Ett torgs historia Filmarkivet.se — Hundra år i rörliga bilder
För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Ett torgs historia (1937)

En historisk tillbakablick på området runt Mariatorget i Stockholm. Bland annat ser vi panorering över Klara med Klara kyrka, bangården, Klara sjö. Nybyggda hyreshus i funkisstil. Nybyggda hus med byggnadsställningar vid Adolf Fredriks torg. Skylt till biografen Rival och Aston Hotel. Kommers med julgranar. Gatuskylt med S:t Paulsgatan. Huset vid S:t Paulsgatan 13 där Södermalms första biograf låg. Gammalt bioprogram, biljettpriser för vuxna 25-35 öre, för barn 5 öre. Södermalms stadsplan för 300 år sedan med Fatbursjön. Karta med vinkelräta gator. Stillbild från gamla Söder, stor vinkelbyggnad, speakern talar om att Södermalm hade eget stadshus. Hus med elegant entré från senare tid. 1759 års brand, som skövlade Södermalm från Stadsgården till Timmermansgatan, illustreras med stillbild av söderkåkar i trä och karta. Kungörelse från 1768 om ny stadsplan för Södermalm. Hornstorget fick då namnet Adolf Fredriks torg. Målning av ryttarspel med medeltida prakt, som ägde rum under Gustav III:s tid, vid Adolf Fredriks torg. Målning av borgerskapet som paraderar inför den segerrike konungen 1790. Panorering över Adolf Fredriks torg med Per Hasselbergs staty "Snöklockan". Barn med hemsnickrad kälke. Fontänen "Tors fiske" av A Wissler, nära. Fontänen med spelande vatten, folk på parksoffor runt omkring.

SE ANDRA FILMER I NÄRHETEN

Laddar kartan...
Laddar filmer...

    Tema Stadsfilmer

    De första svenska stadsfilmerna gjordes av Svenska Bio 1907: en tid då den icke-fiktiva filmen utgjorde ett betydande inslag i utbudet. Det var en kommersiell strategi hos Svenska Bio att förära ett stadsporträtt åt de orter man öppnade biograf i. Filmerna presenterade stadens sevärdheter och fångade bilder från platser med rörelse, som gator, torg och vattendrag. Genren levde vidare efter övergången till ljudfilm. Presentationen av städernas näringsliv blir då ett allt vanligare inslag - mycket beroende på att det lokala näringslivet ofta var finansiär eller beställare av filmen. Ljudfilmerna har också en mer påtaglig beställningskaraktär och, genom speakertextens utläggningar, ett utvidgad retrorik om det som visades i bild. Att filmerna är gjorda enligt en liknande formel med återkommande berättargrepp kan säkerligen ha berott på att de skapades av en begränsad skara filmare, som inte sällan var specialiserade på just dennna typ av beställningsfilm. Där finns exempelvis den flitige Ragnar Johnson som tycks ha haft förmågan att smidigt kunna avväga balansen mellan uppvisande av turistvärden och näringslivspresentation, allt enligt beställarens önskemål. Lästips:

    • Mörner, Cecilia, ”Sven Nilsson Film revisited: Lokalfilm i världsarvsförmedlingens tjänst”, Erik Hedling och Mats Jönsson (red.), Välfärdsbilder: Svensk film utanför biografen (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2008)
    • Persson, Erik, ”Kommunal reklam- och informationsfilm i Göteborg 1938 till 1964”, http://filmarkivforskning.se/teman/kommunal-reklam-och-informationsfilm-i-goteborg-1938-till-1964/
    • Snickars, Pelle, Svensk film och visuell masskultur 1900 (Stockholm: Aura förlag, 2001)
    • Stigsdotter, Ingrid, ”Moderna Malmö”, Mats Jönsson och Pelle Snickars (red.), ’Skosmörja eller arkivdokument?’ Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2012)

      Vet du något mer om denna film?

      Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!