För skolan Folkhemmet och funktionalismen

Socialdemokraterna som regerade oavbrutet från 1932 fram till 1976 satte givetvis en avgörande prägel på nationsbygget Sverige under denna tid. Och redan 1928 införlivade socialdemokraternas ledare Per Albin Hansson begreppet folkhemmet i den politiska retoriken.

Det ursprungliga ‘folkhemmet’ var egentligen en institution från slutet av 1800-talet som handlade om att ge mindre bemedlade samhällsinformation och litteratur till ett reducerat pris. Högermannen och statsvetaren Rudolf Kjellén utvecklade teorier som handlade om staten som en organism. Per Albin Hansson valde alltså ett begrepp från högern men ville med sitt folkhem ta “död på klassandan”. Det socialdemokratiska “hemmet” skulle etableras på “demokratins fasta grund” och bli ett “gott hem för alla svenskar”. I sitt tal 1928 uttrycker han följande målsättning för Sverige:

“Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”

Och vidare:

“Det svenska samhället är ännu icke det goda medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt består ännu klassamhället, och ekonomiskt råder fåtalets diktatur. Olikheterna äro stundom skriande; medan några bo i palats betraktar många det som en lycka om de får bo kvar i sina kolonistugor även under den kalla vintern; medan en del leva i överflöd, gå många från dörr till dörr för att få en beta bröd, och den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar. Skall det svenska samhället bli det goda medborgarhemmet måste klasskillnaden avlägsnas, den sociala omsorgen utvecklas, en ekonomisk utjämning ske, de arbetande beredas andel även i det ekonomiska förvaltandet, demokratin genomföras och tillämpas även socialt och ekonomiskt.”

Per Albin Hanssons ord beskriver väl vad socialdemokratin ville uppnå även om ‘folkhemmet’ aldrig formellt stod inskrivet i partiprogrammet utan snarast blev till en metafor för en ideologi där alla medborgare skulle införlivas i en nationell och social gemenskap. Men Per Albin Hansson fick också kritik av personer i de egna leden för att vara för konservativ, för att han avlägsnade partiet från den ursprungliga socialistiska klasskampen.

Planerna för samhällsbygget påverkades också av andra tongivande personer som exempelvis paret Gunnar och Alva Myrdal. 1934 publicerade de skriften “Kris i befolkningsfrågan som fick ett starkt inflytande på hur befolkningspolitik kom att bedrivas. Med utgångspunkt i sociologiska vetenskaper och med välfärdssamhället i sikte lanserade de socialpolitiska hjälpinsatser för barnfamiljer, men också radikala regleringar som tvångssteriliseringar av ‘höggradigt livsodugliga individer’. Samtidigt skulle staten stå till förfogande med barnpassning och barnpedagogik, grunden till vår grundskola idag och systemet med förskolor, och öka kvinnans frigörelse. (Social ingenjörskonst är ett begrepp inom sociologin, där ett arbete med att genom lagstiftningsarbete, beskattning, samhällspolitiska beslut, planering, utbildning och andra samhälleliga insatser försöka åstadkomma en omdaning av samhället.)

Men “den sociala ingenjörskonsten” var bara ett spår i en bredare samhällsutveckling som kan förstås och beskrivas ur flera perspektiv. Det första världskriget hade både ritat om Europas karta och bokstavligen förändrat befolkningssammansättningen. Men ännu viktigare var att detta fasansfulla kaos också födde en längtan hos många grupper att skapa ett radikalt nytt samhälle. Ovan beskrivs de politiska förändringar som gjordes i Sverige men idéerna kom också att påverka själva den fysiska miljön.

Människor skulle inte bara bo utan leva och verka i miljöer som var anpassade både till arbete och det sociala livet. Funktionalismen, “funkis”, är något vi förknippar med arkitektur, formgivning och stadsplanering men det blev också en del i den nya moderna livsstilen. Funkis blev ledordet främst under 30- och 40-talet. Fabrikerna i Borås beskrivs lyriskt som ‘funkis i varje tum’.

