För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Talarfilm Verner von Heidenstam (1934)

Verner von Heidenstam läser en dikt.

Tema Talarfilmer

AB Svensk Talfilm bildades i början på 1930-talet och bedrev traditionell spelfilmsproduktion, men erbjöd också sina tjänster i form av talarfilmer till politiska partier, fackförbund och organisationer. Även andra bolag började producera talarfilmer vid denna tid. Under andra världskriget, närmare bestämt 1940, nådde filmerna ett rekordantal, vilket förmodligen berodde på det världspolitiska läget. Kriget medförde nämligen minskad filmimport till Sverige, samtidigt som antalet biobesökare nådde rekordnivåer. Detta medförde att filmbranschen fick svårigheter att fylla biorepertoaren. Talarfilmerna blev därför ett sätt att fylla ut biorepertoaren, samtidigt som olika samhällsaktörer med filmernas hjälp nådde ut till allmänheten med viktig information och propaganda. Talarfilmerna var relativt korta, ca 5–15 minuter, och behandlade ofta en dagsaktuell fråga. Scenografin indikerade inte sällan talarens hemvist, och då politiker och fackföreningsmän ofta medverkade, ägde framställningen vanligtvis rum vid en talarstol. I en talarfilm från 1934 läser Verner von Heidenstam (1860–1940) högt ur sin politiskt stridbara dikt ”Medborgarsång”. Dikten var ett inlägg i rösträttsdebatten i slutet av 1800-talet, och innehåller de ryktbara raderna: ”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér / att medborgarrätt heter pengar.” I en annan av talarfilmerna återfinns liberalen Kerstin Hesselgren (1872–1962), en av svensk politiks kvinnliga pionjärer, tillika medlem i den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Bland filmerna förekommer även två av Sveriges mest uppburna idrottsledare vid denna tid, Clarence von Rosen (1867–1955) och J. Sigfrid Edström (1870–1964), den senare även ryktbar industriledare och en av Sveriges mäktigaste personer under flera decennier. I inspelningar från 1940 berättar de anekdotiska minnen från svensk idrotts första decennier. Edström var en av världens främsta idrottsledare under förra hälften av 1900-talet, bland annat som president för IAAF (Internationella friidrottsförbundet) och IOK (Internationella Olympiska Kommittén).  En mindre smickrande sida av herrarna var deras antisemitism. Von Rosen var med om att introducera nazismen inom svensk överklass under 1930-talet, medan Edström vid samma tid hyste sympatier för Hitler och Nazityskland i största allmänhet.
br> Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se (2018)

Lästips:

  • Blomberg, Eva, ”Filmeländet – att utarbeta en filmpolitik”, Mats Jönsson och Pelle Snickars (red.), Medier & politik: Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet (Stockholm: Statens ljud- och bildarkiv, 2007).
  • Frangeur, Renée, Den gränsöverskridande politikern: Kerstin Hesselgren: (Stockholm: Carlssons, 2013)
  • Gedin, Per I., Verner von Heidenstam: Ett liv (Stockholm: Bonnier, 2006)
  • Jönsson, Mats, Visuell fostran: film- och bildverksamheten i Sverige under andra världskriget (Lund: Sekel Bokförlag, 2011).
  • Rohdin, Mats, ”We are sporting people and do not care much for politics” – J. Sigfrid Edström, antisemitismen och Nazityskland 1933–45”, Mats Jönsson och Peller Snickars (red.), ”Skosmörja eller arkivdokument?”: Om filmarkivet.se och den digitala filmhistorien (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2012)

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!