För skolan Industri, teknik och arbetsliv

Städernas historia och framväxt är också industrins, näringslivets och den tekniska utvecklingens historia. Sålunda stoltserar de flesta stadsfilmer självklart med de företag som identifierar hemstaden. Men beskrivningen av arbetet går djupare än att bara framhålla ett starkt varumärke. Själva arbetet, yrkesskickligheten och den tekniska ekvilibrismen firar triumfer bland kugghjul och löpande band.

I Stadens melodi kontempleras över nya tider: “En dyster filosof har påstått att kvinnan kan allt utom att laga mat och att det är det som under årtusenden varit mänsklighetens förbannelse och gjort den sådan den är. Det är ett bra tag från stekspett och vedspis till nuets möjlighet att med maskinernas och rationaliseringens hjälp följa en kalvs öde eller uppleva förvandlingen från gris till burk”.

Vi följer hur invecklade maskiner med kedjor och valsar förvandlar råvaror till vårt dagliga bröd. Ett ständigt moderniseringsarbete pågår av gator och torg och på kontor och fabriker lyser flitens lampa. I ett lyriskt klipp ur En Stockholmssilhuett hyllas en mekanisk gurkskärares precision och nubbemaskinens exakta fördelning av sprit i oräkneliga glas. Maskinernas lovsång ljuder genom bilderna av det nya Sverige!

Att hjulen snurrade i Stockholm var uppenbart. Men alla städer med självaktning producerade något eget. Den lokala näringen var lika med stadens stolthet. Borås lanserades som “den flitiga staden'” där rationalisering drivits till sin höjdpunkt i de funktionella fabrikerna. Norrköping “det idoga arbetets stad” lät inte heller skämmas för sig som nordens Manchester. Motala hade sin radioindustri och i Gävle fanns allt från halstablettsfabrik till rakbladstillverkning av rang.

I detta och i filmerna hade maskinerna sin självklara plats. Men också utvecklingen, förädlingen betonas och vissa filmer beskriver från ax till limpa hur produkterna kommer till. I Från glada laxars land trummar musiken från tomtarnas verkstad på och snart visas stadens produktion av ‘pedalhästar’ upp. Från det glödande stålets oformliga råhet, via valsning, bockning, svetsning till färdiga lackerade cyklar med fartränder. Inget prut på material och kvalitet.

Hur en Eiserstrumpa kommer till visar oss med besked hur en modern silkesstrumpa tar form. I en av Borås strumpfabriker utrustad med de modernaste maskiner som den internationella strumptekniken i detta nu kan prestera står kvinnorna vid spolmaskiner, skaftmaskiner och stickmaskiner som i rasande gemensamt tempo. Hur det revolutionerande materialet plywood tar form visas i detalj i Från storskog till stjärnplywood.

Jämte filmernas fascination för maskineriet och mekaniseringen finns också ett hyllande av själva arbetet i sig. I Göteborg är hamnarbetarna morgonpigga och på språng för att lassa och lossa. I Från Faraos sandal till 58 Karlssons marschkänga härskar ett sjudande arbetsliv. Inget måndagsexemplar lämnar denna fabrik. Vi måste helt enkelt tacka denna skoindustrins “yrkesskickliga kvinnor och män och dess förstklassiga utrustning.” Arbetarnas situation beskrivs i positiv anda där alla arbetar målmedvetet och lojalt för sitt företag.

Samtidigt beskrivs hur arbetsgivarna tar ett stort socialt ansvar för sin personal både på och utanför arbetsplatsen (inte förvånande eftersom många filmer antingen är rena beställningsfilmer eller lokala produktioner där företagets väl och ve är intimt sammanlänkade med ortens). Man månar om en god arbetsmiljö, med luncher och raster. Man ombesörjer bostäder åt barnrika familjer och ensamstående mödrar. Dessutom finns en idé om att även de anställdas fritid skall vara innehållsrik och värdefull. Fabrikerna och kontoren intas och lämnas i trupp och med kollektivets trygga tillhörighet och vid Sundsvalls järnverk där man högtidligt sjunger in helgen slänger man sig sedan ut i sportiga aktiviteter i stadens pampiga idrottshall.

Även om detta material i stora delar sjunger arbetets lov och prisar rationaliseringar och effektiviseringar så finns också bilder som lyfter fram mörkare sidor av arbetets historia. Vi blir påminda om den livegna grupp som statarna utgjorde innan jordbruken moderniserades. Om ofriheten i att erhålla lönen i natura av godsägare, de undermåliga bostäderna och risken att faktiskt vräkas likt statarna i Södra Möre 1929.

Förhållandet mellan tjänstehjon och husbonde tas också upp i Jordens arbetare – en rapsodi över legohjonens väg till nuets lantarbetare. Där beskrivs hur de börjar organisera sig fackligt men statarsystemet skulle komma att leva kvar i viss mån fram till 1945. Att det kunde innebära risker att organisera sig fick arbetarna i Ådalen erfara 1931 då de demonstrerade i protest mot strejkbrytare. Fem personer, fyra av de strejkande och en åskådare, sköts ihjäl av svensk militär.

Tiderna förändrades liksom produktionsförhållandena. Under efterkrigstiden behövde Sverige arbetskraft utifrån och under 1950-, 60- och 70-talen invandrade människor från Europa och våra grannländer (främst Finland) för att arbeta i våra industrier. Att arbetet vid löpande bandet kan utarma kropp och själ syns i två filmer. Flickor på Marabou där vi möter några av de tiotusentals unga kvinnor som kommer från avfolkningslän i Sverige och Finland för att arbeta som paketerare på chokladfabriken. En slags moderna statare som bor i företagets bostäder. Om att ge företaget allt, kanske på bekostnad av den egna hälsan handlar Satsa dig själv.