För den breda allmänheten var det Stockholmsutställningen 1930 som blev funktionalismens genombrott i Sverige. Uno Åhrén och Gunnar Asplund, inspirerad av Le Corbusier utformade transparenta utställningspaviljonger i funkisstil. En grupp bestående av arkitekterna Sven Markelius, Uno Åhrén, Eskil Sundahl, Wolter Grahn och konsthistorikern Gregor Paulsson betraktade funktionalismen inte bara som ett arkitektoniskt uttrycksmedel utan därtill som en livsstil. Sina radikala idéer formulerade de i skriften “Acceptera.

Gruppen kring “Acceptera såg vilka problem som fanns i dåtidens boendemiljö och man beskriver ingående både arbetarfamiljers snittinkomster, kostnader för byggande och hur man skall kunna skapa acceptabla sovplatser och hygienutrymmen som räcker för en familj. Men man var också villig till mycket drastiska åtgärder för att lösa dessa problem. Och idag upplever vi nog perspektivet som både elitistiskt och till viss del teoretiskt.

Arkitekternas vision var att den moderna människan skulle leva i små funktionella lägenheter i kollektivhus med gemensamma måltider (eller centralkök och mathissar) all form av moderna faciliteter och där deras barn skulle bo i särskilda gemensamma sovsalar övervakade av professionella barnskötare. Markelius var en av de mest tongivande och kom att rita ett antal kollektivhus men det var bara ett som uppfördes. Trots att de mer radikala idéerna aldrig fick något större genomslag så blev standardförbättringen för många avsevärd och boendemiljön betydligt hälsosammare.

I flera av filmerna ser vi även hur en annan slags bostadsområde med så kallade Egnahem växer fram. Denna bostadsreform förknippas starkt med Per Albin Hansson, socialdemokrati och folkhemstanken. Men borgerliga partier hade också haft intresse av egnahemsboende i syfte att skapa en medelklass av arbetare.

Tanken gick ut på förmånliga lån till den enskilde eller att staten eller kommunen finansierade standardiserade hus för gemene man som en motrörelse mot de undermåliga hyreslägenheter som många trängdes i sedan befolkningen allt mer flyttade till städerna.

De byggdes i blygsam skala (ofta med en mycket stor arbetsinsats av egnahemsägaren själv) med en liten täppa, inte minst för att befrämja människors hälsa. Tanken övergick senare i större bostadsområden. Egnahemstanken tog för alltid slut i och med 60-talets miljonprogramsbyggen som snarare syftade till att snabbt skaffa fram bostäder än att beakta människors behov av funktionella och rekreativa miljöer.

Diskussionsfrågor

• Vad står begreppet folkhemmet för egentligen? Hur klingar det i våra dagar? Med 1930-talet “sociala ingenjörskonst” ville man förebygga det sociala elände som vårt land sett så mycket av under det tidiga 1900-talet. Vilka drömmar hade man om ett idealiskt samhälle? Hur genomsyrar de skildringarna från städer, fabriker och hemmet?

• Diskutera vidare spannet mellan den elitism med goda avsikter som också inrymdes i folkhemsbygget och mer tydligt totalitära metoder för att skapa idealstaten. Parallellt med dessa tankegångar om hur Sverige skulle utvecklas så växer nazismen sig stark i Tyskland. Ser ni några likheter mellan det man försöker att uppnå? Är det möjligt att sträva efter utopier eller tvärtemot farligt?

• Med facit i hand, vilka funderingar väcker idéen om folkhemmet hos er? Vilka goda respektive dåliga sidor hade folkhemstanken? Vilka av dessa ideal lever kvar i vårt samhälle om än modifierade? Finns det några liknande övergripande visioner idag om hur samhället ska formas? Utifrån tanken om folkhemmet, hur ser vi idag på individen kontra kollektivet?

• Idag är många egnahemsmiljöer eftertraktade områden för köpstarka storstadsbor och den ursprungliga målgruppen har knappast råd att skaffa den typen av boende. Diskutera hur en bra bostadspolitik ser ut? Vilken för- respektive nackdel har dagens mer marknadsanpassade synsätt? Hur ser ert eget drömboende ut?

Visar 1-17 av 17 filmer