För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Gösta Wetterhalls samling film nr 1 (1940)

Privatfilm inspelad av Gösta Wetterhall, kompanichef för 16. självständiga jägarkompaniet i Svenska Frivilligkåren, i samband med 16. jägarkompaniets marsch till Märkäjärvi 1940. Den ursprungliga stumma filmen är ljudlagd med kommentarer av Bengt Jansson inspelade hemma hos Bengt i augusti 2017. Bengt Jansson (1918-2017) ingick i frivilligkåren och ger med sina kommentarer ytterligare en dimension till den ursprungliga filmen och dess textskyltar. Lästips: Wetterhall, Gösta, '16. självständiga jägarkompaniet: Svenska Frivilligkåren 1939-1940', Kungl. Norrbottens regementes historia 1841-1966., S. 331-340, 1972

Tema Amatörfilm

Under hela 1900-talet blomstrade en annan form av filmskapande vid sidan om den professionella filmproduktionen. Amatörfilmer skapades av icke professionella filmare, ofta privatpersoner, som använde sig av filmapparater som en fritidsaktivitet. Under filmens första århundrade filmades amatörfilmer på smalfilmsformat, så som 8 mm, Super-8, 9,5 mm och 16 mm. Amatörfilm, som är en form av privat medieproduktion, fortsatte även efter det att videofilm och digitala filmformat blev tillgängliga på den icke-professionella marknaden.

Genremässigt har amatörfilmen en enorm bredd. Den omfattar spelfilmer och dokumentärer som medlemmar i organiserade filmklubbar skapat, och som ofta tävlat om priser. Kategorin amatörfilm omfattar även privata familjefilmer. De privata filmerna, som på engelska brukar kallas ”home movies” var, till skillnad från de mer ambitiösa verken som vissa amatörfilmare skapade, främst tänkta att visas för en mycket begränsad grupp av familjemedlemmar och vänner. På detta sätt fyllde privata filmer ett slags rituell funktion inom familjen.

Även om privata filmer främst fokuserar på familjenära situationer och teman, så som högtider, semestrar, fester och vardagligt familjeliv erbjuder de också nutida tittare ett unikt perspektiv på historien. Privata filmskapare tog ofta med sig sina kameror utanför den privata sfären och filmade familjemedlemmar och vänner mot en bakgrund av publika miljöer. Även om vi som tittar på dessa filmer idag endast känner till lite, eller ingenting alls, om dem som gjorde filmerna och om de personer vi ser i filmerna, kan vi hitta andra perspektiv att identifiera oss med. Vi kan till exempel känna igen specifika platser, tidsperioder vi minns eller aktiviteter vi är bekanta med. På så sätt erbjuder amatörfilmerna oss en unik blandning av ett privat och publikt perspektiv.

Text: Ashley Smith, fil. dr. i filmvetenskap, 2018

Lästips:
• Hedling, Erik och Mats Jönsson (red.), Välfärdsbilder: Svensk film utanför biografen (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008) • Jönsson, Mats och Cecilia Mörner, Självbilder: Filmer från Västmanland, (Stockholm: Svenska filminstitutet, 2006) • McNamara, Martha J. och Karan Sheldon (red.), Amateur Movie Making: Aesthetics of the Everyday in New England Film, 1915-1960, (Bloomington: Indiana University Press, 2017) • Rascaroli, Laura, Gwenda Young och Barry Monahan (red.), Amateur Filmmaking: The Home Movie, the Archive, the Web (New York: Bloomsbury, 2014) • Smith, Ashley, ”The Archival Life of Home Movies: Regional Reflections and Negotiated Visions of a Shared Past,” ([diss.], Stockholms universitet, 2018) • Zimmermann, Patricia R., Reel Families: A Social History of Amateur Film (Bloomington: Indiana University Press, 1995)

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!