För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Elin och Valborg (1979)

Två kvinnor, två skilda livsöden. Elin Larsson och Valborg Svensson tittar tillbaka på sina liv och funderar över klass, kön och rätten att förverkliga sig själv.

I denna film får vi möta två äldre kvinnor som berättar om sina liv. Elin Larsson är överklassflickan som växer upp Östermalm, får gå i skolan men snart gifter sig och får barn. Valborg Svensson är arbetarflickan, dotter till en gjutare i Huskvarna, som hittar mening och sysselsättning i den politiska vänsterrörelsen. Det handlar om klass och kön, men också existentiella frågor om vilka förutsättningar varje människa har och hur vi förvaltar dem.

Deras livsöden är också värdefulla för att de ger en bild av svensk 1900-talshistoria från kvinnornas perspektiv. Elin Larsson, som föds 1884, kommer från förläggarsläkten Bonnier och har en mamma som är vän med författaren och kvinnosaksideologen Ellen Key. I den liberala överklassmiljö som Elin växer upp i är det självklart att även flickor ska få utbildning och ett yrke. Att hennes mamma är engagerad i Frihetens vänner, en förening som låter arbetarbarn leka med överklassbarn, är ännu ett exempel på hur den nya tidens idéer och värderingar plockas upp av överklassen. Valborg föds 1904 och har det tuffare, hennes mamma dör när Valborg bara är sju år och någon utbildning efter folkskolan är det inte tal om. Hon tar tjänst som hembiträde, tröttnar på långa arbetsdagar och börjar i fabrik, med allt vad det innebär av ackordsarbete. Det är först i den framväxande vänsterrörelsen hon hittar hem och så småningom arbete.

Här sitter de och berättar om sina liv, om viktiga händelser och besvikelser: Elin som aldrig kom ut i yrkeslivet, trots utbildning, och Valborg som aldrig fick några barn. Två kvinnor, två vanliga människor. Arkivbilder och pålagda miljöljud tar oss med tillbaka i tiden. Johanna Hald, Marie Cederquist och Lena Wallfelt arbetar med små medel och det svartvita fotot förstärker känslan av att filmen kunde ha spelats in tio eller tjugo år tidigare. Men berättelserna går fram och filmen känns kort. Alla dessa livsöden som inte blir berättade. Och de få som finns bevarade.

Tema Kvinnliga regissörer

Under rubriken Kvinnliga regissörer har vi försökt samla alla filmer av och relaterade till de kvinnliga regissörer som finns representerade på Filmarkivet.se. Kvinnors plats i filmarkivet Om kvinnorna varit undanskymda i spelfilmshistorien är de än mer osynliga i de filmer som föregick den regelrätta dokumentären. När filmhistorien omtalas brukar det vara liktydigt med den långa spelfilmens historia ­– men den är bara en del av vårt filmarv. Filmens första år handlade om att visa ”levande bilder” och den till synes magiska förmågan att ge liv åt orörlig materia. Den första svenska filmen gjordes 1897, med titeln Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och var 20 sekunder lång. Under de följande åren bestod filmrepertoaren av fragmentariskt sammansatta program av korta naturfilmer, reportage och sketcher, då och då tillsammans med en längre spelfilm. Den så kallade ”verklighetsfilmen” bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av programutbudet. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken. Runt 1911 börjar den dramatiserade spelfilmen vara huvudattraktionen på biograferna, men verklighetsfilmerna fortsatte att visas på biograferna och ett nytt fenomen, veckorevyerna, slog igenom. Dessa regelbundet återkommande journalfilmer skulle leva vidare i ett halvsekel utan att nämnvärt förändras. På Filmarkivet.se är det framför allt dessa filmer som nu tillgängliggörs på nytt, liksom annan biografvisad film som informations- och beställningsfilm från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilm. När det gäller upphovspersonerna till dessa filmer så ser det ut som på spelfilmssidan: det är mest män bakom kameran. Men här handlar det mest om män även framför kameran, och framför allt det män sysslar med. Det är till exempel anmärkningsvärt hur få filmer det finns från kvinnorösträttskampen som i princip var jämngammal med filmen i Sverige. När väl kvinnorna för första gången fick rösta lydde textskylten i Veckorevy 1921-09-19 ”Det stora val-slaget har utkämpats under livlig medverkan av de nytillkomna kvinnliga väljargrupperna”. Självklart dokumenterades kvinnors både oavlönade och avlönade slit på bondgårdar och i fabrikerna, och också deras välbehövliga vila från vardagens sysslor som i filmen Semester från 1949. Det finns däremot få filmer från det politiska arbetet för kvinnors rättigheter, som ändå var en av de viktigaste rörelserna under 1900-talet. Här i alla fall en film från 1939 om Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbunds historia Kvinnorna som trodde på framtiden. Ännu sämre dokumenterade var dåtidens aktiva kvinnliga politiker, men här ser ni den första kvinnan i första kammaren som några decennier senare talar om vikten av utbildning Talarfilm Kerstin Hesselgren. I slutet av 1960-talet ökade antalet kvinnor bakom kameran och kvinnors sysslor fick också större plats på duken. Könsmaktordningen ifrågasattes som till exempel i kollektivfilmen Kvinnomänniska (1970) i regi av bland andra Maj Wechselmann. Kvinnliga politiker blev under 1970-talet vanligare i riksdagen, men därmed inte nödvändigtvis mer närvarande i politiska dokumentärer. Det lysande undantaget står Gudrun Schyman för i sin och dåvarande makens film om förlossningen av deras första barn Födelsen (1979) som ett led i att förändra förlossningsvården och förskjuta perspektivet från sjukhusets behov till föräldrarnas. Filmen användes under många år i prematurvården och är enligt Gudrun Schyman själv ”en fantastisk film” som nu lever vidare och är en av de mest sedda på Filmarkivet.se. Kajsa Hedström, ansvarig utgivare, Filmarkivet.se, 2016 Läs mer om nordiska filmskapare på Nordic Women in Film.

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!