För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Flickor på Marabou (1971)

Varje år kommer ca 10 000 flickor i åldern 15-20 år till Stockholm. De kommer från avfolkningslän i Sverige, en stor del kommer från Finland. Väldigt många får arbete som paketererskor i livsmedelsindustrin. Det är lågavlönat arbete vid löpande band. Marabou har arbetsvärvare i Sverige såväl som i Finland.

Man behöver inte tveka om i vilken tid man befinner sig när man ser öppningssekvensen i Maj Wechselmanns dokumentärfilm Flickor på Marabou. Till tonerna av tung rockmusik som var modernt i början av 1970-talet visas ett kollage av svartvita bilder från ett diskotek.

Kameran är inte statisk utan rör sig hela tiden. Från hel- till halvbild. Från en kvinnas nakna ben upp till hennes ansikte. Den panorerar över bord med glas och flaskor. Människor som festar, som ser glada, likgiltiga eller arroganta ut. Med jämna mellanrum dyker en kvinna upp i bild som inte riktigt ser ut att höra hemma där. Det hela avslutas med att stillbildssekvensen byts ut mot rörlig bild där samma kvinna går till garderoben och hämtar ut sina ytterkläder.

I Kvinnor på Marabou finns något av den dokumentära stil och de filmiska grepp som Stefan Jarl använde sig av i Dom kallar oss mods två år tidigare. Där finns det svartvita fotot, scener som förankrar åskådaren i huvudpersonen Ritva Sirus vardag, samt intervjuer med Ritva och andra flickor som arbetar på Marabous chokladfabrik.

Ritva arbetar inte längre vid löpande bandet, utan har avancerat till tidsskriverska. Ett jobb som bland annat innebär att hon ska hålla reda på sina arbetskamraters tider och förskott. När hon i en av intervjuerna blir tillfrågad om sina drömmar och förhoppningar, så svarar hon att hon kan tänka sig att gifta sig, men att hon inte vill ha några barn.

Nästan alla kvinnor som jobbar på Marabou är invandrade från Finland eller kommer från avfolkningslän i Sverige. Ingen vill egentligen arbeta i den hårt uppskruvade miljön vid löpande bandet men tvingas till det eftersom det är ont om jobb.

Ibland klipps det in bilder på värvningsaffischer från Marabou med texter som. "Marabou skaffar dig rum", "Ett arbete som passar dig" och "Kom trivs med oss".

Men det visar sig att rummen som fabriken erbjuder innebär ett slags livegenskap med bestämda tider, hyra som dras från lönen och regler för besök.

Tema Kvinnliga regissörer

Under rubriken Kvinnliga regissörer har vi försökt samla alla filmer av och relaterade till de kvinnliga regissörer som finns representerade på Filmarkivet.se. Kvinnors plats i filmarkivet Om kvinnorna varit undanskymda i spelfilmshistorien är de än mer osynliga i de filmer som föregick den regelrätta dokumentären. När filmhistorien omtalas brukar det vara liktydigt med den långa spelfilmens historia ­– men den är bara en del av vårt filmarv. Filmens första år handlade om att visa ”levande bilder” och den till synes magiska förmågan att ge liv åt orörlig materia. Den första svenska filmen gjordes 1897, med titeln Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och var 20 sekunder lång. Under de följande åren bestod filmrepertoaren av fragmentariskt sammansatta program av korta naturfilmer, reportage och sketcher, då och då tillsammans med en längre spelfilm. Den så kallade ”verklighetsfilmen” bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av programutbudet. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken. Runt 1911 börjar den dramatiserade spelfilmen vara huvudattraktionen på biograferna, men verklighetsfilmerna fortsatte att visas på biograferna och ett nytt fenomen, veckorevyerna, slog igenom. Dessa regelbundet återkommande journalfilmer skulle leva vidare i ett halvsekel utan att nämnvärt förändras. På Filmarkivet.se är det framför allt dessa filmer som nu tillgängliggörs på nytt, liksom annan biografvisad film som informations- och beställningsfilm från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilm. När det gäller upphovspersonerna till dessa filmer så ser det ut som på spelfilmssidan: det är mest män bakom kameran. Men här handlar det mest om män även framför kameran, och framför allt det män sysslar med. Det är till exempel anmärkningsvärt hur få filmer det finns från kvinnorösträttskampen som i princip var jämngammal med filmen i Sverige. När väl kvinnorna för första gången fick rösta lydde textskylten i Veckorevy 1921-09-19 ”Det stora val-slaget har utkämpats under livlig medverkan av de nytillkomna kvinnliga väljargrupperna”. Självklart dokumenterades kvinnors både oavlönade och avlönade slit på bondgårdar och i fabrikerna, och också deras välbehövliga vila från vardagens sysslor som i filmen Semester från 1949. Det finns däremot få filmer från det politiska arbetet för kvinnors rättigheter, som ändå var en av de viktigaste rörelserna under 1900-talet. Här i alla fall en film från 1939 om Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbunds historia Kvinnorna som trodde på framtiden. Ännu sämre dokumenterade var dåtidens aktiva kvinnliga politiker, men här ser ni den första kvinnan i första kammaren som några decennier senare talar om vikten av utbildning Talarfilm Kerstin Hesselgren. I slutet av 1960-talet ökade antalet kvinnor bakom kameran och kvinnors sysslor fick också större plats på duken. Könsmaktordningen ifrågasattes som till exempel i kollektivfilmen Kvinnomänniska (1970) i regi av bland andra Maj Wechselmann. Kvinnliga politiker blev under 1970-talet vanligare i riksdagen, men därmed inte nödvändigtvis mer närvarande i politiska dokumentärer. Det lysande undantaget står Gudrun Schyman för i sin och dåvarande makens film om förlossningen av deras första barn Födelsen (1979) som ett led i att förändra förlossningsvården och förskjuta perspektivet från sjukhusets behov till föräldrarnas. Filmen användes under många år i prematurvården och är enligt Gudrun Schyman själv ”en fantastisk film” som nu lever vidare och är en av de mest sedda på Filmarkivet.se. Kajsa Hedström, ansvarig utgivare, Filmarkivet.se, 2016 Läs mer om nordiska filmskapare på Nordic Women in Film.

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!