För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Nyheten har vingar – en film om tidningsflyget (1954)

Att kunna läsa Stockholms kvällstidningar även om man bodde i Jönköping var ingen självklarhet för 1950-talets svenskar. Filmen visar hur Expressen ordnat tidningsdistributionen med flyg.

  • Kategori Industri och näring
  • Tema Dagstidningar
  • Längd 13 minuter
  • Regi Håkan Bergström
  • Manus Staffan Tjerneld
  • Foto Curt Jonson,Hans Dittmer
  • Rättigheter Sandrew AB
  • Produktionsbolag AB Sandrew-Ateljéerna
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 35 mm, normalbild (1,37:1), optisk mono, färg
  • Arkiv Svenska Filminstitutet
  • Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas

1950 bildades flygbolaget Airtaco på initativ av flygkaptenen Torvald Andersson, som syns skymta förbi i Nyheten har vingar. Andersson var en smått legendarisk civilflygare, som tog sitt certifikat som 23-åring 1937. Under världskriget anmälde han sig som frivillig i flygvapnet, blev placerad vid F2 och gjorde sig känd genom en spektakulär nödlandning i september 1941, efter att hans plan beskjutits av ett tyskt handelsfartyg och fattat eld. Andersson, liksom alla andra civilflygare som tjänstgjorde i flygvapnet, erhöll flygarmärket silvervingar, men man kan fråga sig om inte den eventuella stoltheten hos frivilligflygarna dämpades något av flygvapenchefen general Friis tal vid utdelningsceremonin: "Eftersom jag anser att ni ej är fullvärdiga flygare i Flygvapnet kommer ni ej att få de vanliga guldvingarna. I stället kommer ni att få försilvrade vingar."

Airtaco inriktade sig på att flyga från Bromma på förmiddagarna, lastade med stockholmstidingarna, för att distribuera dem runt om i landet. Ibland flög man även in färska blommor från Nice, men huvudsysslan var just tidningsflyget. Liksom filmen vill förmedla var detta som vilket kneg som helst, upp i ottan, kolla vädret, flyga runt bland Sveriges alla mindre flygplatser från Malmö till Luleå. Men ibland blev jobbet mer actionfyllt - som våren 1951, då tidningsflyget på grund av tjällossning inte kunde landa på ett av Smålands gräsflygfält. Istället beslutade man sig för att lägga tidningsbuntarna i säckar och kasta dem överbord i närheten över flygplatsen. Resultatet blev att en säckarna gick rätt igenom ett svinhus, där en sugga närapå blev krossad.

Tema Dagstidningar

En av föregångarna till våra dagars dagstidningar var de handskrivna nyhetsbrev som florerade i kejsartidens Rom. Med boktryckarkonstens utveckling skapades tekniska förutsättningar för masskommunikation. Under 1600-talets första decennier fick såväl London som Paris sina första dagstidningar, och i Sverige utkom den första dagstidningen 1645 under namnet Ordinari Post Tijdender. Under 1700-talet blomstrade svensk dagspress, inte minst efter det att tryckfrihetsförordningen antogs 1766, den första av sitt slag i världen. Under 1800-talet grundades flera med tiden kända dagstidningar i Sverige, till exempel Aftonbladet (1830), Dagens Nyheter (1864), Stockholms-Tidningen (1889) och Svenska Dagbladet (1897), vilka alla förekommer i flera av de filmer som ingår i temat ”Dagstidningar”. Den äldsta av filmerna i temaserien, Tredje statsmakten (1922), skildrar Folkets Dagblad Politiken. (Begreppet ”tredje statsmakten” antyder pressens allt större roll i samhället efter regeringen och riksdagen.) Under sin relativt korta bana som dagstidning genomgick Folkets Dagblad Politiken en rad genomgripande politiska förändringar, alltifrån kommunistsympatier till nazistöd. Med tanke på tidningens vänstersympatier i början på 1920-talet är det intressant att notera den oblyga annonsreklam som görs i filmen för kommersiella varumärken som Jamaicabananer och Karlssons klister. Vid denna tid experimenterade film- och reklambranschen  på olika sätt hur man bäst skulle kunna införliva den lönsamma reklamen i filmutbudet. Framför allt de stora dagstidningarna i Stockholm tog tidigt hjälp av filmmediet i reklam och marknadsföring, såväl på som utanför biograferna. Merparten av filmerna visar hur en ”modern” tidning produceras och distribueras till läsarna. Filmerna spänner över en stor del av 1900-talet, och blir därmed en uppvisning i tidningsteknologins utveckling.  Kända tidningsmedarbetare passerar också revy i flera av filmerna, till exempel i Stockholms-Tidningens film Varje dag en världsrevy (1937) och Svenska Dagbladets motsvarighet Det var då – det är nu (1946). Bland filmerna står emellertid Observatörerna (1965) ut från de övriga. Beställare var Dagens Nyheter och filmen producerades av arbetarrörelsens bolag AB Svensk Tonefilm. Regin stod Per Gunvall för, en av svensk films särlingar. Observatörerna kännetecknas av ett kritiskt förhållningssätt till samhällets makthavare, såväl politiker som byråkrater, en djärv och hetsig berättarstil där 1960-talsestetiken lyser igenom oupphörligen (med undantag för en traditionellt docerande voice-over). Handhållen kamera växlas med ovanliga bildbeskärningar, abrupta klipp och ett lekfullt handhavande med den filmiska tekniken överlag, allt ackompanjerat av tidstypisk  bakgrundsmusik som pockar på uppmärksamhet. Lästips:

  • Gustafsson, Karl Erik och Per Rydén (red.), Den svenska pressens historia vol. 1–5 (Stockholm: Ekerlid, 2000–20003)
  • Hadenius, Stig m.fl., Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern (Stockholm: Ekerlid, 2011)
  • Holmberg, C–G m.fl., En svensk presshistoria (Solna: Esselte, 1983)
  • Lundell, Patrik, Attentatet mot Hiertas minne: Studier i den svenska pressens mediehistoria (Stockholm: Mediehistoriskt arkiv, 2013)
  • Rohdin, Mats, ”Reklamfilmen utanför biografen i 1900-talets början – på land, till sjöss och i luften”, Biblis nr 79, 2017
Text: Mats Rohdin, redaktionen, Filmarkivet.se, 2018

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!