Hälsingborg, staden kring Kärnan Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Hälsingborg, staden kring Kärnan (1950)

Ett porträtt av Sveriges femte stad, Sundets pärla, i en tid då framtidstron var stolt och segerviss.

”Här börjar Sverige” mässar speakern i inledningen till denna kortfilm om Helsingborg som tar oss på en rundvandring i staden vid det smala sundet mellan Sverige och kontinenten. Det är bara fyra år efter andra världskriget och redan är Helsingborg en stad där folkhemmet har slagit ut i full prakt. Strax intill de monument som minner om fornstora dagar, statyn av Magnus Stenbock och det medeltida tornet Kärnan och Maria kyrka, pulserar den moderna staden av liv.

Glada unga flanörer promenerar på de soldränkta gatorna, cyklister och spårvagnar och en och annan hästvagn samsas i stadens centrum. I hamnen och i industrierna glöder det och ryker av frenetisk energi och företagaranda. Stolta segelbåtar sveper förbi ute i sundet, glada barn leker på badstranden, ett nygift par ler i vitt, ett par svanar simmar förbi på blanka parksjöar, vårblomstren dignar på stadens träd.

Här finns inte ett spår av något gammalt, lappat eller fattigt. Överallt växer välstånd och framtidstro i Caj Nilssons vackra svartvita foto.

SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN

Laddar kartan...
Laddar filmer...

    Tema Stadsfilmer

    Hurtig marknadsföring, impressionistiska små mästerverk eller bildsatt utbildning – stadsfilmerna finns i många stilar och former. När man öppnade biografer förärades staden med ett porträtt redan från 1907 och beställningsfilmerna om svenska platser blev sedan en långlivad genre. 

    De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag.

    Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag – mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild.

    Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål.

    Lästips:

    • Mörner, Cecilia, ”Sven Nilsson Film revisited: Lokalfilm i världsarvsförmedlingens tjänst”, Erik Hedling och Mats Jönsson (red.), Välfärdsbilder: Svensk film utanför biografen (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008)
    • Persson, Erik, ”Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964”, http://filmarkivforskning.se/teman/kommunal-reklam-och-informationsfilm-i-goteborg-1938-till-1964/
    • Snickars, Pelle, Svensk film och visuell masskultur 1900 (Stockholm: Aura förlag, 2001)
    • Stigsdotter, Ingrid, ”Moderna Malmö”, Mats Jönsson och Pelle Snickars (red.), ’Skosmörja eller arkivdokument?’ Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2012)

      Vet du något mer om denna film?

      Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!