För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

QM, I Think I Call Her QM (1998)

En äldre kvinnlig psykiatriker i New York finner ett kvinnligt gyttjemonster under sin säng, blir besatt och utsätter det för diverse vetenskapliga undersökningar.

  • Kategori Fiktionsfilm
  • Tema Kvinnliga regissörer
  • Ort New York
  • Längd 28 minuter
  • Regi Ann-Sofi Sidén,Tony Gerber
  • Manus Ann-Sofi Sidén
  • Foto Steve Kazmierski
  • Musik Jonathan Bepler
  • Producent Julianne Hausler
  • Produktionsbolag Creative Management Agency Worldwide Ltd
  • Språk engelska
  • Produktionsland USA
  • Utgångsmaterial 35 mm, stumbildsformat (1,33:1), optisk mono, färg
  • Arkiv Svenska Filminstitutet
  • Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas

"I'm pretty sure I have a visitor." Kvinnlig psykiater som slutat städa sin lägenhet i ett tegelhus i Greenwich Village vaknar med en varelse under sängen. Den främmande är naken, täckt av lera, stum och krälar som en reptil. Psykiatern låser in henne i en skrubb. Hon har låst in sig själv också: hon har murat igen fönstren med böcker och installerat övervakningskameror, och hon skriker i porttelefonen när någon kommer för nära. Mannen tvärs över gatan är en spionerande mean faced fucker, the fucking plumbers förstör hennes smink, telefonreparatörerna är fuckers som snokar i lägenheten, och när någon ringer utan att säga något slänger hon telefonen i väggen och vrålar att den jäveln inte kan ett skit om psykoanalys. Men varelsen i skrubben är intressant…

Ann-Sofi Sidén: "Om QM är Ruths skapelse, så är hon skapad av Ruths ord, av hennes anteckningar och undersökningar. Hon är en fysisk manifestation av det som händer i Ruths huvud, eller summan av den bråte som samlats i lägenheten efter år av förvirring. Det som intresserar mig i myten om Golem* är att tron är nyckeln till alla visioner, skapelser och teorier. För oss också: QM existerar bara om vi tror på henne."

QM har funnits i Ann-Sofi Sidéns performance- och videoverk sedan slutet av 80-talet. Hon spelar henne själv, och fick kvällstidningsrubriker när QM gick in på varuhuset NK och luktade på en Chanel-parfym. "Det började med en dikt. En lista med uppdrag och profetior som 'Queen of mud' skulle ta sig igenom inför sin resa ut i rymden och tillbaka. Innan QM lämnade jorden skulle hon bland annat lära sig att återknyta till sitt känsloliv via lukter."

1994 deltog Sidén i grupputställningen "Who has enlarged this hole?" på West 9th Street i New York, där den pensionerade psykiatern Alice E. Fabian i tjugo år kämpat mot en paranoid psykos, barrikaderad i sin lägenhet. Med utgångspunkt i Fabians efterlämnade papper gjorde Sidén verken "It's by Confining One's Neighbor that One is Convinced of One's Own Sanity" och "Would a Course of Deprol Have Saved van Gogh's Ear?" I QM: I think I call her QM träffas psykiatern och lerdrottningen. 2016 ska QM återvända till jorden och slå ner i Ruhrområdet, förutspår konstnären.

*I den mest kända Golem-myten gör en rabbin i Prag år 1580 en figur av lera, en varelse som ska skydda stadens judiska befolkning. Varelsen blir levande när rabbinen lägger en kabbalistisk formel i hans mun. När rabbinen förlorar kontrollen över sin skapelse, beslutar han att aldrig göra honom levande igen.

Tema Kvinnliga regissörer

Under rubriken Kvinnliga regissörer har vi försökt samla alla filmer av och relaterade till de kvinnliga regissörer som finns representerade på Filmarkivet.se. Kvinnors plats i filmarkivet Om kvinnorna varit undanskymda i spelfilmshistorien är de än mer osynliga i de filmer som föregick den regelrätta dokumentären. När filmhistorien omtalas brukar det vara liktydigt med den långa spelfilmens historia ­– men den är bara en del av vårt filmarv. Filmens första år handlade om att visa ”levande bilder” och den till synes magiska förmågan att ge liv åt orörlig materia. Den första svenska filmen gjordes 1897, med titeln Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och var 20 sekunder lång. Under de följande åren bestod filmrepertoaren av fragmentariskt sammansatta program av korta naturfilmer, reportage och sketcher, då och då tillsammans med en längre spelfilm. Den så kallade ”verklighetsfilmen” bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av programutbudet. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken. Runt 1911 börjar den dramatiserade spelfilmen vara huvudattraktionen på biograferna, men verklighetsfilmerna fortsatte att visas på biograferna och ett nytt fenomen, veckorevyerna, slog igenom. Dessa regelbundet återkommande journalfilmer skulle leva vidare i ett halvsekel utan att nämnvärt förändras. På Filmarkivet.se är det framför allt dessa filmer som nu tillgängliggörs på nytt, liksom annan biografvisad film som informations- och beställningsfilm från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilm. När det gäller upphovspersonerna till dessa filmer så ser det ut som på spelfilmssidan: det är mest män bakom kameran. Men här handlar det mest om män även framför kameran, och framför allt det män sysslar med. Det är till exempel anmärkningsvärt hur få filmer det finns från kvinnorösträttskampen som i princip var jämngammal med filmen i Sverige. När väl kvinnorna för första gången fick rösta lydde textskylten i Veckorevy 1921-09-19 ”Det stora val-slaget har utkämpats under livlig medverkan av de nytillkomna kvinnliga väljargrupperna”. Självklart dokumenterades kvinnors både oavlönade och avlönade slit på bondgårdar och i fabrikerna, och också deras välbehövliga vila från vardagens sysslor som i filmen Semester från 1949. Det finns däremot få filmer från det politiska arbetet för kvinnors rättigheter, som ändå var en av de viktigaste rörelserna under 1900-talet. Här i alla fall en film från 1939 om Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbunds historia Kvinnorna som trodde på framtiden. Ännu sämre dokumenterade var dåtidens aktiva kvinnliga politiker, men här ser ni den första kvinnan i första kammaren som några decennier senare talar om vikten av utbildning Talarfilm Kerstin Hesselgren. I slutet av 1960-talet ökade antalet kvinnor bakom kameran och kvinnors sysslor fick också större plats på duken. Könsmaktordningen ifrågasattes som till exempel i kollektivfilmen Kvinnomänniska (1970) i regi av bland andra Maj Wechselmann. Kvinnliga politiker blev under 1970-talet vanligare i riksdagen, men därmed inte nödvändigtvis mer närvarande i politiska dokumentärer. Det lysande undantaget står Gudrun Schyman för i sin och dåvarande makens film om förlossningen av deras första barn Födelsen (1979) som ett led i att förändra förlossningsvården och förskjuta perspektivet från sjukhusets behov till föräldrarnas. Filmen användes under många år i prematurvården och är enligt Gudrun Schyman själv ”en fantastisk film” som nu lever vidare och är en av de mest sedda på Filmarkivet.se. Kajsa Hedström, ansvarig utgivare, Filmarkivet.se, 2016 Läs mer om nordiska filmskapare på Nordic Women in Film.

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!