Samefolkets egen tidning nr 2 1942
- Simma, Paul-Anders, ”Lappens Brud och tidens tecken: Film om samer”, Film & TV nr 4 1981
Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se, 2023
Etiska rekommendationer: Ragnhild Nilsson, Mittuniversitetet
Kartillustration, Anders Sunesson, samer.se
