För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Homo ludens (1964)

Animerad experimentfilm om mänsklighetens utveckling, förtryck och påtvingade valsituationer.

  • Kategori Fiktionsfilm
  • Tema Experimentfilm
  • Längd 4 minuter
  • Regi Åke Karlung
  • Rättigheter Åke Karlung
  • Produktionsbolag Åke Karlung
  • Språk utan tal
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 16 mm, normalbild (1,37:1), stum, färg
  • Arkiv Kungliga biblioteket
  • Läs mer om filmen i SMDB

Tema Experimentfilm

”Den film vi här vill försvara är svår att beteckna. I själva verket behövs det inga beteckningar: det är den levande och väsentliga filmen.” Med dessa meningar inleder filmhistorikern Dominique Noguez texten ”Vad är experimentfilm?”. ”Experiment” betyder försök, prov, test samt forskning, undersökning, prövning, dvs. den inrymmer något ofullständigt, slumpmässigt och oförutsägbart. Den bristfälliga innebörden i termen ”experiment” och att den signalerar något ”icke-experimentellt” som en yttre referens, gör att den av många skribenter och filmare, bedöms som problematisk.

I Sverige har experimentfilmens genomslag inte varit så stort som den kanske borde. Dess begynnelse tillskrivs den svenskfödde konstnären Viking Eggeling, anhängare av dadaism, konstruktivism och filmrörelsen ”Absolut film” (Hans Richter, Walter Ruttmann, Oskar Fischinger). 1923 premiärvisades Eggelings numera försvunna non-figurativa film Horizontal-Vertikal Orkester i Tyskland. Samma år påbörjade han filmen Symphonie Diagonale (1924), där han presenterar ljus och form som abstraktion i rörelse (tidsdimensionen) baserade på musikaliska strukturer och rytmer (visuell musik eller färgmusik). Sedan skulle det dröja ända fram till 1950-talet innan några animerade, abstrakta eller handmålade filmer producerades i Sverige, även om den Stockholmsbaserade amatörfilmaren Reinhold Holtermann redan på 1920-talet hade animerat med lerfigurer och leksaker och gjort andra mer experimentella filmer redigerade med snabba klipp direkt i kameran. Konstsamlaren och sedermera Moderna museets chef Pontus Hultén gjorde tillsammans med den amerikanska vännen Robert Breer den animerade Ett Mirakel (1954); en ca 30 sekunder animerad collagefilm om påven. Med Breers kamera gjorde Hultèn även den mer abstrakta färgfilmen X (1957), där olika föremål och kubiska pappersbitar sätts samman till olika rörelsemönster.

I slutet av 1940-talet bildades gruppen ”Svensk Experimentär Film” i Stockholm. Namnet tyder på en ansträngd relation till begreppen dokumentär och experiment, men antyder också en strävan efter att utforma filmer mittemellan fiktion och realitet med experimentella förtecken. Gruppens första inspelning påbörjades hösten 1949, filmen Vision, ett psykodrama med romantiska naturskildringar och reflektioner i vatten, med manus och regi av Henry Andersson och foto av Nils Jönsson. Filmen blev aldrig färdigställd och i ett senare skede redigerades materialet om, då under titeln Morgon efter den grådisiga morgonstämningen i filmen. Samma år färdigställdes Det underbara mötet (1949) av författaren, poeten och läraren Rut Hillarp och den rumänske experimentfilmakaren, fotografen och ingenjören Mihail Livada. I egenskap av poet ville Hillarp arbeta med rörliga bilder som poesi, inte förklarande eller avslöjande bilder. Detta blir än mer tydligt i parets andra film; De vita händerna (1950).

I samband med att ”Svensk Experimentär Film” 1950 bytte namn och ”Svensk Experiment film studio” (”SEFS”, senare ”SEF”) konstituerades, premiärvisades Det underbara mötet, vilket brukar räknas som startskottet för föreningen. Föreningen kom längre fram att kallas ”Stiftelsen Filmform” och verkade för att skapa en levande experimentfilmskultur, med tidskrifter som SEF och Filmfront, filmvisningar och produktion av alternativ kortfilm. Föreningen attraherade konstnärer, filmskapare, författare, poeter som Öyvind Fahlström, Pontus Hultén, Peter Weiss, Rut Hillarp, Harry Schein, Carl Fredrik Reuterswärd. Även ingenjören, experimentatorn och popularisatorn av konkret nonfigurativ konst, Carl Gyllenberg, anslöt sig till föreningen, men lämnade den redan 1951 och skapade en egen experimentgrupp under namnet ”The Institute of Experimental Art”. Peter Weiss var redan på 1950-talet en nyckelfigur i Stockholms kulturliv, inte enbart som författare och konstnär, utan även som aktiv filmskapare. Weiss smått hallucinatoriska serie av fem filmer, Studie I-V, med troligt inflytande från filmer av Luis Buñuel och Jean Cocteau och andra mer mytopoetiska, surrealistiska och drömlika psykodramer från den tiden. Denna tematik återfinns även i filmer som Eivor Burbecks svärmiska spökhistoria Sycadora (1951), Åke Dannebergs och Gunnar Hyllienmarks Drömsaga (1950), Hyllienmarks Höst (1950), Bakom murar (1950) och Under en mask (1951).

Reinhold Holtermanns mest anmärkningsvärda film Stockholmsbilder – experiment från sent 1920-tal är troligtvis den första svenska film där protagonisten är staden. 1956 gör Puntus Hultèn och Hans Nordenström filmen En dag i staden (1956) där olika kamera- och redigeringstekniker såsom trickfilmning, slow-motion, animation med mera används i ett komplext montage där staden, människorna och olika apparaturer och fordon står i centrum. I en liknande anda som En dag i staden och Holtermanns Stockholmsbilder – experiment påbörjade Hultén och Nordenström även den icke-färdigställda filmen Stockholm (ca 1956). Andra så kallade “stadssymfonier” med experimentella inslag är bland annat Arne Sucksdorffs Människor i stad (1946), men också Gamla Stan (1931) av författarna och poeterna Stig Almqvist, Erik Asklund, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist.

Text: Daniel A. Swarthnas, kurator och filmskribent, 2018

Lästips:
• Andersson, Lars Gustaf m.fl., A History of Swedish Experimental Film Culture: From Early Animation to Video Art (Stockholm: Mediehistorisk arkiv, 2010) • Bengtsson, Jan Christer, Peter Weiss filmer: från de korta små lekfulla kopparslagen till kommersiell långfilmsdebut: filmer - filmidéer – utkast [diss.] (Stockholm: Filmvetenskapliga institutionen, SU, 2010) • Grennberger, Martin och Daniel A. Swarthnas (red.), ”On Film”, OEI, nr 69–70 2015 • O’Konor, Louise, Viking Eggeling 1880-1925 : Modernist och filmpionjär : hans liv och verk (Stockholm: Atlantis, 2006) • Söderbergh Widding, Astrid (red.), Konst som rörlig bild – från Diagonalsymfonin till Whiteout (Lidingö: Bokförlaget Langenskiöld, 2006) • Weiss, Peter, Avantgardefilm (Wahlström & Widstrand, 1956)

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!