För att se filmer på Filmarkivet.se behöver du en webbläsare som stöder HTML5/MP4 eller Flash/javascript.

Amorosa – trailer (1986)

Trailer för Amorosa.

  • Kategori Övrigt
  • Tema Filmtrailer,Kvinnliga regissörer
  • Längd 2 minuter
  • Medverkande Stina Ekblad, Erland Josephson, Philip Zandén, Peter Schildt, Olof Thunberg
  • Regi Mai Zetterling
  • Foto Rune Ericson
  • Produktionsbolag Sandrew Film & Teater AB
  • Produktionsland Sverige
  • Utgångsmaterial 35 mm, vidfilm (1,66:1), Dolby Stereo, färg
  • Arkiv Svenska Filminstitutet
  • Läs mer om filmen i Svensk Filmdatabas

Tema Filmtrailer

Filmtrailern må vara ett bihang till själva filmen men har naturligtvis sin alldeles egna historia. Idén att locka publik genom att kortfattat sammanfatta eller förhöja filmens innehåll kom tidigt. I samband med en serie filmer som gick under namnet What Happened to Mary skapades 1912 vad som kommit att anses vara den första filmtrailern. De tolv avsnitten avslutades alla med en cliffhanger och en textskylt med budskapet: ”The next incident in the series of What Happened to Mary will be shown a week from now.” Därav ordet trailer, på svenska släpvagn, alltså något som kommer efter huvudattraktionen.

Till en början var trailrar väldigt enkla men från 1915 bestod de ofta av scener ur filmen. Teknikutvecklingen gjorde också att det snart var möjligt att göra både wipes och bildmixningar. 1919 började ett företag som hette National Screen Service (NSS) att på eget bevåg göra trailrar som de sålde till biografägarna. NSS skulle komma att dominera trailermarknaden långt in på 80- talet. Det var först på 60-talet som filmbolagen själva började erbjuda gratis trailers till biograferna.

Den första ljudtrailern kom i samband med Jazzsångaren (1927) och i slutet av 30-talet hade många trailrar egenkomponerad musik. Med ljudfilmen introducerades även berättarröster, så kallade voice-overs. Från 1940-talet och framåt hördes radiomannen Art Gilmores röst i närmare 3000 trailrar och Don LaFontaines, även kallad för “Thunder Throat” och “Voice of God”, i närmare 5000 trailrar. LaFontaine tillskrivs även det (ö)kända trailernarrativet som inleds med: “In a world…” eller “In a time…” som sedan kommit att imiteras av andra. Sedan 90-talet har användandet av voice-over blivit allt mer sällsynt.

Efter andra världskriget förändras amerikanernas levnadsvanor på ett sätt som även kom att påverka filmbranschen. Idén om staden som centrum utmanades av förorterna, och i babyboomens tid blev plötsligt mysiga hemmakvällar framför tv:n biografernas största konkurrent. Detta tvingade även fram en förändring i hur man marknadsförde filmerna. 50-talets trailrar, särskilt inom B- filmsgenren präglas av allt mer braskande grafik och löften om ”Total terror from outer space”, ”Horror” och ”Chills". De flesta trailrar från den här tiden påminner väldigt mycket om varandra och trycker ofta på kända namn i rollistan. De flesta var naturligtvis skådespelare men det fanns även ett antal regissörer som lyckats göra sig ett namn. En av dem var Cecil B. DeMille som i trailern till De tio budorden (1956) berättar om filmen genom att läsa stycken ur Bibeln och visa en tavla av den flamländske målaren Anthonis van Dyck. En annan regissör som ofta figurerade i sina trailrar var Alfred Hitchcock. I trailern till Psycho (1960) guidar han oss igenom filmens kulisser och i trailern till Frenzy (1972) flyter han förbi kameran i floden Themsen.

Från 1960-talet och framåt skulle tre personer komma att revolutionera trailerns formspråk. Två av dem var de grafiska formgivarna Saul Bass, som skapade den stiliserade armen i förtexterna till Mannen med den gyllene armen (1955) och Pablo Ferro, som plockades upp av Stanley Kubrick för att klippa trailern till Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben (1964). Den tredje var filmklipparen Andrew J. Kuehn som hade ett förflutet som klippare för NSS men som efter att han lämnat företaget gjorde trailern till en konstform i sin egen rätt genom sin innovativa klippning. Det första exemplet på detta var trailern till Iguanans natt (1964) och så småningom skulle Kuehn arbeta nära regissören Steven Spielberg och göra trailrar till filmer som Hajen (1975) och E.T. (1982). Hajen fick också branschen att gå in i den nya så kallade Blockbuster-eran vilket gjorde att budgeten för trailerproduktion och annonsering ökade markant och allt fler filmbolag började köpa reklamtid i tv. På 60- och 70-talet påverkades trailerklipparna också av auteuridén vilket gjorde att regissörers namn, citat från kritiker och festivalutmärkelser allt oftare syntes på affischer och i trailersammanhang. Den amerikanska trailern till Bo Widebergs Joe Hill (1971) är ett exempel på detta.

I Sverige imiterade länge trailrar sina amerikanska förlagor när det gäller voice-over, grafik och bombastisk musik som i Arne Mattson-deckarna När mörkret faller (1960) och den suggestivt klippta Nattmara (1965). Två viktiga svenska trailerklippare är Björn Stein (regissör till bland annat Känn ingen sorg) och Gregers Dohn. Dohn har gjort över hundra trailrar, varav en är Fucking Åmål (1998).Han menar att den stora skillnaden från när han började klippa trailrar på 90-talet är att nätet och sociala medier blivit en minst lika viktig plattform för trailers som biografen. Trailern till Borg (2017) var den första som tog hänsyn till detta faktum genom att anamma den så kallade thumbstoppern, det vill säga att trailern byggdes upp på ett sådant sätt att den genast skulle fånga publikens uppmärksamhet för att hindra dem från att scrolla vidare till nästa klipp.