Diskussionsfrågor

• Industriernas framväxt med specialiserade produktioner i vissa städer skapade givetvis en stark lokal identitet. Göteborg och Landskrona hade sina varv och hamnar, Borås och Norrköping sin tekoindustri, Sandviken sitt stål, Gustavsberg sitt porslin, Trollhättan och Linköping sin bilindustri för att nämna några. Hur beskrivs dessa starka band mellan företag och ort i filmerna? Vad betyder det för lokalbefolkningen? Hur ser det ut idag?

Den svenska industrin blomstrade från 1930- till 50-talet. När andra världskriget lamslog resten av Europa rullade de svenska kugghjulen oskadda. Och som det påpekas, stålet i kugghjulen och kugghjulen själva var även de av svenskt märke. Idag är företagande och produktion en globaliserad sfär. Mycket av det som vårt land producerade har nu tagits över av andra länder. Dels för att arbetskraften är billigare, dels för att vi mer och mer övergått från ett industrisamhälle till ett informations- och servicesamhälle.
Svenska flaggskepp som Volvo och Saab har utländska ägare, Marabou ägs av det multinationella livsmedelsbolaget Kraft och inte ens IKEA betraktas som genuint svenskt ens ur ett ägarperspektiv. Textilindustrin har sedan länge flyttats till lågprisländer. Den svenska bilindustrin ser numera ut att vara en kinesisk angelägenhet liksom många andra branscher.

• Å ena sidan blir jobben färre här, å andra är det många enahanda arbeten vid maskiner och löpande band som vi ‘slipper’ utföra. Hur går era funderingar kring den här förskjutningen av industrier och arbetstillfällen i en globaliserad värld? De arbeten som utförs i andra länder är inte sällan förknippade med ohälsa och dåliga löner. Allt för att vi ska kunna få billiga varor.

• De kläder vi bär, apparater vi har i hemmet eller annat vi omger oss med är väldigt sällan av ‘äkta svensk kvalité’. Inte ens om de har formgivits och kallas svenska varor. Hur tänker ni kring detta? Är det av betydelse var varorna kommer ifrån, om de framställs på ett för klimatet hållbart sätt och under humana förhållanden för arbetarna. Är ni beredda att betala mer för svenska varor?

• Arbetaren betraktas i filmerna som en del av ett kollektiv, en del av själva maskineriet, en symbios mellan maskin och människa. Arbetet tas på stort allvar och utförs med stolthet. Ett arbete innebar försörjning och mat på bordet men också en social tillhörighet. Nit, knog, plikttrogenhet var honnörsord. Vilka är ledorden idag? Ett axplock ur några arbetsannonser: God kommunikationsförmåga, social kompetens, lyhördhet, självständighet, prestigelöshet och flexibilitet. Är man därtill van vid att sköta ‘arbetsflöden’ kanske man kan komma i fråga.

• Idag står arbetet liksom då högt i kurs. Begreppet ‘arbetslinje’ är vedertaget i debatten. Men vad innebär det egentligen? Hur uppfattar ni att arbete betraktades under denna tid som filmerna speglar och hur ser vi på arbetet idag? Vad betydde och betyder arbetet för identiteten? Vad hade arbetet för status då och nu? Vilka yrken anses idag som prestigefyllda?

• Filmerna som beskriver arbetarnas villkor under 1900-talets första hälft är givetvis bara brottstycken. Men kan vara ett komplement för att illustrera utvecklingen. Inte bara den positiva sidan utan den som handlar om kamp för en trygg arbetsmiljö, en dräglig lön och fackliga rättigheter. Vilken bild av arbetarens situation kan ni utröna ur bilderna? Var befinner vi oss idag? Funderar vi över de historiska perspektiven i arbetslivet?

Visar 1-20 av 45 filmer

Satsa dig själv 1989 / 11 min

Att skruva ihop en kulspetspenna är ...

Laget 1982 / 6 min

En stämningsfylld skildring av tempot ...

Arbete åt alla! 1974 / 20 min

En film från LO och SAP om ...

En gasfilm 1971 / 40 min

1971 pågick fortfarande det smutsiga ...

Flickor på Marabou 1971 / 34 min

Varje år kommer ca 10 000 flickor i ...

Norrlandsproblemet 1971 / 20 min

Norrland ska inte vara en ...

Svensk fisk 1967 / 12 min

Sill- och strömmingsfiske i Nordsjön. ...

Byggbara stuprör - en rationell byggidé 1962 / 19 min

En film om Svenska Plåtrör AB:s ...

Aktuellt om SAAB 1960 / 17 min

1960 hette storsäljarna modellerna 95 ...

Det handlar om cyklar 1953 / 7 min

Om en filminspelning som börjar på ...

Rallare hos Tito 1952 / 18 min

En afrikan, en jugoslav, en amerikan och...

Enklare mera bättre! 1951 / 25 min

En rationaliseringsexpert kommer till en...

Sveriges gröna tröja 1951 / 18 min

Sverige är skogigt, och skogen har ...

Hälsingborg, staden kring Kärnan 1950 / 16 min

Ett porträtt av Sveriges femte stad, ...

Post på hjul 1949 / 14 min

I postvagnarna på nattåget mellan ...

Semester 1949 / 7 min

Glimtar från Svenska Landsbygdens ...

Ett skepp kommer lastat ... 1948 / 9 min

Belyser handeln genom tiderna och den ...

Från lillstuga till storföretag 1948 / 27 min

Åhlén & Holm fyller 50 år och bjuder ...

Förnuftig fritid 1946 / 12 min

I Sandvikens Jernverks mekaniska ...

Direktörn är upptagen 1945 / 19 min

En kortfilm om hobby. Bilder av kung ...