På 1920-talet var flygarna tidens superhjältar. Hubert Wilkins och Carl Eilsons flygarbragd är kanske inte lika känd som Charles Lindberghs, men rönte enorm uppmärksamhet 1928. Denna stumfilm visas med ny musik av Matti Bye.

Den 22 april 1928 startade Hubert Wilkins och Carl Eilson motorerna på sitt Lookhead Vega-plan vid Point Barrow i Alaska. Målet var norska Spetsbergen, men efter 20 timmar i luften tvingades man nödlanda på isen, utan att egentligen veta exakt var man befann sig. Fem dagar senare förbättrades vädret, planet skottades fram ur snön och kom upp i luften, då det visade sig att flygarparet bara varit en halvtimme ifrån målet på Spetsbergen.
Flygningen över Arktis anses som en av de stora bedrifterna i flygets historia, och Wilkins, som var australiensisk medborgare, kom att adlas för sin insats. Amerikanen Eilson fick motta utmärkelsen Distinguished Flying Cross av president Hoover.

Mottagandet i Norge liknar mest ett statsbesök, med jublande folkmassor som försöker få en glimt av hjältarna. Också i Norge fick flygarna fina utmärkelser, bland annat den nyinstiftade Norsk Aero Klubbs guldmedalj.

För Eilson skulle kändiskarriären dock få ett tragiskt slut. Året efteråt omkom han i en flygkrasch under en undsättningsexpedition i Berings sund. Hubert Wilkins var mer framgångsrik, men bytte snart element för sina expeditioner. 1931 ledde han den misslyckade expeditionen med ubåten Nautilus, där målet var att korsa Nordpolen under packisen. Tekniska problem omöjliggjorde uppdraget då, och faktum är att det skulle dröja ända till 1958 innan en annan ubåt med samma namn, USS Nautilus, blev den första att nå Nordpolen sjövägen. 1959 följde askan av den avlidne Wilkins med på ytterligare en ubåtsresa till Nordpolen, där den spreds ut i enlighet med äventyrarens testamente.