Text: Wanda Bendjelloul, redaktionen Filmarkivet.se, 2018

Lästips:
· Johnston, Keith M., Coming Soon: Filmtrailers and the Selling of Hollywood Technology (Jefferson, NC: McFarland & Co, 2009) · Kernan, Lisa, Coming Attractions: Reading American Movie Trailers (Austin: University of Texas Press, 2004) · Byrne, Robert, ”Coming Soon! Lantern Slide Advertising in the Archive”, Bo Florin, Nico de Klerk och Patrick Vonderau (red.), Films That Sell: Moving Pictures and Advertising (London: BFI Palgrave, 2016) · Hediger, Vinzenz, ”A Cinema of Memory in the Future Tense: Godard, Trailers and Godard Trailers”, James Williams m.fl (red.), Forever Godard: The Work of Jean-Luc Godard, 1950 to the Present (London: Black Dog Publishing, 2003)

Tema Kvinnliga regissörer

Under rubriken Kvinnliga regissörer har vi försökt samla alla filmer av och relaterade till de kvinnliga regissörer som finns representerade på Filmarkivet.se.

Kvinnors plats i filmarkivet

Om kvinnorna varit undanskymda i spelfilmshistorien är de än mer osynliga i de filmer som föregick den regelrätta dokumentären. När filmhistorien omtalas brukar det vara liktydigt med den långa spelfilmens historia ­– men den är bara en del av vårt filmarv.

Filmens första år handlade om att visa ”levande bilder” och den till synes magiska förmågan att ge liv åt orörlig materia. Den första svenska filmen gjordes 1897, med titeln Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och var 20 sekunder lång. Under de följande åren bestod filmrepertoaren av fragmentariskt sammansatta program av korta naturfilmer, reportage och sketcher, då och då tillsammans med en längre spelfilm. Den så kallade ”verklighetsfilmen” bestående av både exotiska utflykter, aktualiteter och lokala begivenheter var länge en viktig del av programutbudet. Bland de journalistiskt präglade aktualitetsfilmerna dominerade reportagen om idrott, kungligheter, utställningar, marknader, festligheter och demonstrationer. I det turistiska utbudet dominerade ortsskildringarna. Stad efter stad fick sitt lilla filmporträtt med vyer kring gatuliv, järnvägsstation, badplats, skolor, parker och minnesmärken. Runt 1911 börjar den dramatiserade spelfilmen vara huvudattraktionen på biograferna, men verklighetsfilmerna fortsatte att visas på biograferna och ett nytt fenomen, veckorevyerna, slog igenom. Dessa regelbundet återkommande journalfilmer skulle leva vidare i ett halvsekel utan att nämnvärt förändras. På Filmarkivet.se är det framför allt dessa filmer som nu tillgängliggörs på nytt, liksom annan biografvisad film som informations- och beställningsfilm från myndigheter och företag, valfilmer och reklamfilm.

När det gäller upphovspersonerna till dessa filmer så ser det ut som på spelfilmssidan: det är mest män bakom kameran. Men här handlar det mest om män även framför kameran, och framför allt det män sysslar med. Det är till exempel anmärkningsvärt hur få filmer det finns från kvinnorösträttskampen som i princip var jämngammal med filmen i Sverige. När väl kvinnorna för första gången fick rösta lydde textskylten i Veckorevy 1921-09-19 ”Det stora val-slaget har utkämpats under livlig medverkan av de nytillkomna kvinnliga väljargrupperna”. Självklart dokumenterades kvinnors både oavlönade och avlönade slit på bondgårdar och i fabrikerna, och också deras välbehövliga vila från vardagens sysslor som i filmen Semester från 1949. Det finns däremot få filmer från det politiska arbetet för kvinnors rättigheter, som ändå var en av de viktigaste rörelserna under 1900-talet. Här i alla fall en film från 1939 om Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbunds historia Kvinnorna som trodde på framtiden. Ännu sämre dokumenterade var dåtidens aktiva kvinnliga politiker, men här ser ni den första kvinnan i första kammaren som några decennier senare talar om vikten av utbildning Talarfilm Kerstin Hesselgren.

I slutet av 1960-talet ökade antalet kvinnor bakom kameran och kvinnors sysslor fick också större plats på duken. Könsmaktordningen ifrågasattes som till exempel i kollektivfilmen Kvinnomänniska (1970) i regi av bland andra Maj Wechselmann. Kvinnliga politiker blev under 1970-talet vanligare i riksdagen, men därmed inte nödvändigtvis mer närvarande i politiska dokumentärer. Det lysande undantaget står Gudrun Schyman för i sin och dåvarande makens film om förlossningen av deras första barn Födelsen (1979) som ett led i att förändra förlossningsvården och förskjuta perspektivet från sjukhusets behov till föräldrarnas. Filmen användes under många år i prematurvården och är enligt Gudrun Schyman själv ”en fantastisk film” som nu lever vidare och är en av de mest sedda på Filmarkivet.se.

Kajsa Hedström

Läs mer om nordiska filmskapare på Nordic Women in Film.

Vet du något mer om denna film?

Skicka gärna informationen till oss, så kontaktar vi dig om vi har några ytterligare frågor. Tack på förhand!