Reval och Dorpat, Trålfiske utanför Islands kust, Heliga veckan i Sevilla, Boskapsfarm i Australien, Lissabon

Bilder från de estniska städerna Reval (dagens Tallinn) och Dorpat (dagens Tartu). Bland annat ser vi universitetet i Dorpat som grundlades av den svenske kungen Gustav II Adolf 1632 och som idag är Estlands största universitet.

Journalfilmen innehåller även: Trålfiskare utanför Islands kust. Heliga veckan i Sevilla, Spanien. Boskapsfarm i Australien. Stadsbilder från Lissabon, Portugal.

1936 närvarade Gustaf Adolf vid avtäckningen av Narvamonumentet i Estland som restes till minne av de stupade vid slaget vid Narva 19 november 1700 som utkämpades mellan Karl XII och tsar Peter I:s styrkor. Statyn var en kopia av Slottslejonet vid Stockholms slott och totalförstördes under Andra världskriget. Ett nytt monument avtäcktes av vice statsminister Lena Hjelm-Wallén den 19 november 2000 i samband med 300-årsminnet av slaget vid Narva som en symbol för dagens fredliga samarbete mellan Estland och Sverige.

Journalfilmen innehåller även inslagen: Ny riksmarskalk. Stocksundsbron färdig. Max Schmeling jagar älg hos Bengt Berg. Strandad ångare vid klippig kust i Kalifornien. Gimo bruk – en tragisk idyll.

Estland har haft en stor svensk befolkning bosatt i ö- och kustområdet sedan 1200-talet. Under Andra världskriget blev detta område, genom Molotov-Ribbentroppakten, först ryskt och sedan invaderat av Tyskland. På hösten 1943 gav de tyska myndigheterna Sverige tillstånd att göra en överföring av 780 gamla och sjuka estlandssvenskar. En statlig kommitté, ”Kommittén för Estlands svenskar”, bildades för att administrera överflyttningen. Efter långvariga förhandlingar med tyska myndigheter fick man våren 1944 tillstånd att transportera resterande estlandssvenskar till Sverige. Den för transporterna inhyrda estniska skonaren ”Juhan” gjorde totalt nio resor 1944. Den sista transporten gick den 18 september med en mindre båt, ”Triina”, från Tallinn. Totalt kom det 3335 estlandssvenskar till Sverige med dessa båtar. Ungefär lika många kom på egen hand i enklare båtar. Mellan 1940-1944 kom det sammanlagt 7000 estlandssvenskar, 25 000 ester, 4000 letter och 500 litauer. Den stora flykten från länderna i Baltikum är den första stora flyktingvågen till Sverige i modern tid. De flesta flyktingar kom över Östersjön till Gotland eller till Stockholms Skärgård och sattes där i karantän på grund av smittohärder i det krigshärjade områdena. Efter tiden i karantän skickades de flesta ut i arbete inom svenskt skogs- och lantbruk. Filmen är ett unikt dokument som visar när ester anländer under nazityskt flagg med ”Juha” till Sverige och deras återhämtning på Sabbatsberg.

Efter första världskriget hade Sverige intensiv kontakt med de nyfödda nationerna i Baltikum. Därför företog sig den svenske kungen Gustav V en längre resa till de baltiska staterna med flera officiella stadsbesök och gardenpartyn på schemat.

Gudbrandsdalen i Norge. Fredriksvern i Norge. Det tredje inslaget i denna journalfilm skildrar livet på svensköarna Runö och Rågö med höbärgning och rågskörd. Här ses även kyrkan på Runö som var en gåva från Sverige och alla församlingsborna med efterföljande ringlekar och dans till spelmansmusik.

Filmens första inslag visar svenskesternas liv på karga Rågö. Här ägnar sig befolkningen framförallt åt fiske, jordbruk och sjöfart. Bilderna visar det hårda arbetet med enkla verktyg på fälten och dans i traditionell folkdräkt. Filmens andra inslag innehåller skidåkning vid Vålådalens turiststation.

Ett fragment av en oidentifierad stum dokumentärfilm tagen vid Lofoten på 1920-talet. Bilderna visar fiskeflottan, torskfiske och strandliv. Filmen är restaurerad analogt och det ursprungliga färgschemat återskapat.

Den svenska regeringsdelegationens resa till Moskva med bl. a. besök på Bolsjojteatern tillsammans med Nikita Chrusjtjov.

Bilder på demonstrationståg samt kända profiler inom Sveriges kommunistiska parti (SKP).

Kamerajakt – en putzlustig en–aktare, ingår i Kjell Walter Sohlbergs privata samling och är inspelad någonstans i Göteborgstrakten mellan 1951 och 1952. Det hela är en buskis där en kvinna kallad Frillan (spelad av Kjell Sohlbergs hustru Gunnel Lengfelt) går omkring på en bergknalle medan en fotograf (Walter Sohlberg) smyger sig på henne med sin kamera. Tillslut låter hon sig övertalas att vara med på bild. Filmen är ambitiös i det att den har både en egen logotyp och förtexter. Enligt dottern, Ylva Arvidsson, skall Kjell Walter Sohlberg alltid ha drömt om att bli filmregissör. Filmen spelades ursprungligen in på 8 mm.