En rationaliseringsexpert kommer till en verkstad för att se över organisationen, den bristande ordningen och de föråldrade arbetsmetoderna. Studiebesök på bilfabrik, snickerifabrik och bageri.
Managementkonsulter är inget nytt fenomen. Redan på 1930-talet startade exempelvis teknikkonsultföretaget J&W, som numera ingår i brittiska WSP och som omsätter över 2 miljarder kronor om året genom projekt som Citybanan i Stockholm, whiskeyföretaget Mackmyran och Globens gondolbana Skyview.
1951 ansåg SAF, LO, TCO och ”staten” att svenska folket också behövde ryckas upp ur sina rökpauser och allmänna slapphet och producerade en informationsfilm för ändamålet. Orsaken var inte minst att Sveriges hjul nu började rulla snabbare än de mäktade med. När resten av världen låg i ruiner efter världskriget blev det relativt förskonade Sverige världens ekonomiska raket. Exporten ökade kraftigt. Samtidigt låg Sverige, liksom alla andra industrinationer, hopplöst efter USA när det gällde produktiviteten. Produktionsnivåerna i USA saknade motstycke och var dubbelt så höga som i exempelvis Sverige, vilket nu, i och med protektionismens avskaffande, gav möjligheter för rationaliseringar och effektiviseringar.
Men då dög det inte att ha ett stökigt lager, en irrationellt placerad maskinpark eller att tippa på engelsk ligafotboll under arbetstid. Filmens konsult leder det kaosartade metallföretaget på en studieresa till den flitiga och uppfinningsrika snickerifirman, där rationella system snabbar upp tillverkningsprocesserna. Snickarna jobbar med både händerna och fötterna, men framför allt med huvudet. Varje snickare har fått komma upp med sina egna finurliga idéer om hur arbetet kan göras snabbare, enklare och bätte.
Den svenska konsultmodellen verkar alltså innebära att hela arbetsplatsen är med på noterna. Eller som det heter i ”Enklare, mera, bättre”: Det finns inte företagare och arbetare, utan bara människor som strävar mot samma mål – att bli lyckligare och få bättre levnadsförhållanden.
Huvudsaken är att man är positivt inställd, menar filmen, som för att på förhand tysta eventuella gnällspikar som inte tror på konsulternas förändringsiver.