Om filmarkivet.se

På filmarkivet.se har du möjlighet att se unikt rörligt bildmaterial ur arkiven som nu tillgängliggörs på nytt; främst kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm, som speglar ett svenskt århundrade i förvandling och framväxten av dagens samhälle.

Filmarkivet.se är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket.

Filmens första år handlade om att visa "levande bilder" och den till synes magiska förmågan att ge liv åt orörlig materia. Den första svenska filmen gjordes 1897, med titeln Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och var 20 sekunder lång. Under de följande åren bestod filmrepertoaren av fragmentariskt sammansatta program av korta naturfilmer, reportage och sketcher, då och då tillsammans med en längre spelfilm. Den så kallade "verklighetsfilmen" bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av programutbudet. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken.

Runt 1911 börjar den dramatiserade spelfilmen vara huvudattraktionen på biograferna men verklighetsfilmerna fortsatte att visas som utfyllnad och ett nytt fenomen, veckorevyerna, slog igenom. Dessa regelbundet återkommande journalfilmer skulle leva vidare i ett halvsekel utan att nämnvärt förändras.

På filmarkivet.se är det framför allt dessa filmer som nu tillgängliggörs på nytt, liksom annan biografvisad film som: informations- och beställningsfilm från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilm.

Här finns också exempel på svenska folkets privatfilmer som både visar vardagslivet och stora omvälvande händelser av allmänintresse, fångade av amatörfotografer.

Runt 1930 slog ljudfilmen igenom, innan dess visade biograferna oftast de stumma filmerna med musikackompanjemang. På filmarkivet.se presenteras många av stumfilmerna med musik av Matti Bye, producerad av Mark Standley.

Till varje film finns det produktionsuppgifter, kort synopsis och i många fall en fördjupningstext. Textförfattare är Mikaela Kindblom, Tobias Svanelid, Lena Jordebo, Jon Wengström, Ola Törjas, Magnus Rosborn, Per Sundfeldt, Kajsa Hedström, Åke Nyke, Anna-Karin Lundgren och Pelle Snickars.

Filmerna som görs tillgängliga på filmarkivet.se kommer från Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet och från avdelningen Audiovisuella Medier, Kungliga biblioteket. I presentationen till varje film framgår ur vilken samling filmen är hämtad. Tack också till Sveriges Television, som har ställt filmer ur sina samlingar till förfogande via Kungliga biblioteket. Sveriges Television har också en webbplats för arkivfilm, Öppet arkiv

Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet

Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet är ett av de äldsta i världen, med uppdraget att samla in, katalogisera, bevara, restaurera och göra det svenska filmarvet tillgängligt. Med det svenska filmarvet menas all film, både svensk och utländsk, som visats på biograf i Sverige; såväl spelfilmer som dokumentärer, animationer, reklamfilmer, journalfilmer m.m.

För att det svenska filmarvet ska finnas kvar till kommande generationer, bevaras filmerna i specialbyggda arkiv, som ger dem längsta tänkbara hållbarhet. Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet bevarar filmer i originalformat, och på den informationsbärare den slutgiltiga versionen framställts.

Beräkningar utförda av Image Permanence Institute i Rochester visar att film på filmbas som bevaras under optimala arkivförhållanden har en livslängd på >500 år, att jämföra med livslängden för digitala filer (3-7 år) och magnetiska band och skivor (<50 år).

Filmarkivet restaurerar och omkopierar svenskproducerad film som är skadad eller inkomplett så att den åter kan göras tillgänglig i bästa möjliga skick. 

Stiftelsen Svenska Filminstitutet har en ledande roll inom svensk film. Filminstitutets mål är att stödja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet samt att representera den svenska filmen internationellt.  

Audiovisuella medier vid Kungliga biblioteket

Staten gav 1979 Arkivet för ljud och bild uppdraget att samla in inspelat ljud och rörliga bilder. Verksamheten sker sedan 1 januari 2009 i Kungliga bibliotekets regi under avdelningen audiovisuella medier. Samlingarna består huvudsakligen av radio, tv, film, video, skivor och multimedier, och omfattar idag cirka sju miljoner timmar. Det är ett av världens största mediearkiv. Här finns det mesta som getts ut, sänts och visats i Sverige de senaste decennierna och nästan alla svenska skivinspelningar från 1899 fram till i dag. 

Filmarkivet i Grängesberg tar hand om svensk smalfilm som aldrig visats på biograf, såsom hembygdsfilmer, industrifilmer, föreningsfilmer, undervisningsfilmer och amatörfilmer. Arkivet etablerades 2003 med Svenska Filminstitutet som huvudman; den 1 januari 2011 gick verksamheten över till Kungliga biblioteket. Filmarkivet är ett kulturhistoriskt arkiv för svenska folkets filmer. Filmerna kommer från föreningar, företag, kommuner, arkiv, museer och privatpersoner. Det är dokumenterande, icke fiktiva filmer som inte producerats med avseende på biografvisning. Dessa filmer speglar det svenska 1900-talet och är en viktig del av vårt kulturarv, som angeläget källmaterial för forskning. 

Kungliga biblioteket har också till uppgift att samla allt som trycks i Sverige. Det kan vara högt eller lågt: diktsamlingar och lärda essäer, såväl som reklamblad och busstidtabeller. I insamlingsuppdraget ingår även teve, radio, film, musik och dataspel. Allt detta ska bevaras till eftervärlden och vara tillgängligt för både forskning och allmänhet. Det är nationens samlade minne.